Gunnar Glöersens debattinlägg om varg...
Det här är jägaren Gunnar Glöersens debattinlägg i Aftonbladet den 7:e april i år, alltså ganska nytt. Det är ett av få vettiga synpunkter som har publicerats. Det mesta som finns när det gäller synpunkter på rovdjur är vettigt men media tycks ha ett intresse av att polarisera rovdjursfrågorna för att få till mer show. Man väljer ut någon extrem person från den ena ståndpunkten och ställer den mot någon extrem person från den andra ståndpunkten och så brakar något lös som väldigt få känner igen.
De flesta accepterar varg om man kan få till en vettig förvaltning och ett inflytande i förvaltningen för dem som är berörda. När man börjar debattera på den här nivån kan debatten bli intressant: Hur många ska vi ha? Var ska de finnas? Vem ska bestämma? Hur ska det som kallas inavelsproblemen lösas?
Publicerad: 2009-04-07
Man ska inte behöva vara varg för att få
äta älgkött
Ingen annan föda är så ekologisk, klimat
smart och nyttig som viltkött, skriver
Gunnar Glöersen, här med jämthundstiken
Aika. Foto: Privat
Dagens debattör
Gunnar Glöersen
50 år, Karlstad,
jaktvårdskonsulent i Jägareförbundet Mitt
Gunnar Glöersen: Vi människor ska bruka naturen på ett långsiktigt hållbart sätt
Gunnar Glöersen: Vi människor ska bruka naturen på ett långsiktigt hållbart sätt
Det går väldigt bra för alla de fyra stora rovdjuren. Många människor tycker att det är positivt att rovdjuren inte längre är hotade.
Visst ska vi ha stora rovdjur i Sverige. Men parallellt med rovdjursstammarnas ökning har också konflikterna ökat. Frågan är alltså inte "om" vi ska ha stora rovdjur i Sverige, utan hur många de ska vara.
För oss jägare, för samerna, för markägarna och för djurägarna innebär dagens stora rovdjursstammar väldiga påfrestningar. Vi förlorar otroligt stora ekonomiska och sociala värden. Markägarna och jägarna förlorar cirka en halv miljard varje år till de stora rovdjuren. Rennäringen tappar cirka 30 procent av hela årsproduktionen av ren, vissa samebyar förlorar hela årsproduktionen.
Djurägarna kan få bidrag, men inte alltid, för förebyggande åtgärder. Men för merarbete och oro för djuren ges ingen ersättning. Dessutom finns det många människor som känner olust och rädsla av att veta att de bokstavligt talat kan stå öga mot öga med något av de stora rovdjuren på den egna farstubron.
Samtidigt finns organisationer, som Rovdjursföreningen och Naturskyddsföreningen, som i princip motsätter sig all reglering av rovdjursstammarna. För dem tycks maximering av stammarna vara ett självändamål. I stället för att visa förståelse för de ovan beskrivna problemen försöker man förringa dem och misskreditera oss. Inte minst vi jägare utpekas som rovdjurshatare, bara för att vi vill begränsa antalet rovdjur. Inte hatar vi älgar bara för att vi även begränsar den stammen.
Nu senast är det Gunnar Gillberg, Göteborg, som i Aftonbladet bestämt uttalar sig. Gillberg titulerar sig biträdande forskare, forskningen visar sig dock inte handla om rovdjur utan om arbetsvetenskap. Precis som många andra debattörer polariserar Gillberg debatten genom att antyda att de bara finns två val, fri tillväxt eller utrotning. Så är givetvis inte fallet. Ingen, framför allt inte rovdjuren, tjänar heller på att svartmåla människor som ska leva med de negativa sidorna av rovdjursförekomsten, som Gillberg gör.
Hur kan det då komma sig att vi har så svårt att hitta en samsyn, när vi är eniga om att inga arter ska utrotas? Jag tror att det handlar om olika värdegrund. Vad vi egentligen diskuterar är hur vi ska förhålla oss till naturen. Ska vi vara betraktare eller brukare?
Vissa grupper, egentligen väldigt få, tycker att naturen sköter sig bäst själv med människan som utomstående betraktare. De talar ofta om att rovdjuren ska återta sin ekologiska funktion och menar att rovdjuren var här först. "Vargen har mer rätt till älgarna än ni", är en vanlig kommentar.
För mig som markägare, jägare, samlare och allmänt naturintresserad är det tvärtom självklart att vi människor ska bruka naturen på ett långsiktigt hållbart sätt.
Jag står för att jag tycker att det är bättre att begränsa antalet vargar och lodjur så att jag även i framtiden kan täcka mitt årsbehov av rådjurs- och älgkött genom jakt. Ingen annan föda är så ekologisk, klimatsmart och nyttig som just viltkött.
Ett vargpar dödar upp till 140 älgar om året, mer än vad de flesta jägare fäller under sin livstid. Det finns redan i dag områden där älgjakt inte längre är möjlig. Självklart måste rovdjuren också få äta, men man ska inte behöva vara varg för att få äta älgkött.
Jag har full respekt för att människor finner glädje och stolthet över vetskapen att det finns stora rovdjur i Sverige, även om man inte bor i rovdjursområden och kanske aldrig själv kommer att se dem.
Men jag har samtidigt mycket liten respekt för de människor som inte visar någon empati för de människor som faktiskt ska leva med dem i sin vardag och vars livsstil är hotad. Att vara jägare är sätt att leva och vi är stolta över vårt intresse. Att vi jägare, genom klok viltvård, lyckats bygga upp fina viltstammar som vi kan beskatta år efter år visar att vi kan viltförvaltning.
Dagens rovdjurspolitik äventyrar delar av denna viltförvaltning, till förmån för fundamentalistiska värderingar. Att fördubbla rovdjursstammen gör inte svenska folket dubbelt så lyckligt, men det kommer att finnas minst dubbelt så många olyckliga.
Gunnar GlöersenSom jag misstänkte,...
Jag anade det när det plötsligt blev ett sådant mediapådrag i Efterlyst om "hemska jägare" + "stackars vargar" och i ett par andra artiklar i olika ärenden i rikspressen. Det är alltid så här när man väntar viktiga rovdjursbeslut, någon på miljödepartementet / Naturvårdsverket läcker till media som alltså plötsligt just då "råkar få information" om något förfärligt som någon / några jägare har gjort eller / och något extremt gulligt om vargar. Den "informationen" ska alltså balansera över den mediala bilden till det som de uppfattar som rätt sida. Det är smart gjort och brukar lyckas. Det är bara en liten krets som varit med länge som kan genomskåda det hela. De allra flesta av oss sväljer betet utan att ana. Jag undrar hur ofta media fungerar så här, som lydiga medhjälpare till välfokuserade lobbyister?
Vill bara påpeka att den här informationen om viktiga rovdjursbeslut inom de närmaste dagarna kom inte fram vid Rolands besök hos Carlgren idag. Vid det besöket gick informationen mer åt andra hållet, alltså från de uppvaktande till ministern.
Min misstanke kom direkt när jag läste om Efterlystprogrammet. Informationen om beslut på gång har kommit från andra källor. Vi har ett stort kontaktnät i de här frågorna och jag skrev ju om min misstanke redan direkt efter att ha sett programmet. Lössen känns igen på gången, eller hur man ska uttrycka det.
Roland besöker miljöminister Andreas Carlgren idag.
Man ska träffa ministern kl 10.00 idag och kräva licensjakt på varg nu så att stammen hålls nere på 200 vargar i avvaktan på att man fattar beslut om målnivåerna.
Kraven ställs utifrån att det är stora problem med varg i de vargtäta kommunerna. Det beror inte på att människor i rovdjurskommuner har läst Rödluvan för mycket eller styrs av något slags blint varghat eller, som Leif GW var inne på, är genetiskt betingade för tjuvjakt på varg. Det beror på att det finns alldeles verkliga problem med att leva tillsammans med rovdjur på det sätt som människor drabbas av i de här kommunerna.
Sen efter uppvaktningen så hoppas Roland förstås på att kunna träffa sönerna och äta lunch med dem innan det bär av hemåt igen. Ikväll måste han göra i ordning båtar till fiskegäster som anländer i morgon. Nu är det verkligen slut på semestern! Vi är i alla fall tacksamma att isen har försvunnit så att det går att ta sig ut och fiska med båt. Isen gick upp igår tror jag.
Jag ska kolla i stugorna om något fattas och ska köpas in. Säsongsstädningen har gjorts av firman Er städhjälp här i Sillerud. Jag har skrivit om Kerstin och hennes företag förut här på bloggen. De gör ett bra jobb.
Sen ska jag dona lite med bilder från semestern. Och tvätta en hel veckas semestertvätt. Och besöka modren. Och packa upp det sista. Och fixa lite runt huset som har blivit eftersatt under tiden vi varit borta. Och gå igenom en veckas post. Och börja läsa igen och kommentera på mina favvobloggar, det har inte hunnits med under semsterveckan. Och ta hand om disken efter gårdagskvällens lilla sparrisfrossa här hemma där vi firade av semsterslutet med de tyska delikatesserna; kokt färsk sparris och rökt skinka.
Uppdaterat idag fredag: Ringde precis och hurrade för Suss som fyller år idag! Ringde också till vår ängel Jessica som tar med klassens bilder från Värmlands museum i Karlstad innan de slängs efter årets påskbrevstävling. Vore roligt för föräldrarna att få se våra vinstbilder! Gubben ringde från Centralen, han väntar på tåget till Karlstad och han var nöjd med uppvaktningen hos ministern. Alltid något!
Jägare har inte förgiftat kött i skogen...
Nej, här ligger någon annan / några andra bakom. Tidpunkten för fynden talar snarare för att det är militanta jaktmotståndare som försöker döda jakthundar! Men det kan vara andra också!
Dessutom kan man grubbla på varför det är så att just de här kadavren blir upptäckta av naturbevakare / polis, det måste finnas tusentals kadaver som ligger i skogen utan att någon går in med en analysapparat och letar rester av gift.
Sen kan man ju fundera på om Leif GW (Efterlyst 16/4 09) får häva ur sig vad som helst om jägarkåren i Sverige; typ att jägare skulle vara genetiskt förutbestämda för tjuvjakt på rovdjur! Och att de reflektionslöst skjuter på varg, lodjur och andra rovdjur. Han yttrar sig om närmare 300.000 människor!
Det skulle vara ungefär lika intelligent som att påstå att detta med hedersvåld mot unga flickor är genetiskt betingat hos invandrare.
Eller att påstå att alla med blå ögon är genetiskt betingade för tjuveri!
Vilket vargbeslut...
Just nu ägnas stor uppmärksamhet ¨åt förgiftad mat som lagts ut för att förgifta varg, men som ätits av andra djur. Jag har inte sett programmet. Men jag måste ändå fundera över varför människor som normalt inte är kriminella riskerar 6 års fängelse genom att lägga ut förgiftad mat. Och jag undrar varför ingen har dömts för detta.
Jag kan inte försvara kriminella handlingar och jag tror inte att eventuellt förgiftad mat löser problemen med alldeles för mycket stora rovdjur i en del områden. Men det måste väl ändå vara dags att försöka få fram en vettig rovdjurspolitik!! Så att människor som lever i vargrevir får en chans att behålla sin livskvalitet. Det handlar inte om fördomar mot rovdjur, det handlar om verkliga problem i vardagslivet tillsammans med de stora rovdjuren.
Uppdaterat efter att ha sett programmet!: Det mesta av de här fallen av förgiftat kött som har lagts ut i skogen har förekommit under jaktsäsong, alltså under december, januari och februari. Ingen jägare skulle lägga ut gift i skogen då och riskera jakthundars liv. Tidpunkten för fynden talar snarare för att det är militanta jaktmotståndare som försöker ta död på jakthundar! Det är nog där man ska söka gärningsmännen / gärningskvinnorna!
Lodjursspår

Vägen från Blåsåsen till Hopbröten och vidare till Döverud och hem gick vi. Här ute på kalhygget var det intressanta harspår!

Klockrent harspår och färska var det.

Vid Hopbrôten såg vi alldeles färska lodjursspår. Lon hade strukit efter väggen på huset, precis som en katt och vidare upp emot åsen mot Blåsåsen. Vi letade sedan hela vägen efter något utspår men fann inget. Alltså låg lon däruppe någonstans på åsen och lyssnade på oss. Lodjur är nattaktiva djur ¨så de söker daglega och de vill gärna ligga högt så de har koll på läget runt om sig. Märklig känsla att det måste ha legat däruppe inom hörhåll från oss och lyssnat efter var vi var. Ger sig säkert ut på natten på jakt. Det är inte så långt från den plats där vi såg ett rådjur slaget av lodjur på vägen upp till Döverud förra året. Hundarna reagerade inte med något stort intressse. Taxen var nog mest nyfiken på den här katten.
Repressiv tolerans om rovdjur...
Många är upprörda över Carlgrens förslag till rovdjursförvaltning. Många har säkert hört av sig till media i ärendet, det är jag övertygad om. Vi har skickat insändare till lokalpressen och till riksmedia, men i stort sett förgäves.
Idag tog i alla fall Svd in en insändare i ärendet. En får tacke! Ett lovvärt undantag! Någon tidning vågar gå mot strömmen.
Janne Josefsson och lodjursjakt!!!
I kväll tas fällfångst på lodjur upp. Jag kan inget om fällfångst och jag har aldrig varit med om det. Vi har en god vän som har fångat lodjur i fälla några gånger. Han har en larmanordning kopplad till sin mobiltelefon så han kan avliva djuret omedelbart när det gått i fälla. Det finns strikta bestämmelser för hur ofta man måste se till en fälla så att djuret inte ska utsättas för onödigt lidande; minst en gång per dygn.
Nu antar jag att den här jaktformen ska halshuggas medialt av Uppdrag granskning i kväll. Jägareförbundet försvarar den här jaktformen. Man hade velat ha med Gunnar Glöersen eller Torsten Mörner, båda är mycket kunniga i frågorna både praktiskt och teoretiskt. Dessutom är båda mediavana och vana att agera offentligt i sammanhang där de blir utsatta för direkta påhopp. Torsten Mörner är veterinär, jobbar dessutom på SVA och är den som undersöker döda lodjur som kommer in dit. Han är nog i särklass den i Sverige som kan mest om hur lodjur påverkas av fällfångst, både som veterinär och jägare.
Men de får alltså inte vara med. Inte de duktigaste och mest talkunniga personerna. Uppdrag granskning valde istället en annan person att försvara fällfångsten, en person som säkert är duktig på sitt sätt, men som inte har mediavana.
Det är så här man arbetar när man arrangerar sina "shower" på Uppdrag granskning. Och som förklaring på varför den ena sidan i debatten inte får välja sina bästa experter så svarar man bara lakoniskt att så blir det ibland (!??).
Så blir det inte ibland, så blir det alltid på Uppdrag granskning!
Uppdaterat: Det gick riktigt bra i alla fall och jägarsidan tror jag fick de mesta poängen i den här debatten. Det var sakligt och bra framfört; de argument som förklarade och försvarade fällfångsten. Janne J lät lite irriterad över att det inte gick hans väg så som han hade tänkt sig.
Svensk landsbygd är befolkad - än!
Jag tror ibland att de som beslutar om svensk rovdjurspolitik föreställer sig att svensk landsbygd är obefolkad, alltså kan man besluta om antal vargar och björnar helt utifrån ett biologiskt perspektiv, man behöver inte bry sig om människor som bor där. Men under dagens promenad med Oskar, till Spriklerud och sedan till Holstorpet så blev det mycket tydligt att det finns människor också i skogen, inte bara djur;

Någon har alltså plogat en skogsväg över till Holstorpet så att den ska gå att använda av hästar, traktor o. dy. (Tack för det!)

Någon väljer att träna sina hästar på den här skogsvägen.

Någon hämtar sin vinterved här.

Någon (jag!) promenerar med sin hund här för att få egen rekreation och få motion för hunden.
(Just här har han satt alla fyra fötterna i backen för han har kommit till ett färskt rådjursspår och vill inte gå vidare.)
Landsbygdsboende har valt att bo på landet för att kunna använda skogen för sin näring och sina intressen, därmed har man valt bort närhet till jobbet, kulturutbud, buss, tunnelbana och till shopping t.ex. Om vi får den mängd rovdjur här som Naturvårdsverket nu vill att regeringen ska besluta om innebär stora inskränkningar i möjligheterna att vistas i naturen med tamdjur, för jakt och för egen rekreation.
Det är ungefär som att säga till en stadsbo: "Ja vi förstår att Du har bosatt Dig i stad för att ha nära till tunnelbana, shopping, jobb osv. Men nu gör vi det omöjligt för Dig att använda Dig av detta. Hädanefter får Du åka 10 mil för att handla och Du måste åka bil till jobbet 5 mil bort, Du kan inte gå på bibliotek eller bio i vår stad utan måste åka långt bort. osv "
Kan Ni fatta vad jag menar?
De flesta av oss accepterar att det finns stora rovdjur i svensk skog, några och ibland.
MEN INTE MASSOR AV DEM OCH HELA TIDEN!
Det måste finnas plats för människor också!
Det handlar om vår livskvalitet i boendemiljö, näring och vardagsliv.
Mer om krav på vargjakt!
Fatta beslut om rovdjursförvaltningen nu!
Naturvårdsverket har överlämnat ett förslag till miljöministern om rovdjursförvaltningen, men det är sammantaget ett dåligt förslag som bara skjuter problemen framför sig. Värmlands landsbygd är i stort sett täckt av vargrevir. Det ställer till stora bekymmer för bl.a. markägare, djurägare och jägare. Läget är nu akut.
Det finns riksdagsbeslut om att när etappmålet 20 föryngringar = c:a 200 vargar var uppnått så skulle man hejda ökningen för att fundera över hur man skulle gå vidare. Etappmålet är uppnått med råge och stammen går nu mot 300 individer. Men regeringen har inte förmått ta fram det beslut om jakt på varg som vi hade behövt nu i vinter. Det här är dåligt. Situationen för de människor som tvingas leva med varg är ohållbar och för Värmlands del är den på väg att bli otäck. Länet berörs av 16 revir, en stor del av den Skandinaviska vargstammen, och regeringen har dragit ut på beslutet så att nu finns risk att ingen jakt kan ske förrän nästa vinter. Nu till våren blir det föryngring i åtskilliga av länets revir och vi har ett läge som kommer att bli mycket svårhanterligt.
För att åtminstone nödtorftigt rädda situationen för de drabbade (och förtroendet för regeringens rovdjurspolitik!), behöver vi snabbt få beslut om:
- Licensjakt på varg i vargtäta områden nu.
- Nationell toleransnivå för vargstammen.
- Regionala nivåer, enligt de förslag som tagits fram ( 2-3 revir inkl gränsrevir i Värmland)
- Förvaltning enligt stafettprincipen, d.v.s. att hela flockar ska tas bort så att ett område får vara vargfritt under en följd av år.
- Regional förvaltning.
- Permanenta möjligheten till skyddsjakt enl § 28 vilken nu är tidsbegränsad.
Nu måste regeringen visa handlingskraft och fatta beslut. Det går inte att med bevarad trovärdighet hänvisa till behov av ständigt nya utredningar så som den förra regeringen gjorde. Det är få frågor som är så "genomutredda" som just rovdjursfrågorna. Vi förväntar oss ett snabbt beslut, ett beslut som kan lösa den akuta situationen!
Roland Kylén ( C ) ledamot kommunstyrelsen Årjäng
Chocken över förslaget till vargförvaltning är total!!!
Beslut om utredningen kommer inte förrän i juni 09 troligtvis och nivåerna för vargstammen tidigast 2012!! För man måste utreda!!!! Igen och igen och igen. Trots att det nu ligger en utredning färdig sedan 2007 och väntar på beslut!
Detta är beskeden från Narturvårdsverket och Miljödepartementet och alla som är berörda av problemen är chockade. Det är en nonchalans utan like att helt igonerera de problem som rovdjuren ställer till för dem som tvingas leva med dem. Man har fortsatt att se detta enbart ur ett biologiskt perspektiv, utan minsta hänsyn till människor.
Vargstammen ska alltså fortsätta att växa oavbrutet och helst så snabbt som möjligt och det finns inga möjligheter att få till något slags stopp förrän tidigast 2012.
Jag vet inte om jag vill leva i det här landet!! Detta är en katastrof!!! Fattar de inte vad de beslutar om??????
Varg dödar människor!
"Kvinna vargdödad!!!
2009-02-23
En georgisk kvinna dödades i slutet av förra veckan i Kakheti distriktet. Det var den tredje attacken på en månad i Georgien.
Enligt Windsor Star delar nu de lokala myndigheterna i östra Georgien ut vapen så att folk ska kunna försvara sig.
- Vi har beordrat högsta beredskap i Kakheti, sade guvernören Gia Chalatashvill i en TV-sändning. - Lokalbefolkningen får vapen och ammunition så att de kan försvara sig. Polisen kallas ockå in.
Lämningarna efter kvinnan upptäcktes i fredags i byn Giorgitsminda, ungefär 40 km från huvudstaden Tiblisi, rappoterar Imedia television.
Kvinnan har saknats under flera dagar. Rapporter från flera byar i regionen talar om ett stort antal attacker på kreatur och människor den senaste månaden. För två veckor sedan anföll vargar en kvinna i Pirosmani och skadade henne bland annat i halsen"
"10-årig pojke dog i vargattack!
2009-02-25
Den tio-årige ryske pojken Kolja blev för en vecka sedan dödad av varg. Han är nu begravd, men byborna är upprörda och gör nu allt för att skjuta vargen.
Vargattacken inträffade när Kolja och två av hans kompisar åkte pulka. Plötsligt attackerade en varg Kolja. Kompisarna sprang för att hämta hjälp. Men när de kom tillbaka var Kolja redan död, han hittades med svåra bitskador i ansikten och på halsen.
Vargattacken skedde i centrala Ural i Ryssland. Byborna är chockade och man gör nu allt för att kunna skjuta vargen. I Georgien dödades tidigare i veckan en kvinna efter en annan vargattack"
Texterna ovan är hämtade från tidningen Jaktjournalens hemsida.
Enligt Naturvårdsverket så utgör vargen ingen fara för människor. Jag hoppas att de svenska vargarna har läst på i Naturvårdsverkets policy så att det inte händer något tragiskt nu under våren när vargpopulationen i exempelvis Värmland kommer att explodera.
Så här är det:
Värmland berörs av 16 vargrevir. Det betyder att i stort sett hela landsbygden är täckt av revir. Och nu i år så blir det valpar i många av de här reviren. De valparna är hungriga och ska försörjas med mat. Då kan vi hamna i ett lite minst sagt obehagligt läge.
För Naturvårdsverkets plan för spridning av de stora rovdjuren handlar just om svältmetoden. Vi har inte fått hålla nere stammen med jakt utan lodjuren har fått föröka sig i bl.a. Värmland så att inte maten räcker till. Man hittar utmärglade ihjälsvultna lodjur nu. Då ska enligt teorin de lodjur som överlever vandra längre söderut. Och det gör de. Det funkar på lodjur. De utgör inget reellt hot mot människor när de blir hungriga. Man kan förstås tycka att det är tragiskt för lodjuren att lida p.g.a. en idiotisk rovdjurspolitik. För lodjuren skulle sprida sig ändå även om stammen hölls nere på en lagom nivå, fast i långsammare takt.
Men att leva i ett landskap fyllt av hungriga vargar kan komma att bli något helt annat. Naturvårdsverket vill nämligen fortsätta att tillämpa svältmetoden även på varg. Vargarna ska bli så många att maten inte räcker till, då ska de som överlever svälten vandra ut till nya områden. Och då handlar det inte bara om en havererad rovdjurspolitik och lidande djur, utan också om ett obehagligt läge för människor som tvingas leva i vargrevir (=nästan hela Värmland!) Hoppas att det går bra. Annars blir det kanske inte självklart att barnen kan åka pulka var som helst nästa år.
Svensk miljöextremism...
I en artikel i DN idag 22:a februari 2009 skrivs så här av Robert Nilsson, forskare vid Stockholms universitet, f.d. chef på Naturvårdsverket och internationell expert på miljögifter:
"Våra myndigheter styrs av en ekofundamentalism och uppvisar påtaglig brist på djupare insikt om skillnanden mellan reella och marginella miljöhot"
Robert Nilsson ger exempel på hur man lägger ner stor möda på hot som är marginella
" ....de aviserade meningslösa förbuden mot bly i kulammunition (inklusive tävlingsskytte), blykölar till segelbåtar, fiskesänken, legeringar för gjutning av tennsoldater, kristallglas etcetera har man likaledes fått lägga på hyllan, och försöken att totalförbjuda återvinningsbara kadmiumackumulatorer...."
Däremot finns det åtgärder som haft stor betydelse för människors hälsa och tar ett exempel:
"Blyintaget hos den svenska befolkningen har drastiskt minskat under de senaste decennierna, framför allt genom den eliminering av bly i motorbensin som undertecknad initierade under 70-talet. Blodblyhalterna hos barn är numer jämförbara med dem som påträffas hos barn i Himalayas bergstrakter."
I artikeln framförs också kritik mot synen på klimathotet och de åtgärder som vidtas där, en del av dem mest präglade av ett desperat behov av att visa handlingskraft.
Så här skriver Robert Nilsson om orsakerna till miljöextremism:
"Svensk miljöextremism beror framför allt på våra illa informerade folkvalda som bland annat ställt sig bakom det groteska konceptet "en giftfri miljö". Någon "giftfri miljö" kommer aldrig att finnas, inte ens för de typer av ämnen som prioriterats."
Jag är inte beredd att hålla med om att de folkvalda är de största bovarna i miljöextremismen. De får allt dela ansvaret med den kader av tjänstemän och chefer i Naturvårdsverket och på Miljödepartementet som under den röd-gröna rörans era i svensk politik hämtades in från Miljöpartiet och från miljöorganisationerna.
Så här avslutar Robert Nilsson:
"En rad svenska miljörestriktioner kan redan på förhand bedömas få liten eller ingen positiv inverkan på vare sig människans hälsa eller miljö. Däremot har de resulterat i sämre produkter, begränsningar i produktutbud, och påverkat industriverksamheten negativt till förfång för landets ekonomi."
Jag blir löjligt tacksam varje gång någon expert på ett område vågar ta bladet från munnen och kritisera mainstream inom det egna området, antingen det gäller utvärderingshysterin i svensk skola (som jag bloggar om ibland) eller miljöextremism / ekofundamentalism / naturdiktatur. Tack Robert Nilsson för en bra artikel!
Urdåligt förslag om förvaltning av varg.
Men det är urdåligt!!
Man har struntat i att ta hänsyn till riksdagsbeslut om att frysa vargstammen på nivån 20 föryngringar (=c:a 200 vargar i landet) för att utredan konsekvenserna för lokalbefolkningen och att utvärdera hur det fungerar att leva med stora rovdjur inpå knutarna.
Man förordar en fortsatt oavbruten ökning av en vargstam som redan passerat etappmålet 200 djur för länge sedan och som nu är närmare 300 vargar. Vargstammen ska alltså enligt förslaget fortsätta att öka oavbrutet förbi etappmålet. Det finns inga ambitioner om att hejda ökningen för att få ett andrum och en ordentlig utvärdering innan man går vidare så som riksdagen beslutat. Riksdagen beslutade för några år sedan att vargstammen skulle få växa till 20 föryngringar = 200 individer, när den numerären var uppnådd skulle man hejda ökningen för att göra en utvärdering. Detta beslut ignoreras nu av utredningen och Ntruvårdsverket. Tydligen lever detta verk sitt eget liv utanför den demokratiska processens kontroll och fattar egna beslut utifrån egna tyckanden.
Det finns heller inga ambitioner att fördela vargstammen över landet och sätta upp mål för hur många föryngringar det ska finnas i varje län eller vargförvaltningesområde. Jakten ska istället utgå från det befintliga antalet djur i varje län. Det betyder att vissa län kommer att fortsätta digna under bördan av en alldeles för stor numerär medan andra slippper undan helt.
Det är svårt att förstå hur tjänstemän på Naturvårdsverket (rekryterade av den förra regeringen ur extrema naturvårdsorganisationer!) har fått handlingsutrymme att ignorera riksdagsbeslut i sina förslag. Och det är ännu svårare att förstå hur nuvarande regering har kunnat ge ge mandat till detta. Man sitter ju i regeringsställning till viss del p.g.a. den förra regeringens oförmåga att hantera rovdjurspolitiken.
Rovdjursfrågor just nu
Fråga 1:Om två vargar jagar en vintermetande man in i bilen på sjön Stora Gla uppåt Arvika, hur kan det då kallas av vargspårare för att vargarna försökte fly undan honom?? Finns det något annat skäl än att till varje pris försvara vargens rykte. Det fåååååår liksom bara inte vara sant att vargar skulle kunna tänkas ha något annat intresse av människor än att snossa med dem och be att få bli kliade under hakan.
Fråga 2: Hur många lodjur finns det i Värmland? I morgon tisdag ska de räknas i en jättestor inventering och telefonerna har ringt hela kvällen här inför planeringen av de här spårningarna som mängder av jägare nu ska ut och göra på ett speciellt sätt under dagen i morgon.
Tre vargar synliga i Åsebyn...
Vargdödad gråhundstik ...
Varg skjuten idag, söndag.
Många väntar på rovdjursinventering i Värmlands län men det är ännu så länge för osäkra väderförhållanden.
Lilla Elin och hennes pappa Lennart som drabbades av vargbesök i trädgården i Knappstad, Karlstad har varit här idag. En jättesöt liten tjej, full fart hela tiden och dessutom klipsk. Tyvärr kände jag att jag borde hålla lite fysiskt avstånd idag med tanke på snuvan.
Varg i Karlstad

Varg har observerats vid Bergviksmotet igår den 21:a januari, och rörde sig i riktning mot villaområdet Hultsberg, sedan fann man också spår av varg i en trädgård i Knappstad i utkanten på Karlstad. Den hade passerat genom trädgården under dagen och lämnat både fotavtryck och urinmarkeringar. Man kan väl anta att det är samma djur som synts vid Bergvik, Biltema och Hultsberg.
I huset på Knappstad där vargspåren hittades bor den här söta lilla tjejen, Elin. Det känns inte helt bekvämt att små barn tvingas umgås så nära med stora rovdjur. De svenska vargarna får inte jagas och därför oskygga, det är ett problem.
Vargpar i Glaskogsreviret konstaterat.
I morgon startar gubben Jazz på jaktprov och vi kan bara hålla tummarna att det ska gå bra.