Inga Magnusson

har gett en del erfarenheter. Jag ska inte påstå att jag vet allt om bloggen och bloggande, men en del funderingar har de här tre åren väckt. För nu är det alltså snart tre år sedan det första blogginlägget här hos mig. Jag tänker på det nu när jag precis bokat "julhockeyn", den årliga traditionen av att vi ger våra barn och gubbens anställda en hockeymatch i Karlstad med Färjestad under jullovet. Ett av de första inläggen i min blogg var  just från en sådan match för snart tre år sedan.

När jag går in och läser om den här tiden så kan jag konstatera att jag startade bloggen för att informera mina långt-bort-boende barn samt andra bekanta om livet här hemma, på Liane och i Sillerud / Årjäng.  Och också för att bota en viss skrivklåda. Jag hade då inga förhoppningar att hinna med särskilt mycket bloggande varje vecka, men det har blivit i stort sett  dagliga uppdateringar i nästan tre år. Det måste innebära så där 1000 inlägg eller nåt. Kanske inte så många finns där just nu ändå, jag rensar ibland och tar bort en del.

Visst finns de urspungliga ambitionerna i högsta grad levande än. Jag tänker ofta på mina barn när jag skriver ett inlägg. Men det har kommit till ytterligare en dimension i bloggandet, en dimension som jag inte alls var medveten om då: Man får ett antal trevliga och goa bloggbekanta på kuppen.

Jag väljer att kalla dem bloggbekanta för de är trots allt flyktiga även om man har ett gemytligt umgänge. Någon som man "bloggat med" nästan dagligen i några  år  och verkligen uppskattat och betraktat som något i stil med en vän, kan plötsligt försvinna med den enda förklaringen att "nu sluta jag blogga" och inget mer!  Eller någon som varit en trogen läsare / kommentator  försvinner succesivt ur den närmaste kretsen. "Lång och varaktig söndring?"

Det är tur att det parallellt med bloggen finns goda vänner i det verkliga livet. Om inte  så vore det nog rätt sorgligt att förlora bloggbekanta misstänker jag och en källa till besvikelse. Nu lämnar det mest frågetecken kvar när någon försvinner, inte så mycket sorg. Och det finns en fundering som jag närt sedan bloggandets början:

Drar bloggen till sig många olika sorters människor, alldeles vanliga människor med skrivlust samt  få, men kanske proportioneligt sett fler,  människor med autistiska drag, människor som kommer till korta i det vanliga livet där avläsning av kroppsspråk / förståelse av understatements är centralt?

Den kroppsliga dimensionen av kommunikation är ju bortskalad på bloggen. Men umgås ju endast via det i ord uttryckta språket och det är  tryggare för den som sedan födelsen har problem att förstå "halvkvädna visor" / "understatements" o. dy.

Människor med autistiska drag men med hög intelligens kan kännas igen på bl.a. "prinsessan- på --ärten sydromet". Det innebär att man är benägen att kritisera andra människor rätt tufft och gärna när det gäller känsliga saker, men reagerar som prinsessan- på- ärten vid kritik mot företeelser i den egna sfären. Detta beteende är lite typiskt vid exempelvis Aspergers syndrom, ett medfött dilemma som ofta ger en känsla av utanförskap. Den person som drabbats av detta har brister i empati och det ger problem med att skapa långa vänskapsförhållanden och varaktiga nätverk med vänner, grannar och släktingar.  Det finns också en viss grad av ärftlighet med i sammanhanget om man studerar fenomenet ur ett forskningsperspektiv.  ( Christoffer Gillberg!)

Jag har i många år jobbat med små människor med de här bekymren, människor som har mycket att ge men som tyvärr inte fått leva ett liv i det sociala sammanhang som de borde ha fått göra p.g.a. sitt handikapp. Jag hoppas verkligen att bloggen kan ge dem åtminstone en sorts komplement  till eventuellt fåtal vänner irl.  Det kan betyda mycket för just dem.  Bloggen har måhända flera nischer att erbjuda och vilka de är, är inte särskilt utforskat ännu.

Tja, med såna funderingar kan man ju fira "nästan treårsjubileum ":-)  

Någon annan som har funderat över bloggen och oss som befolkar den?

Uppdaterat söndag förmiddag: Läs Maries öppenhjärtiga inlägg om varför hon bloggar! Mycket intressant!

Missa inte dramat "Ensam tant söker"! Det kan bli vad som helst!

Annaa som finns med på min länklista här har  en bra blogg, läs den! Nu har hon hotat med att sluta blogga och det går vi läsare naturligtvis inte med på. 

Så här skiver jag i kommentaren till det och för säkerhets skull så skriver jag det här också eftersom jag tycker att det ibland ställs underliga krav på bloggar och bloggande. Ofta, men inte alltid, kommer de från proffsskribenter, varav en del kan vara duktiga på att skriva olika typer av journalsitiska eller litterära texter, men är samtidigt urusla bloggare.

"Alltså Annaa, vad är det för trams att Din blogg inte skulle vara bra!??

Din blogg är en av mina favvobloggar! Den har kvaliteter som gör den till en jättebra webbdagbok: absolut ärlighet och närvaro. Och jag läser allt Du skriver. Oftast är jag här varje dag och läser men om inte så läser jag igen frg inlägg. Och så tror jag man ska tolka läsarstatistiken; det är betydligt fler som följer en blogg än vad som framgår av antalet unika besökare varje dag. Antagligen måste man ta den siffran gånger 2 eller 3 eller ännu mer eftersom många är inne ibland och läser dagens inlägg plus några tidigare inlägg.

Och sen fattar jag inte varför det ibland framställs krav på att bloggar ska vara något mer än just en bra webbdagbok?? Pointen med bloggen är ju just att den ska kunna vara en dagboksanteckning i flygande fläng, mitt i det levande livet, utan absoluta krav på omsorgsfull korrekturläsning eller knorrkonstruktion. Den ska heller inte behöva vara en krönika eller innehålla genomtänkt samhällskritik, eller ha text som går på fotnoter. Varför i all världen skulle en blogg ha den typen av kvaliteter?? Såna texter finns det ju redan en uppsjö av, hur många som helst!! Kolla bara i närmaste tidningsställ eller bibliotek! Det är ju inte bloggens nisch helt enkelt.

Din blogg håller alltså superkvalitet som webbdagbok, som jag sa förut så har den en fantastisk närvaro och en total ärlighet som jag faller pladask för. Och det gör jag för att jag uppfattar det som en rätt en ovanlig egenskap. De flesta av oss frestas nog att framställa oss själva som mer lyckade och snälla än vi egentligen är, men inte Du. Vi försöker nog men är kanske helt enkelt lite för fega. Jag beundrar Ditt mod.

Dessutom har Din blogg ofta andra kvaliteter också. Dina bloggtexter känns ofta som obearbetade krönikor och Din kritik av samhällsfenomen är ofta utomordentlig.

Så Du ska inte sluta Annaa! Du är bloggens salt! "

http://www.aftonbladet.se/sofismode/article2062963.ab 
http://www.aftonbladet.se/sofismode/article2072306.ab
Nu tror jag det blir sista inlägget om Blondinbellafenomenet.

Varför har hon 24000 läsare per dag?

Jag kan inte låta bli att spekulera över varför och några skäl tror jag på. Men det behöver inte vara rätt tänkt:

1. Hon vänder sig till unga människor och de utgör den absoluta merparten av människor på bloggen. Mitt ointresse för hennes blogg är nog mycket ett åldersfenomen. Vi delar inte samma intressen. (Men om  drottning Silvia skrev en blogg så skulle jag nog läsa den. Hon är ju också rik och berömd och lever ett annorlunda liv, jag skulle bli nyfiken på hur hennes vardag ter sig och hur hon hanterar sina ålderskrämpor )

2. Hon lever en dröm (rik, snygg, lyckad, framgångsrik, våning i innerstan, fester, kändisliv, efterfrågad, sedd), en dröm som många andra människor har, och  hennes framgångssaga är otrolig för en tjej i den här åldern. Hon inspirerar många andra tjejer att också försöka skriva som hon, det kostar inget att testa. Det verkar möjligt för alla att uppnå (fast det är det inte förstås, men försöka duger, tänker många)

3. Hon delar med sig av sitt vardagsliv mitt i all lyxen och gör därmed läsaren på ett sätt delaktig i framgången.  

4. Hon älskar att shoppa, vilket hon delar med en hel del andra unga och hon kan göra det hur mycket som helst nästan. Och hon berättar om det.

5. Hon gillar kläder, smink osv och det gör de flesta andra ungdomar också.

6. Genom att hon delar med sig av sitt dagliga liv och lägger in förväntningar på nästa dag, nästa vecka osv (viktigt i dramasammanhang!) så blir det spännande att följa hennes liv.  Hur kommer det att gå med intervjun där i soffan och vad kommer hon att tycka om det dagen efter?

7. Hon är trotsig och uppkäftig och det kan många ungdomar identifiera sig med. Hon vill bryta mönster och gör det. Säger som hon tycker och tänker  även om det är knasigt och fel i mångas ögon.

8. Sen tjänar hon pengar på sin blogg och kan därmed ägna den tid, skriva varje dag och hålla uppe intresset. 

Jag ser inget fel i att hon får reklamintäkterna från bloggen och att hon gör bra affärer på blogg. Hon har hittat en nisch och det är bara att gratulera. Det ligger ingen automatik i kopplingen mellan omoral och god förtjänst. Jag hoppas hon har alla papper i ordning och betalar den skatt hon är skyldig att betala och så vidare och då har jag inga invändningar mot hennes intäkter. Det är inte i sig fult att bli rik, först om man når dit  på ohederligt sätt. Och jag kan inte förmå mig till att bli arg på henne för att hon har tiotusentals  människor som följer hennes blogg medan jag har betydligt färre :-))

Däremot så gör hon det som man inte gillar i skribentsammanhang, blandar in reklam i sin text utan att tala om det. Om det  hon gör är olagligt därvidlag så bör hon naturligtvis sluta med det.  Men jag vet inte hur bloggen betraktas i de här sammanhangen. Eventuellt är lagstiftningen oklar, men rent moraliskt är det naturligtvis inte bra. Det är ungefär lika omoraliskt som att en seriös journalist kan ena stunden uppträda som opartisk saklig journalist i sin tidning och i nästa ögonblick ha en blogg knuten till samma tidning med en mängd privata synpunkter hit och dit i samhällsfrågor och politiska frågor.

Jag vill bara förtydliga några saker: Jag tycker inte att Blondinbella skriver bra, det är därför jag bara läst hennes blogg ett par, tre gånger och då av ren nyfikenhet över fenomenet. Det hon skriver intresserar mig inte och det jag har sett har inte varit fyndigt eller bra formulerat. Jag rekommenderar ingen att läsa henne och jag har ingen önskan att hon ska förekomma i papperstidningar. MEN något i det hon skriver måste ändå attrahera en mängd människor, förmodligen i hennes egen ålder och jag begriper alltså inte vad? Det kan inte bara vara fördomsspridning som Annaa skriver  i sin kommentar till det förra inlägget och i så fall vilka fördomar?  Är det så enkelt? Alltså vad är det som gör att 24.000 unika läsare bemödar sig att gå in där varje dag och läsa det som i mina ögon är helt ointressant?  Men det faktum att jag inte är intresserad kan ju vara ett åldersfenomen, åtminstone delvis. Jag menar inte att alla tonåringar är intresserade av Blondinbella men tydligen är många det. Och jag missunnar dem i och för sig inte, men jag förstår alltså inte varför. Det som drar hennes läsare måste ju vara något som inte finns i etablerade media någon annanstans. Sedan är jag förvånad över att inte någon skvallertidning / tonårstidning försökt slå mynt av hennes dragningskraft genom att exempelvis få trycka delar av hennes blogg regelmässigt eller få något annat deltagande. Det är tidningar jag inte läser men de ligger väl närmast hennes målgrupp.

http://www.aftonbladet.se/sofismode/article2062963.ab

(Återigen, de som kommit hit via länkar till mitt blogginlägg med bilder och text om vargdödad älgkalv får gå in på bloggens startsida och scrolla ner en bit!)

Nu ska jag skriva om Blondinbella! Det är inte så ofta. :-))  Hon skriver blogg professionellt 8 timmar per dag och tjänar mycket pengar på det. Jag har ju funderat på varför etablerade skribenter är så arga på bloggare. Det kanske är förklaringen. Någon kan skriva 8 timmar per dag utan utbildning och bli rik på det. Sen kan jag ju undra varför inte en etablerad tidning haffar henne nu när hon ändå drar till sig otroliga 24.000 läsare per dag!   http://www.aftonbladet.se/sofismode/article2062963.ab  

(Det ligger länkar ute här och där till mitt blogginlägg med bilder och text om den älgkalv som vargdödades här i Fälltakan igår, lördags, morse. Det inlägget ligger strax neranför här. Gå till bloggens startsida först och /eller scrolla ner ett par inlägg!)