Inga Magnusson

Jaha vad händer nu då? Idag första vardagen efter helgerna så¨är det fortfarande väldigt stilla och lugnt hela dagen. Vi noppar i oss lite rester då och då. Roland kollade på ett jobb på andra sidan Årjäng. Jag har läst i sista delen av Kejsarserien.

A. i Hol var här och drack kaffe och lånade en tång. I kväll kanske vi åker till köpcenter i Töcksfors för att visa LA-sonen som inte sett det och passar på att äta där också. Evententuellt kollar lite mellandagsrea.

Imorgon fredag 28:e firar vi Stockholmssonens vanliga ojämna födelsedag. Han fyller verkligen. Hans flickvän kommer hit. Och sedan på kvällen ska LA-sonen fira sin 30-årsdag på hotellet med oss, familj och släktingar. Det blir lite mat och bowling.

Lördag ska vi bara vila oss och eventuellt tar Roland med J ute och jagar.

Söndag är det dags för den traditionella hockeyn med mat på Färjestad med Rolands anställda och någon större uppdragsgivare. Efter hockeyn far sönerna direkt till Stockholm.

Måndag nyårsafton firar vi i Snarkil. Det blir knyte och jag antar att det går av stapeln i slakthuset.

Det här är julgranen ute.  Vi har ingen stor satsning på juldekorationer ute, egentligen bara den här. Men den är stor. Den växer där och var i många år lite lagom stor som utegran. Men nu är den väldigt stor. Förra året hade den definitivt växt ur vanliga julgransbelysningar. De var för små och nästan osynliga i den  här granen. Då köpte vi några slingor av såna där som man brukar ha i torggranar. Problemet var att få upp dem. Då löstes det med stege i frontlastare på traktorn men det var tveksamt.

I år tänkte vi länge på skylift, men det var en rätt dyr lösning. Så gubben tänkte ut en annan variant. Det blev  en lång slana med en klyka i änden och någon krok. Och det fungerade. Ljusen kom på plats strax före julaftonen.


Det är svårt att tänka hur hög granen  är men kanske en 6-8 meter, om man jämför med gubben där när han fyller på i fågelmatsautomaten. Där har vi investerat i en jättebehållar också.  Det tog bara slut på maten hela tiden med våra vanliga små.

Juldagen for gossarna iväg på juldagsdisco på det nya hotellet i Årjäng. De drog iväg i regnet och blåsten. Eftersom de börjar bli lite för gamla att hämtas av far och mor efter en festkväll så tog de in på hotellet också och hyrde ett rum över natten. Det var massor av folk på discot och de träffade  många gamla vänner och släktingar. Det är ett slags hemvändardisco, en jultradition här. 


Det här har varit en vanlig syn annars under julhelgen: LA-son läser bok (han tänker klämma Igguldens Kejsarserie nu när han är hemma) och Stockholmssonen tittar på TV, filmkanaler och utländska nyhetsprogram.  Och Roland håller kontakten med omvärlden, lite jobb förstås också.  Jag har ju dragits med en envis halsinfektion och inte heller gjort många knop.


En dag klämde jag den här: Dan Browns "Gåtornas palats". Det är alltså författaren till "Da Vincikoden". Den här boken är också grymt spännande och svår att lägga bort. Kapitlen hakar i varandra och man vet inte förrän alldeles på slutet vem som egentligen är ond, fast man borde ha begripit det för länge sedan. Himla roligt att få läsa länge och sammanhängande är det i alla fall.  Enda nackdelen syns på bilden här under:


Jag har svårt att göra mig av med böcker och nu ser bokhyllan ut så här igen då. Fast det aldrig mer skulle ske. Det ser så slarvigt ut.

Det var julmat på julaftonen förstås, kallt och varm och här är en del av den varma avdelningen. Grytan där var nästan full med köttbullar när vi började men i sönernas magar är det konstant köttbullsbrist så det här var allt som var kvar. De äter alltså så där en 20 stycken var! Undrar varför ungdomar idag inte gör köttbullar själva i sina hem. Fast jag tror att LA sonen ibland åker ut till IKEA i LA och äter det. Svensk mat finns alltid på menyn på IKEAS varuhus ute i världen. Man kan köpa med hem också tror jag.  Julafton med oss firade också min mor och Rolands.


Tomten kom förstås och det blev så varmt så han måste ta av sig dräkten. Gammal och skumögd börjar han bli också.


Sönerna var hemma och firade och slet förväntansfullt upp sina paket.


Gubben och jag brukar ge oss själva en större julklapp och det fick bli den här i år. Det är ett tryck från utställningen "Hästen i konsten" på Travmuseet i Årjäng. Bilden är gjord av Rolands skolkamrat från högstadietiden i Årjäng; Bengt Göran Flood. Han är numera en uppskattad konstnär som ställer ut både här och där.


Här är lite julklappar som jag fick. Jag sliter för övrigt inte upp paketen på en gång. En del av dem är konstfärdigt inslagna och jag vill njuta av att vrida och vända på vackra paket en stund. Hatar själv att slå in julklappar så det ser ut som stryk när jag ger bort.

Här finns i alla fall en del roliga saker; japanska allt i allodukar som man använder till lite av varje, en jättemjuk halsduk, pengakuvert,  böcker av Iggulden (sista i kesarserien) och Nesser,  en god parfym från Victorias Secret,  spanskt smyckeskrin i intarsia,  under den en handtryckt duk gjord av Gabriels fru (LA.sonens kompis), skumpa till nyår, konstbok om Orsay, halsband med stenar,  vackra små plastblommor på en tråd och framför dem en vacker chokladask som en glitterstjärna från LA.


Efter julklappar och Disney så var det kaffe förstås. Påvert sådant numera eftersom jag inte bakar och modren inte orkar. Men alla var mätta ändå vid det här laget så de överlevde ändå.


Sönerna försjönk genast i juklappsböckerna.


Julafonen avslutades som vanligt med midnattsmässan i Missionskyrkan i Årjäng. Det är en musikupplevelse som är fin att vara med om och kyrkan är nästan fullsatt.

har jag och vi alla. Men jag har mellan varven legat däckad i en envis förkylning som inte velat ge med sig.  Så här långt blogguppehåll har jag inte gjort på länge så jag förstår om en och annan börjar undra om vi fortfarande lever här på Liane. Men det gör vi alltså och nu börjar jag lägga ut lite bilder och rader om hur det har varit i jul.

Jag önskar alla som läser bloggen en
God Jul och ett Gott Nytt År från oss här på Liane!

Förr hamnade julkorten i en liten hög någonstans, vilket var trist för många var roliga att se och riktiga konstverk.  Numera hänger vi upp dem med klänypor  på breda  röda sidenband i ett julkortsdraperi.  I år blev det tre rader, ungefär som förr.  Vi hann inte med att planera  årets julkort. Därför fick det bli vanliga pappersjulkort och en annan variant med mail.

Nu är han i alla fall på väg hit till oss på Liane, LA-sonen.  Kommer med tåg till Karlstad kl 17.00 idag lördag och fortsätter hemåt med hyrbil. Oj, vad vi har väntat, ëtt och ett halvt år sedan vi såg honom senast. Det ska bli så roligt! Gubben har jagat hare först utan ett enda slag. Sedan gick han med taxen Oskar en sväng. Men inget intressant för honom heller. Jag har bara shoppat och kokat skinkan. Och monterat upp vårt julkortsdraperi. Det ska jag visa sen på bloggen.

Idag var det så äntligen det efterlängtade julbordet i matsalen på vår skola. Här står Lenita som jobbar hos oss i köket. Hon lagar min dietmat bl.a. och gör det med bravur.

Julbordet består av de vanligaste julrätterna; Jansson, köttbullar, prinskorv, rödbetssallad, sill, osv. Barnen väntar på detta och kommer ihåg år från år.



Must går åt i massor och den är för barnen höjdpunkten på detta bord. Här står den i personalrummet för att vara lättillgänlig.


En gran fanns i matsalen också.



En liten krubba finns också på plats tillsammans med julmusik från en stereo.

Det är verkligen uppskattat att personalen i köket lägger ner så mycket möda på att göra de här sista dagarna på teminen trevliga. Men så har vi duktiga och trevliga människor som jobbar där.


En förälder var inne i klassrummet och lämnade varsin fin blomma till mig och min kollega i klassen. Det var verkligen uppskattade julgåvor. Stort tack till alla!

Just nu i skrivande stund, halv 10 söndag förmiddag, sitter han på planet, sonen som bor i Los Angeles. Han är på väg hem till Sverige. Han lämnade LA i natt och beräknas landa i Köpenhamn vid 5-tiden i eftermiddag. Han stannar i trakterna Malmö och Linköping / Norrköping först några dagar och kommer hit nästa helg. Han ska fira jul med oss här hemma och vi ska fira hans 30 - årsdag också. Egentligen fyllde han i april men väntade med att fira tills nu. Han bjuder på mat och bowling på det nya hotellet i Årjäng den 28:e december. Vi blir väl ett 20-tal ¨personer där då med syskon, fastrar, farbröder, kusiner och kusinbarn. Det slumpar sig så att även Stockholmssonen fyllder år då,men det är ju inget jämnt, det bara råkar vara den dagen. Firande blir det i alla fall.

Den 30:e blir nog sönernas sista dag hemma hos mor och far. Då ska vi på traditionell hockey med  mat i Karlstad och därifrån åker de nog direkt till Stockholm. Den äldste för nyårsfirande och LA-sonen för att träffa goda vänner i huvudstaden under en vecka. Sedan åker han tillbaka och jobbar igen. Det ska bli så roligt att träffa honom. Vi har inte setts på ett och ett halvt år.

Så här blev förresten mösshängaren när den kom upp ovanför dörren. Det var alltså min födelsedagspresent till Roland. Synd att inte själva hängaren syns så mycket när mössorna kom på, den är ett sånt fint hantverk.

Vi var på julmarknad i Baldersnäs igår lördag. Det slumpade sig så att Roland inte jagade längre än till halv 2 och då blev det lite tid att åka på julmarknad. Vi har pratat en del om Baldersnäs där vi var förra året och det blev dit vi åkte. Baldersnäs ligger en bit nedanför Bengtsfors och Billingsfors i Dalsland och vi har ¨väl så där en 6 mil dit på lätt slingriga vägar. Baldersnäs ägs av Ingvar Oldsberg och gick med 2,7 miljoner back förra året och en del skulder har han tydligen haft hos kronofogden. Han köpte hela anläggningen för 4 miljoner av kommunen men fick den nu uppvärderad till 12 miljoner och klarade därmed med ett nödrop en del av sina ekonomiska bekymmer här. Det har varit mycket diskuterat här om det var rätt att sälja så billigt och Bengtsfors kommun  har fått på pälsen för det.

Jag tror  inte att detta i grunden är dålig ekonomi för Oldsberg  fast det kan se ut så med röda siffror och skulder. Antagligen kan man samla på sig en förmögenhet genom att skjuta skatter och så framför sig helt lagligt. Några oegentligheter handlar det säkert inte om.



Baldersnäs är ju ett slott med gamla fina uthus med ett alldeles levande jordbruk. Det finns en kobesättning som vi  kunde känna lukten av och bli nostalgiska. Det här är gamla ladugården och den är så vacker med en stenmosaik. Vi faller lite i trans över den varje gång vi är här.

Vi har ätit god mat  på Baldersnäs restaurang någon gång men lika ofta har maten varit stolpskott. Det som en gång sades vara utegrillad oxfile var karré och  det var rätt snuskigt vid förra årets julbord (se bloggen förra året!) . Så i år avstod vi från att äta här.

Men jag fick tag på en del fina julklappar, tycker jag i alla fall. Får se vad mottagarna säger.  Det är fint hantverk som visas i alla fall och priserna är rimliga. Marknaden har varit i gång hela veckan så nu på slutet var det lite avslaget med rätt lite folk.


Vägen till Baldersnäs var i alla fall vacker. Det var lite snö och rimfrost på träden. Det ger en grafiskt landskap som är fint att se.

Eftersom jag skrev att telefonen inte fungerade förut så får jag väl skriva att den fungerar nu.

Vi var på Refreshments julkonsert i Karlstad i kväll, onsdag. Helt suveränt 50-talsrockgung!! Vi är begeistrade förstås. Förra året var vi också på deras konsert. Den konserten var bra och den här var ännu bättre. I år hade vi sällskap av några andra rockentusiaster härifrån; P-O med hustru A och son D, samt hans bror K-E med son E. Barnen här är bara 9 år men väldigt förtjusta i den här musiken. 

På scen fanns  också Linda Gail Lewis, lillasyster till legendariske Jerry Lee Lewis. Hon berättade att hennes bror var mycket generös mot sin familj. När han gjort "Whole lotta shakin goin on" så köpte han ett fint hus till föräldrarna och hemmaboende syskon samt en Cadillac. Linda Gail spelade låten tillsammans med Refreshments och en suverän gitarrist som jag glömt namnet på. Han drog gitarrsolon så att publiken bara  studsade av fröjd.

Enda stolpskottet var Linda Gs dotter som stod på scenen och fjompade sig som en klassisk fjortis. Hon fyllde ingen funktion där alls, kunde inte sjunga och inte agera.


Med på konserten fanns också Malte från Årjäng och hans fru. De känner Linda Gail Lewis. De har besökt henne i hennes hem och hon har varit hos dem. Våra vänner har också träffat Linda Gail vid något festligt tillfälle och kunde meddela att hennes festdryck är champagne. Malte och fru satt på första bänk idag och överlämnade också en blombukett som tack för en fin konsert. Efter konserten ordnade de så att gossarna vi hade med oss, D och E fick varsin autograf av Linda.

Tänkte på att vi debatterat här på bloggen huruvida man får gå ut under pågående konsert. Så skedde i kväll. En lite grupp män gick ut och sedan direkt en liten grupp till. Det såg knepigt ut och jag började ilskna till. Men sedan kom männen tillbaka och andra män gjorde likadant. Då slog det mig att detta handlade inte om protest utan om prostata.

Publiken var ju väl mogen i ålder, vi hörde defintivt  till de yngre, det var idel vita huvuden framför oss. Springet ut och in kunde alltså mycket väl förklaras med att männen, bottnat med några bärs och sedan blev det ofrånkomligen spring. Får väl vara ursäktat även om det ser illa ut.

Eftersom det var dåligt med taxibilar i lördags när jag var i Stockholm så blev det mer promenerande än vanligt. Alltså också möjlighet att ta del av stadslivet. Det här är ju lite märkligt. Man åker skridskor mitt inne i stan, i Kungsträdgården heter det väl om jag minns rätt.


Indianer fanns det både här och där. Här är de utanför Åhlens och de sjunger något som i alla fall ska likna traditionellla sånger och utför danser och det är rökelse och hela köret. Jag fattar inte riktigt vad de gör mitt inne i Stockholm i Sverige. Samlar pengar? Skapar opinion för sin sak där hemma? Bara delar med sig?  Det var i alla fall snyggt och lät bra.


Åhléns julskyltning är fräck tycker jag.

Vi var alltså på kasino i Stockholm i fredags kväll. Det beror inte på att vi är ovanligt spellystna utan på att Rolands barndomsvän R H jobbar som säkerhetschef på Sveriges fyra kasinon och han ville gärna ta med oss på en rundvandring. De övriga kasinona i Sverige finns i Malmö, Sundsvall och Göteborg.

Detta är enda bilden från den rundvandringen, alltså entrén. Man får inte använda kamera eller mobiltelefon inne på casinot av säkerhetsskäl. Det görs en del annat också av säkerhetsskäl. Varje ny besökare registreras med bild och legitimation så att den ska gå att spåra via någon av alla kamerorna i lokalen om oklarheter skulle uppstå.
Vår vän kunde visa oss runt men fick inte vara i närheten av oss när vi stod vid någon maskin.

Kasinot är inrymt i gamla biografen Palladiums lokaler, vid Kungsbron tror jag det blir, bredvid Oscars i alla fall. Liksom i bakänden på Cityterminalen. Och det 'är en fantastisk lokal!! Den är värd ett besök bara den kan jag lova.

Den byggdes som biograf 1917 och då tänkte man teater när man byggde biografer. Den är alltså otroligt pampig med utsirningar, loger på övervåningen, fresker på väggarna, kristallkronor och ett flott orkesterdike. Men mycket av detta var dolt bakom sot och överbyggt med masonit när man tog itu med renoveringen inför kasinot. Man fick tvätta fram målningarna och anlita antikvarier som gjorde rent med pensel. Eftersom man använde kolstavar till den första bioverksamheten så hade det sotat igen. Och arbetet belönade sig. Bara i det fantastiska takvalvet finns hundratals små målningar och alla är unika.  Men han som byggde huset var bättre byggare än företagsledare och han gick i konkurs två ¨år efter biografen byggdes.

 Kvällens platschef visade oss runt och berättade om verksamheten. Man har öppet från 13.00 på dagen till klockan 5 på morgonen varje dag i veckan och man har i genomsnitt 1100 besökare per dag. Det finns fina möjligheter att äta där och vi hade tänkt det men var för sent ute. Allt var bokat.

Vi såg oss om i de tre våningarna som är kasinot och det fanns allt som tänkas kan att spela på och med. Jag kan inget i branschen men vi fnissade oss igenom att spela på typ banditer fast de inte var enarmade och satsade på rouletten. Jag hade tänkt spela bort ett par - tre hundra men lyckades istället gå med sammanlagt 210 kr i vinst! Det rasslade rätt ofta när man slängde in 10 kronor i automaterna.  Och jag vann 400 vid ett tillfälle på rouletten.

Vid varje bord sitter övervakare och kollar cropiern och gästerna. Ingen får ge någon annan pengar heller och man försöker genom tajt övervakning förhindra penningtvätt och prostitution.  Och man är mån om att lyckas.

Vi hade en jätterolig kväll tillsammans med Rolands vän R H, frun G och med vår son M.  Jag som har varit så antispel skulle kunna tänka mig att gå dit igen.

Men det är klart att jag funderar över om inte en del spelar mer än de borde. Det fanns äldre damer där, välklädda med liten handväska, ensamma som gick runt och spelade. Det såg lite tragiskt ut. Även äldre herrar förstås i samma belägenhet men full av fördomar så reagerar man inte så mycket över dem.

Personalen har skyldighet att prata med gäster som man ser spelar mer än de borde. Det finns vissa karaktäristiska beteenden som kännetecknar en spelberoende person och de kan kännas igen eftersom det här blir stamgäster. Och man gör verkligen det. Man försöker hjälpa dem vidare till de instanser som kan erbjuda hjälp mot spelberoende. Här har Sverige en helt annan inställning än t.ex. USA.

Det här är vårt stammishotell i Stockholm: Amaranten på Kungsholmen. Det ligger rätt nära Stockholmssonens bostad och är ett trevligt hotell att bo på. Personalen är trevlig och tillmötesgående och här finns god mat och bra service. Det är inte så bullrigt heller om man ber att få ett rum högt upp och mot gården. Gubben gillar hotellet också därför att det finns en jaktbutik i gatuplanet; Hunt. Vi var där och kollade lite på begagnade vapen, men det fanns inget lämpligt.  Vi tittade på de vapen som skulle säljas på auktion måndagen efter helgen.

Nu byggs hotellet delvis om. Den översta våningnen ska byggas om och man bygger dessutom på en våning till. Jag förstår att man måste utöka kapaciteten eftersom man måste boka rum minst en vecka i förväg för att f¨å något.


Inne på gården såg det ut så här. Alltså rastkojer staplade på varandra. Gubben tittade ut och var lite glad att han inte jobbade här.  Men vi var inte störda alls av arbetet och det var inget väsen alls förrän fram på dagen tror jag, fast man jobbade på lördagen.


Det här var också utsikten mot innergården. Byggjobbare får helt klart inte vara höjdrädda när de klänger omkring på ställningarna här.


Vi bokade alltså lite för sent den här gången och fick ta ett lite dyrare alternativ; juniorsvit. Det var alltså dubbelt så stort som ett vanligt hotellrum, med en vardagsrumsdel och två toaletter och en jättesäng.

Josan i Varberg fick en liten gosse natt mellan söndag och måndag fick vi veta idag. Född 00.00 minsann men det räknas till måndag 3:e december då. 3.3 kg tung och båda mår bra. Finns fortfarande i skrivande stund onsdag kvar på BB. Heder åt BB i Varberg som inte slänger ut nyblivna mammor på studs! Men så får man också barnaföderskor dit från omgivande kommuner.
Ett fång viruella blommor och kramar får Ni från från Roland o Inga. Och vi passar på att gratulera nyblivna morföräldarna också. Stolta och glada förstås.

läsa runt särskilt mycket på bloggen just nu.  Det är lite irriterande och en källa till lätt abstinens. Tänker på det och undrar vilka intressanta ämnen som diskuteras här och där och som jag missar. Men  jag kommer igen när det har lagt sig med diverse TV-inspelningar och resor och så.