Lönebildningen för lärare ...
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/omojligt-ge-alla-larare-10000-mer-i-manaden_6982735.svd
Man hänvisar återigen till att lärarna måste ta ansvar för samhällsekonomin i stort och avstå från krav på lönehöjningar.
Nej, lönebildningen fungerar inte när utbildningsplatser för lärare gapar tomma, utbildningsplatser som behövde fyllas för att barn och ungdomar framöver ska få lärare som är både utbildade och bra. Orsakerna till att för få söker lärarutbildning är flera, men den låga lönen är en av de viktigaste. Av dem som kommer in på lärarutbildningarna så är det bortåt hälften som hoppar av när de kommer in på en annan utbildning. Lärare kan inte fortsätta att ta ansvar för samhällsekonomin genom att dämpa sina lönekrav. Det handlar inte om att jag klagar för egen del, jag går snart i pension, men det är problem för skolan i stort i Sverige och det måste lösas.
Nu är det arbetsgivarorganisationerna som måste ta sitt samhällsansvar och höja lönerna istället. Vi är många som hoppas på att staten åter tar över ansvaret för skolan. Skolans problem hänger samman med svårigheterna att rekrytera lärare, problemen ser lika ut i hela landet och det behövs ett samlat grepp genom ett statligt ingripande.
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/samhallet-har-inte-rad-med-laga-lararloner_6984061.svd
Det finns också en oro över att halva befolkningen förväntas genomgå högskolestudier fast högskolevärlden inte får resurser att göra utbildningar med hög kvalitet. Det blir allt mer självstudier och en allt mer kravlös utbildning, samtidigt som de studerande får satsa stora pengar i lån för att försörja sig under studietiden. När de sedan kommer ut till rätt lågavlönade jobb så går systemet back, det blir en högskolebubbla. Finns det genomgående något slags förakt för kunskap och för praktisk kunskap som förvärvas utanför skolvärlden. Kanske måste man inte ha högskolestudier för alla jobb? Utan mer av praktiska studier och god erfarenhet?
http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/nar-spricker-hogskolebubblan_6983235.svd
Precis så tokigt är det!
Bra inlägg! Min svärdotter läser till lärare, med blandade känslor: Det måste bli bättre, både när det gäller lönerna och arbetssituationen!
Hej, jag tror att lärarna får vara försiktiga med lockbetet individuell lönesättning. Det är något som bidrar till problematiken. Att läsa: Individuell lön - ett rättvist system? Författare A-C Bergsten Lagerwall, A Blom, 2007, Linköpings universitet.
Titta på ovanstående studie om individuella löner.
Ingela Gardner Sundström, SKL, skriver på sin blogg (SKL) inför påsken och avtalsrörelsen.
"Jag ville skriva en kort text idag för att uppmärksamma den undersökning som vi publicerade på SKL:s webb igår . Bland annat visar den att åtta av tio anställda i kommuner och landsting vill att lönen ska sättas mellan medarbetare och chef. " och " Just en minskad central styrning av lönebildningen tror vi också skulle leda till en ökad lönespridning och förhoppningsvis ökade möjligheter till lönekarriärer inom sektorn. Jag citeras idag i Tidningen Vision i denna fråga där en del i ett större resonemang lyfts ut som enskilt citat som det känns att jag nog vill förklara."
Sundström menar att individuella löner har bidragit till bättre löneutveckling och bättre lön för kvinnor. (Är Sundströms påståenden en bild av verkligheten?) Sundström står för en moderat lönepolitik.
I ovanstående undersökning (länken jag hänvisar till) har man kommit till andra slutsatser.
Det är enligt min mening en myt att den enskilda löntagaren gynnas av en individuell löneförhandling/lönesamtal.
Jag uppmanar var och en som vill ha en högre lön att fundera på om man inte borde gå tillbaka till den "gamla modellen" med ett mer centralt avtal. Troligtvis skulle man då få en högre lön som eventuellt också blev mer rättvis. (Träffar mer rätt med lönen.) Likaså kan man nog lägga ett högre tryck på sina krav i förhandlingen. Den s k individuella lönen gynnar kanske arbetsgivaren mer än löntagaren.
För t ex sjuksköterskor har inte den individuella modellen bidragit till högre löner.
Värt att undersöka mera och läsa på för facket. Tror du inte det är så att SKL arbetar på att söndra lärarkollektivet? Håll ihop vet ja´!
Mycket märkligt att år efter år så måste vi som arbetar i offentliga sektorn ta ett samhällsansvar. Precis som vi inte gör det genom vår arbetsinsats!?
Alla: Sedan vi lärare fick indviduell lönesättning så har då inte våra löner generellt stigit, tvärtom så har vi alla tryckts ihop runt ingångslönerna. Tanken var ju att vi skulle få en större lönespridning, inte mindre. Vi som är äldre och inte så flyttbara och jobbar i små kommuner har haft svårt att utnyttja det utrymme som funnits för egna förhandlingar och enskild lönesättning. Arbetsgivaren vet ju att vi inte gärna byter om det är 5 -10 mil till närmaste alternativ. Ingångslönerna däremot har nog höjts mer och det är bra. Men vi som startade med låga ingångslöner i förhoppning att med det gamla systemet bli kompenserade på äldre dagar, har blivit blåsta, det som förr var ett automatiskt åldershopp på lönestegen + nya löneavtalsutfall blev plötsligt halverat. Undersökningar som gjorts på den individuella lönesättningen visar också att det är inte duktiga och framgångsrika lärare som fått mest, vilket vi trodde. Jag vet inte vilka lärare i Sverige som fått mest, kanske de som har sysslat med annat än själva undervisningen, lite vid -sidan- om-uppdrag som eventuellt avlastat administration eller skolledning. De kommuners lärare vars elever har hög måluppfyllelse ligger i alla fall inte högre i lön än andra kommuners lärare. Det borde de göra om det skulle vara en slags individuell prestationslön.
Kort sagt kan man konstatera att den nuvarande lönebildningen inte fungerar ur ett samhällsperspektiv (den håller nere lönerna på en nivå som avskräcker sökande till lärareutbildningarna) och den fungerar inte på individuell nivå (de lärare som presterat bäst har inte fått högre lön). Jag vet inte hur man ska få indviduell lön att funka. Kanske en slags åldersstege kombinerat med egna förhandlingar om resten av utrymmet. Och inte lönekriterier som omfattar allt en människa kan företa sig på jobbet och utanför utan mer specifikt inriktat på det egentliga jobbet. Som det är idag så finns ofta sånt som lojalitet mot arbetsgivaren med och beredvillighet att ta på sig extra arbetsuppgifter bredvid undervisningen och allmän trevlighet typ. Det innebär att arbetsgivaren kan välja rätt så fritt vem som ska få mest påslag och sen leta upp ett kriterium som kan vara relevant. Jag säger inte att det är så men systemet inbjuder till den typen av lönesättning när kriterierna är för många och för spretiga. De borde istället tydligt fokusera på elevernas måluppfyllelse och undervisningsskicklighet i klasssrummet. Och kanske på förmåga att skapa bra stämning i en klass, vilket kan vidimeras med olika typer av enkäter till föräldrar och/ eller elever.
Glömde: Visst finns det oansvariga bonuskrav / lönekrav, som hotar samhällsekonomin med sin orímlighet, men de kommer inte från oss vanliga anställda inom vård, skola och omsorg. De kommer från diverse chefer / vd;ar / konsulter inom områdena bank och teknik exempelvis. Där finns några som borde ta sitt samhällsansvar.