GRATTIS MARTIN OCH MIRA TILL EN LITEN TJEJ!
Hon föddes igår fredag om vi förstått saken rätt, drygt 3 kilo stor och född en vecka för tidigt! Stolta farföräldrar B och L i Leverhögen åker upp till Stockholm nästa helg förstås och inspekterar detta lilla underverk.
Kom an nu då stormen!
Karl-Petter och Lets dance!
Inte såg vi på Bonde söker fru särskilt många gånger, om ens någon gång ett helt program. Men han var visst med där, Karl-Petter från Värmlandsnäs bördiga bondebygder utanför Säffle. Det är ett näs som sticker långt ut i Vänern och som befolkas av idel välbärgade bönder, till skillnad från resten av Värmland som är mycken karg kartnagelbygd, mörk granskog och glittrande sjöar. (Ok då arrendatorerna! Det finns välbärgade och charmiga bönder i Långserud också)
Vi känner inte alls K-P (bilden från Tv ikväll fredags Lets dance) men gubben tyckte att vi måste nog titta i alla fall på honom eftersom han är bonde och är från Värmland (bekant kombination!). Och det var ju en positiv överraskning.
Det är något typiskt värmländskt över hela Karl-Petter, över hans kroppsspråk och hans sätt att uttrycka sig. Jag känner igen båda delarna, jag delar ju mitt liv med en av de här typiska värmlänning som älskar att showa och berätta och prata dialekten även om den ibland blir obegriplig. Nu är det i och för sig stor skillnad på KPs dialekt och den som pratas i Sillerud (här är mer och värre!), men ändå. Det är samma stolthet över ursprunget och bondelivet på många håll i det här landskapet. Det finns massor av trygg självsäkerhet kombinerad med en befriande distans till den egna personen. Visst var han charmig K-P och det var roligt att han gick vidare. Bedöma dansen kan jag inte.
Däremot kan jag tycka att programledarens oranga påhängda säck till klänning var en katastrof. Hon fick både kutrygg och hängbröst iklädd den. Och håret måste vara fixat av någon sällsynt illvillig frissa, det liknade mest av allt en perukhjälm gjord av gul, tjock kristyr!
En annan katastrof var ju Ulf förstås. Hans grimaserande gummiansikte gav ju ett pinsamt intryck av en mentalt sjuk människa och det är väl bara att tacka för att han nu gjort sorti ur programmet. Undrar just om programledningen tänkt sig att han skulle bli en ny danskatastrofal publikfriande Kurtan / Peppe som skulle hänga kvar på tittarröster och charm. I så fall var det fel tänkt. Det blev inte ens sympatiröster för att juryn hånade honom, vilket ju annars kan bli fallet. Synd om Ulf var det och han borde aldrig ha blivit indragen i det här.
När jag nu ändå är igång och klagar på TV (när jag för en gång skull har sett på TV) så kan jag väl gnälla lite över Hästgalan. Det var snubbelteve som i fornstora dar! Inget fungerade och jag trodde att programledaren skulle få ett raseriutbrott till slut. Det måste ha varit mycket nära. Bara patetiskt!
PG!
Så här ser han ut; PG, juniorvärldsmästare i rally. Bilderna är hämtad från TV ikväll fredag. Han ska köra rallytävling om några veckor i Sverige igen och nu är det inte juniorklass som gäller längre så det blir tuffare motstånd.
PG har vuxit upp i Årjäng och jag har känt honom sedan han var liten. Han heter alltså egentligen Per-Gunnar men det har varit PG alltid. Han har alltid varit en sån där schysst kille, med gott humör och sedan barnsben övertygad om att det är rally han ska syssla med. Och det blev så, med mycken stöttning av mor och far hela vägen fram hit. Numera bor familjen i Sillerud tvärs över sjön från oss, ute på Egenäs. Han är dessutom jägare och har jaktmark i samma område som Roland så de jagar hare ibland tillsammans.
Vi kan ju bara önska lycka till i fortsättningen!
Skitväder - storm!
http://www.expressen.se/nyheter/1.1007615/nu-varnar-smhi-for-storm
Katastrofala och roliga skivomslag!
Jag har testat att försöka hålla mig allvarlig när jag ser de här skivomslagen men jag misslyckas alltid. Det spelar ingen roll hur allvarlig jag är när jag börjar, det slutar alltid med mungiporna uppåt.
Alltså bloggen på min länklista som heter något på Roliga skivomslag från förr.
Faller för Peter Stormare...
Det blir ju inte sämre av att han använder samma eldkorgar i programmet som vi har nere vid sjön och att han kan steka kolbullar med hemkokt lingonsylt som vi också brukar göra. Typiska bondhyss alltså! Töntar från vischan liksom! Vi skäms inte heller för att vara det.
Och nu när jag fattar vilket charmtroll Stormare är så blir jag jätteavundsjuk på LA-sonen som poserar på bild här med Stormare och som har fått förmånen att träffa honom live. Det borde ha varit jag som står där!! Stormare gör alltså en av rösterna i det dataspel som sonen gjort och som heter nåt på Mercenaries. Peter Stormare bor i LA om jag inte minns fel och är gift (eller nåt liknande) med en dam av asiatiskt ursprung. Och han har bott där ett bra tag nu. Är något av en kändis i USA.
För övrigt så gillar vi TV-programmet Stjärnorna på slottet. Det var rätt trist förut när några självupptagna skådespelare satt och filosoferade runt ett bord och blev småfulla och arga på varandra. Men nu verkar det vara mer regi i programmet och det händer saker hela tiden. Dessutom har man lyckats bättre nu med det som jag antar var programmets syfte; att visa lite av människorna bakom kändisfasaden. Och den kvartett som har visats här har ju alla mycket att ge och är dessutom alla modiga nog att dela med sig. Men väldigt olika och väldigt mänskliga. De skulle vara intressant att lyssna på även om de inte vore kändisar tror jag.
GRATTIS JENS OCH JENNIFER!
Vi gratulerar Jens från Åmål och hans Jennifer till en liten gosse, 3000 gram stor enligt uppgift.
Hälsning från Hoa Hin (eller nåt)
Jag begriper inte det där med Thailand men plötsligt verkar det vara folkvandring dit. Alla, säger alla, är plötsligt där. Så här mms:ar Stockholmssonen från nåt som heter som Hoa Hin. Det är 36 grader varmt och han försöker överleva så här. Antar att det kommer att gå jättebra. Det finns ju svalkande drinkar (för 12 kronor eller så) och kallt öl. Och 8-rätters smakmeny för 160 kronor. Och en del annat också. Han verkar ha det bra i alla fall.
Tito Beltran
Hon är orolig över att mannen tvingas sitta inlåst under tiden rättegången pågår.
Om jag vore i hennes ställe så skulle jag vara mer orolig när han går lös!
Första jobbdagen - studiedag!
När jag kom hem sent om sider så var K-E i Kålleboda här och köpte hundmat till Leta som är hos honom mycket nu. De trivs ihop och hon jagar lite lagom så där.
Sen kom G och S i Gyltenäs med Kia som ska vara här på "hundpensionat" när familjen är i Thailand.
Sen kom A. i Svensbyn med jobbpapper som Roland skulle titta på.
Mellan varven där blev det mat och kaffe förstås och pratstunder och dessemellan ett antal telefonsamtal om skola, jakt och byggjobb. Allt är precis som vanligt.
Och en obligatorisk stund med rättningar av böcker och förberedelser för morgondagens arbete. Vikollade också på TV4+ som sände det här suveräna programmet med "Han som talar med hundar". Han är så duktig med hundar och vi har alla mycket att lära av honom. Han tänker som en hund och det måste man göra om man ska förstå de här fyrbentingarna.
Fördelade över jordklotet!
Igår landade Stockholmssonen i Thailand tydligen lyckligen eftersom vi fått sms.
Vi har alltså fördelat oss över jorden och jag ska hålla ordning på diverse väder och naturkatastrofer på alla håll och kanter.
Och här kommer vi inte så långt. Jag är mest hemma och plockar och myser och läser och tvättar och så. Gubben tar sig ibland ut. Var idag i Blomskog och jagade med H och H, prästsönerna som läser i Umeå annars. Det fanns harspår och jakt men inte med Jazz idag.
Idag är sista dagen på lovet och imorgon börjar jobbet med en studiedag. Det blir en bra mjukstart på en ny termin. Vi får tid att sitta ner och planera både eget arbete i klassen och gemensamt. Sen finns det säkert några hyllvärmare som ska sin tribut men det får vi väl ordna.
Sover inte när det blåser...
Bilder och text från Rovdjursfacklan lägger jag ut imorgon lördag!
Just nu racklar blogg.se och släpper uppkopplingen hela tiden så det är ingen idé att lägga ner arbete på att göra ett inlägg. Jag väntar till imorgon och ser om det stabiliserar sig.
Vi avslutade i alla fall fredagen med att köpa färska räkor i Karlstad ute vid Bergvik och åka till A o U i Hol för att äta upp dem. Det blev en trevlig pratstund. Vi har inte setts på ett tag eftersom vi har haft julfirande med barn och släkt här och dessutom en rejäl förkylning som inte är något att sprida i stugorna.
Deras Vorsteh Chester har växt sedan sist och är en riktigt söt liten buse numera. Jobbig men absolut charmig.
Äntligen snö!
Så kom då äntligen den efterlängtade snön. Så här ser det ut på altanen i kväll, torsdag.
Kryddstark frågesport!
Ha ha... nu ska jag som aldrig deltar i tävlingar ordna en själv. Men det blir inget pris och var och en kan svara på vilken fråga som helst i vilken ordning som helst här nere på kommentarerna så får vi se om vi tillsammans kan lista ut svaren på alla frågorna.
Svaren ska vara alla vara kryddor eller kryddstarkt:
Uppdaterat: Här kommer svaren, håll i Er nu!
1. Ej samma? Nejlika (nej lika)
2. Gör lag innan match? Peppar
3. Arbetar med ström? Kanel (kan el)
4. Sprutar eld i sagorna i England? Dragon
5. Lösenord för rövare? Sesam (men Kum in som föreslogs tyckte jag ju var minst lika bra)
6. Säker trafikant? Körvel (kör väl)
7. Manlig fröken ur? Timjan (tim Jan)
8. Lämnar fartyg? Cayenne (kajen)
9. Blommor i sjö? Rosmarin (men vattenkrasse borde ju också vara ett korrekt alternativ)
10. Säger mamma när barnet gråter? Soja (så ja)
11. F.d. finsk NHL-spelare? Curry (Jarri eller nåt i förnamn)
12. Gammaldags (rysk) kyrkan? Basilika
13. Gör mannen när barnen somnat? Muskot (mus-skott :-)), långsökt och besvärligt och fräckt)
Den här frågesporten gjorde vi i natt på nyårsåaftonen i grupper om 2-4. Och vi fick fundera länge kan jag säga. I vår grupp lyckades vi lösa alla utom nr 12.
Deltagare i vår fest får naturligtvis inte svara här eftersom de vet svaren!
Lycka till!
Jag kommer att meddela svaren strax!
Alla som har försökt har kämpat väl och några under större delen av dagen förstår jag. Det ser ut som om Alltiallon och Pierre och Carin har lyckats lösa alla om jag har sett rätt. En liten tant har klämt många också. Som sagt priser utdelas inte, endast äran! Grattis!
Nyårsafton 2007 i Snarkil!
Vi firade traditionsenligt nyårsafton i Snarkil. Det är nu en flera decennier lång tradition. Vi hade knyte i slakthuset i Snarkil. Det är vår nybyggarby med massor av inflyttningar och nybyggnation bara för att det är så trevligt att bo där. Norska familjer bosätter sig här och barn till de som redan bor där, alla vill bo i Snarkil. Man har ett aktivt byalag och ett gemensamt slakthus för älgjakt och fest. Det är ett stort rum bredvid själva slakthuset, med köksinrede och bekväma stolar och bord. Här ryms ett 30-tal personer.
Det var smakfullt dukat av våra estetiska experter bildhuggaren och keramikern.
Maten var trerätters med en förrätt, kalkon till varmrätt, (jag gjorde salladen till) och en efterrätt. Sedan blev det kaffe och champagne vid 12-slaget. Festen görs i form av knyte där var och en får i uppgift att göra sin del av maten till alla 25 personerna. Sedan tas det ut en avgift av alla på 100 kr per person och sedan får man betalt för de utlägg man haft för maten. Då blir det helt rättvist eftersom den som gör en kalkon får större utlägg än den som dukar exempelvis. Det är kanongod mat kan jag säga. Kalkon är suveränt och vi har det varje år. 
En hel del av deltagarna är komna från Norge och inflyttade hit. Någon är till och med svensk medborgare. Och då blir det kransekaka till kaffet. Det är bara sååååå gott! Den har varit jättehög. Detta är vad som är kvar när nästan alla har tagit en bit. 
Efter 12 så bränner alla av sina fyrverkerier och då kommer även den yngre generationen. Det är kul att se ungdomarna krama om sina farmödrar och mormödrar och önska Gott Nytt År!
Och så är det vägen hem genom skogen då. Det är en skogsbilväg som är i ordninggjord mest för att klara virkestransporter. Jag får tacka det hyfsade världsmarknadspriset på virke för den här vägen. Den är precis nu i ordninggjord så att den är med råge farbar och det tack vare att betalningen för trävaror just nu är så hög. Många avverkar och man får pengar över till att rusta upp vägarna till transporterna. Normalt sett så ska vi då spana efter harspår på väg hem nyårsaftonsnatten, men i år var det ingen spårsnö så det blev tji. Men gubben kommer att jaga hare i alla fall imorgon bitti. Han har jagat nästan varje dag den här helgen.
FBK-TIMRÅ
Det här är ett traditionsenligt hockeybesök som vi gör varje år i december när barnen är hemma. Det är en bra julklapp att bjuda dem på detta. Hos oss har både julklappar och födelsedagspresenter mer och mer blivit upplevelser istället för grejer.
Dessutom bjuder Roland sina anställda och några av dem som han har jobbat mycket åt under året.
Matchen börjar förstås med fyrverkerier och att man sjunger en sång unisont, en sång till FBK. Vi sitter alltså uppe på ena gaveln och FBKs hejarklack sitt mitt emot oss på den andra. För övrigt var det i stort sett fullsatt i den stora arenan. Restaurangen har bord här uppe där vi sitter och i två balkongrader nedanför oss med bord för 4 personer vid varje. Maten är jättegod och det är en trevlig miljö att sitta i.
Jag är inte så där jätteintresserad av hockey men det är roligt att se ibland och Färjestad är ju ett bra lag som oftast är med o fajtas i toppen på elitserien. Inte så sällan vinner man den. Den här matchen var dock ingen höjdare, det kunde till och med jag se. I början var FBK med i matchen och det var rätt så jämnt. Men sen verkade man ge upp. Tydligen saknades en del nyckelspelare. De var skadade, bl.a. Jörgen Jönsson. Slutresultatet blev 3-6, alltså vinst för Timrå. Nu var det egentligen inte riktigt så dåligt från FBK men man tog ut målvakten i ett försök att vinna och det gick alltså inte bra.
Vi hade roligt i alla fall och en i sällskapet kunde inte låta bli att skoja med Roland och köpa en FBK -symbol i shopen. Det är vargen som är lagets symbol. Lite riskabelt kan man tycka i ett landskap där rovdjursfrågorna är kontroversiella. Men det handlar väl om att vargen är landskapsdjur och blev det långt innan problemen blev såna som de är idag.
Och så här glad blev gubben då.
Men allt var inte bara glatt den här kvällen.
Vi träffade J, son till L och Y i Skoghall. Han kom fram och pratade med oss och var uppriven. En man i hans sällskap av arbetskamrater från Skoghallsverken hade i trappen på vägen in tll arenan segnat ner och avlidit i en hjärtinfarkt. Det gick inte att rädda hans liv trots proffsig hjälp direkt. Mannen var mellan 50 och 60 år bara och de hade jobbat tillsammans i 15 år. Det var en chock och sällskapet skulle tfäffas efteråt för att bearbeta händelsen.
Vår bekantskap med Js föräldrar L och Y har en speciell historia. L och Roland träffades när de ryckte in i lumpen för många år sedan. L gjorde entré på luckan första dagen med stor dramatik eftersom han kom direkt från BB och Js födelse. Det blev början på en vänskap som har kommit att hålla genom åren. Vi ses några gånger varje år och det är telefonkontakt minst någon gång per månad. Det finns många roliga episoder, det är en familj med massor av både humor och humör.
L. har jobbat på Skoghallsverken, en stor pappersmasseindustri i Skoghall utanför Karlstad, sedan han gick ur skolan och varit en mycket lojal medarbetare. För några år sedan blev han ombedd att ta en chefspostition på företaget och har idag huvudansvaret för produktionen under sitt skift. Dessutom har han varit med i brandkåren som gruppchef under alla år jag kan minnas. Sonen J. har gått i fadrens fotspår, byggt hus nära familjen, jobbar också på företaget och är brandman. Han kom för övrigt precis från en utryckning till den här matchen.
Så långt denna historia.
I slutet av matchen så måste våra barn lämna oss för att hinna med tåget till Stockholm. Det är alltid jobbigt och vi blir lite ledsna. LA-sonen träffar vi inte på länge än, men vi hoppas på att han i alla fall besöker oss till sommaren. Förra avskedet var värre. Då visste vi att han inte skulle komma hem på nästan 2 år!.
Så här är livet på något sätt, blandning av glädje och sorg.
Lördag 29:e december 2007
Idag blir det en mellandag. Vi ska till B i Snarkil och hämta en present. Sedan ska det säkert sovas igen del här och där.
Jag ska handla till nyårsaftonens knyte. På min lott har fallit att göra sallader för c:a 25 personer.
I kväll hade vi planerat att dricka Feuerzangbowl och ta med oss ostkaka tilli Hol men värden har fått njurstensanfall så det blir nog inte så. Det blir bara återhämtning till imorgon då vi åker på hockey vid middagstid.
Idag är alltså sista dagen vi får ha sönerna hemma sedan bär det iväg till huvudstaden igen. Där kommer LA-sonen att träffa goda vänner en vecka och sedan bär det iväg igen tillbaka över Atlanten.
Kanonroligt födelsedagsfirande på hotell Norlandia Årjäng!
Här kommer bilderna, utlagda dagen efter:
Så här fint var det dukat åt oss. Vi åt baconinlindad fläskfilé och äppelkaka med vanlijsås till efterrrätt. Det var väl tilltagna portioner och jag tror alla blev ordentligt mätta.
Sen blev det bowling förstås, bredvid matsalen. Det var tänkt till en timme, så där framåt halv tio men det var så roligt så alla ville hålla på en timme till. Vi hade tre banor och spelade 6 personer på varje tror jag. Kul avkoppling när hela familjen kan vara med. Det handlar mer om koncentration än om styrka. Rolands syster G-B hittade en fenomenal skruv som tog hem flera strikar och en hel del poäng. Sammanlagd vinnare blev Stockholmssonen förstås, han vinner ofta tävlingar bara för att han hatar att förlora. Bowling är nytt för oss i Årjäng i och med att hotellet byggdes. Men många har åkt till Säffle eller Karlstad förut. Det ligger mycket tävling i de kylenska generna så det här var en höjdare både för stort och smått.
När man bowlar måste man ha speciella skor och kostymbyxor är ju mest i vägen.
Väl hemkomna avjnöt vi ett par timmars Led Zeppelinkonsert. Deras musik är ju väldigt speciell och det var ju en nostalgitripp att se klippen från gamla liveframträdanden. De lär ju vara på gång med en reunion. Det kan inte låta så här bra. Vi måste ju bara sitta upp tills Stairways to heaven var avklarad.