Inga Magnusson

Den gör sig inte riktigt mot furugul bakgrund. Blått och gult blir något diffust grönt så som på förra bilden av min skål. Men med blå duk under så framträder den vackra koboltblå färgen och blir så skimrande som den är i verkligheten. Jag måste fixa en riktig duk i blått att ha under, en som passar på byrån.

Nu härmar jag en annan bloggare (Annaa!), men det var så bra så det är värt att stjäla.

Jag bara säger det: Nu är jag ägare till en raritet. Inför varje Ellegala så designar HM ett exklusivt smycke som delas ut till alla inbjudna gäster. Nu äger jag också ett, fick i present av de ´trevliga Elle-damerna som anlände i eftermiddags. Det är verkligen snyggt och råkade passa till dagens "outfit" :-)). Tyckte att jag skulle ha något med hjärta idag på jobbet så att barnen fick tänka lite på hur mycket jag tycker om dem inför alla hjärtans dag.

Himla snyggt är armbandet och jag är verkligen jätteglad för det, även om jag är dålig på att ta emot presenter. Jag blir så generad och tänker alltid att jag kan väl inte vara värd all denna välvilja. Tack snälla Stina och Carin! Jag fick en hel del annat fint också, hudkrämer och Linumservetter.

Det är som mjukt ormskinn på¨.


Och i kväll kl 20.00, om tre minuter är vi bjudna på mat hos dem i en av stugorna. Jag undrar spänt hur vi ska få plats där alla 9?  I morgon ska de ut och få frisk luft på förmiddagen och sedan blir det tjälknöl här hos mig.

Klädhängaren på krogen!! Det fanns ett antal såna på väggarna på Salt and Pepper. Och jag suktar verkligen efter att äga en sån här. Jag försökte förhandla med mannen som serverade oss. Men han var omutlig. Jag erbjöd mig att komma tillbaka dagen efter med en skruvmejsel och 1500 kronor. Men icke.

Väl hemma så kastade jag mig på datorn och sökte förstås. Först på gycklare och klädhängare. Och sedan på narr. Och det blev napp. Det här är kopior av ett medeltida original. De är tillverkade en gång i tiden på något som heter Qvarnarp utanför Eksjö, ett ställe som tillverkade kopior av gamla inredningsdetaljer som kan behövas när man vill restaurera gamla hus, om jag nu förstått det rätt.  Tyvärr fanns inte Narren med i nuvarande sortiment. Men den såldes 2005 för 695 kr / st. Ett original lär ha gått på Bukowskis för 4000 för några år sedan. Jag har mejlat en förfrågan men inte fått svar än så det blir till att vänta.



Det här jättestora vackra fatet köpte jag på antikvariatet. Det blir bra tänker jag med kvistar och ljus i. Kanske med rönnbär eller nypon eller nåt.


Elefantmuggarna var fullkomligt oemotståndliga. Jag ska spara dem och presenta någon förtjänt person i bekantskapskretsen.



Ortoceratiterna i kalkstensgolvet i trappgolvet på Stadshotellet i Eksjö kan man förstås inte köpa eller ta med sig. Men vackra är de likafullt. Det fanns fullt av såna här på golvet i min barndoms skola. Det var en skola byggd att hålla i hundratals år och den kvaliteten kändes när man var elev där. Påminner om hur man känner sig i vår mellanstadiedel på Silbodalsskolan. Den är också byggd med kvalitet och utifrån ett barnperspektiv.

Vi gjorde också ett besök på museet i Eksjö. Det brukar vara bra men var den här gången rätt intetsägande. Den permanenta utställningen om Albert Engström är fin och även den om stadens historia, men de har jag sett förut. Sen var det bilder av en konstnär som inte sade mig något. Och på övervåningen var det en utställning med barnalster och det intresserar nog mest de anhöriga om man ska vara helt ärlig.

Så här fint har Bitten  gjort i Leverhögen till jul. Jag har tänkt ta kort på det så många gånger men inte lyckats komma förbi där när jag samtidigt har haft tid att stanna o ta bilder. Det är alltså rejält stora dekorationer!

När jag nu ändå är här i Leverhögen så passar jag på o säger
Grattis till Martin o Miras lilla Maja!

Hon fyller 1 år idag säger gubben och detta faktum har lockat farföräldrarna till huvudstaden. B. har alltså avstått en fin jaktdag och det är stort, sånt kan bara barnbarn åstadkomma.  

Valsa valsar omkring här mellan Lisslerud och Västra Boda  idag. Hon slagade en kilometer men inget upptag. 
Därmed slut nyheter från Leverhögen.

Omgivningarna är vackra i solsken som när jag var där i lördags. Jag visste inte vilka utställningar som var på gång men åkte dit ändå på vinst och förlust kl 10.00 för att kunna hänga på låset när man öppnade.

Och jag blev glatt överraskad: Utställningen i källaren om konstens utveckling i Los Angeles i mitten av 1900-talet var smått fantastiskt. De var helt suveränt med bilder, video och ljud. Där fanns också ett fantastiskt helt vitt rum som var som en molnsky och man kunde gå in i den. En enkel aluminiumcirkel en bit från väggen belyst från olika håll var också en märklig skapelse som gav intryck av att sväva fritt i luften en bit från väggen. Skuggspelet med ribborna i taket belysta från olika håll mot vit vägg var något jag studerade länge. Om vi bygger något mer hus någon gång så kommer ett sånt skuggspel att bli en dekoration på en vägg. Det var helt enormt effektfullt och enkelt.  Utsällningen är både en bra utställning och en presentation av tiden. Lars Nittves presentation av utställningen på en video är också något man bör ta sig tid att se och höra. Jag gjorde det och det var bra. Hade gärna köpt den men den fanns inte att köpa. Köpte i alla fall utställningskatalogen.

Sen var de en kick i magen att gå in på Arkitektmuseum och se en stor utställning av Gaudis bygge av Familjekyrkan i Barcelona. Det var historik och förklaringar till olika arkitektoniska lösningar och ett försök att beskriva hans tankegångar. Kyrkan beräknas till en del i alla fall vara färdig 2010 och jag lovar den liknar inget annat kyrkbygge i världen! Det är fantastiskt! Jag som annars inte reser någonstans måste nog ändå se den då.


Bådsa utställningarna rekommenderas, ja till och med anbefalles å det varmaste för alla som kan komma och se dem.
Resten på Moderna valde jag bort av tidsbrist.


"Lura -ögat - utställningen" på Nationalmuseum var absolut sevärd, men kanske inte så överraskande som det man visade på Moderna. En hel del av bilderna här hade jag sett förut och jag tyckte kanske inte att de lurade ögat så jättemycket. Men sevärd.


Valdemarsudde var oerhört vackert den här dagen och det var fullt av folk överallt, man såg Lerinutställningen och promenerade i de vackra omgivningarna. Bilden är tagen genom ett av fönstren.-

Lars Lerinutställningen var som sagt stor, ett 80-tal bilder tror jag. En del kände jag igen från hans eget museum i Laxholmen här i Värmland, Munkfors, men mycket var nytt för mig. Han har ett svart ljus i sina bilder och den här utställningen tror jag presenterar den här älskade värmländske konstnären för en bredare publik. En av damerna som jobbade där trodde att det var så och hon berättade att även hela Värmland tydligen var på fötter och åkte dit för att se.

Jag var rädd att rummen på Valdemarsudde skulle var för små och inte göra hans bilder rättvisa. Men tavlorna på översta våningen med lite mer luft och ett vackert ljus var perfekt.! Han är en akvarellens mästare oavsett om han målar från Värmland, Indien eller Lofoten. Nu är han på väg att resa en längre tid till Sydamerika med sin nye vän om jag inte miss fel och då får vi säkert målningar därifrån.

Jag tyckte att jag såg en man bland publiken som var han men jag vågar inte säga säkert. Kan han ha smugit omkring bland åskådarna på sin egen utställning? Fast varför inte, utställningen är rätt ny och han berättade i torsdags om sin konst på museet?


Marken var så fin med lite frost och löv!

Hämtat från tidningen Dagens medicin, avdelning journalgrodor:

.


.
"Patienten känner sig uppstoppad efter maten"





   "Patienten är sjukskriven månaden ut efter som att hon har fortfarande en hel del lokala besvär och det är svårt när man ska sitta som en trevlig sekreterare när hon är väldigt ömmande där bak fortfarande."

Det funkar faktiskt! Pröva! Sen undrar jag vilka slutsatser man bör dra av detta!!!???

Det är stor näringslivsmässa i Årjäng. Den startade i går fredag och pågår idag lördag också från 11.00 till 16.00. Platsen är sporthallarna vid skolan. Här syns gubben i  Jaktvårdskretsens monter.  Han kör film om björnjakt och vildsvinsjakt och pratar mycket rovdjur förstås och älgjakt och hundar osv.



En dam visade upp hur hon spann på en nygjord spinnrock. Den funkar väldigt bra säger hon, tillverkad i en för oss ny modell, väldigt välbalanserad och lättjobbad. Hon spinner av angorakaninull och utan att karda först. Det såg lätt ut men krävs stor skicklighet att få detta fint tror jag. Angora är ju så otroligt finfibrig ull, mycket finare än fårull.


Så här trampade hon.


Av garnet väver hon samt stickar och virkar plagg. En del blandar hon med silke och det blir fin lyster. Det blir otroligt lätta plagg som ändå är varma eftersom den  tunna angorafibern håller  mycket luft


Här var en söt liten angorakanin med också.


Man kunde få handmassage också, gratis tror jag samtidigt som man informerades om hälsoprodukter.

De olika delarna av kommunen hade info. Från Blomskog hade man bl.a. en förteckning över emigrationen, roligt att läsa.

Det fanns också möjlighet att köpa matvaror från orten och en hel del andra företag representerade. Ett ReggioEmilio - kommunalt fridagis (tror jag det var) fanns också med och beskrev sin verksamhet. Den görs tillsammans med gymnasieskolan på orten och någon form av lärlingsutbildning.

Sammantaget en spännande mässa, väl värd ett besök. Håller alltså på till kl 16.00 idag lördag också men stänger sedan.

Måndagen blev shoppingdag och tisdagen  ägnade jag åt att kolla på utställningarna på Moderna Museet och på Nationalmuseum.  Det blir ju hårt prioriterat, det går inte att hinna så mycket. På Moderna var det en utställning som inte sa så mycket och samlingarna är ju bra som vanligt men inte så uppehetsande att se igen. Utställningen Eklips - Konst i en mörk tid tog upp temat som jag kan hålla med om-. Vi säger oss leva i en upplyst tid, men ur många aspekter är det en mörk tid; om man ser till övervakningssjukan, kulturen, demokratin osv..

Men arkitektmuseum hade en bra utställning om Gert Wingårdh. G W har ritat ambassadbyggnader bl.a. och han gör reklam för rum som är 3 gånger 3 gånger 3 meter ungefär. Kan också vara något större, upp mot 4 meter, men inte mer  och absolut inte mindre. Han menar att med den storleken så är ett rum användbart till allt; sova, äta, laga mat, umgås, ha affärslokal i osv. Och det har genom historien varit ett hållbart rum. Det finns rum i den här storleken i Medelhavsområdet byggda för 1000 år sedan som fortfarande är i bruk  och om man ser så på byggnation så har man råd att rita bra och bygga bra.

Jag gillar hans tanke och kommer osökt att tänka på min skola som har en gammal påkostad del från början på 1900-talet. Den är byggd i sten och järn och kommer att hålla hur länge som helst. Sedan har vi en del som enligt undersökningarna verkar vara ett mögelbo. Det byggdes för bara drygt 30 år sedan och som har läckt in vatten hela tiden och borde rivas. Det är en dyr byggnad med så kort livslängd.

Sen gick färden till Nationalmuseum. Man har fjäskat lite med Pride och bjöd på konst över tid med erotiska / homoerotiska förtecken. Den utställningen gillade jag. Jag har ju alltid hävdat att det kan inte vara en slump att en mängd historiska figurer (änglar och annat )målas av så nakna och i så utmanande ställningar.  Visst var det beställda och betalda måleriet (nästan allt måleri) ofta ren pornografi, den enda dessutom. Bra grepp att visa bilder utifrån det här temat! Det var många besökare och påfallande många samkönade par!

Dessutom hade man en utställning med konst av olika konstnärer från samma tid. Det var lärorikt för en okunnig att se hur de måste ha inspirerat varandra. Tiden var förra sekelskiftet.

Men utställningen om klockor och tid var för mig helt ointressant och bortkastad.


På moderna åt jag den här alldeles vansinnigt goda desserten. Det är kluvna jordgubbar och en slags strösocker smaksatt med lime och basilika tror jag. Gissar jag. Detta är bland det godaste jag någonsin ätit i alla fall. Tog två stycken för säkerhets skull.

Utanför hotellets entré inne i hörnet fanns den här festliga figuren av Lena C.  Den gillar jag.  Hennes bilder och figurer är fascinerande!



Längre ner på Brunkebergstorg hittade jag den här. Om den vet jag intet så jag tar gärna emot upplysningar. Det ser ut som en påfågel eller en fasan.

Sonen bor alltså på Vattugatan, bakom Kulturhuset. Han bor på 14.e våningen, men det kan man inte tro. Det är  ett hus med först 10 våningar och sedan påbyggt med 4 våningar till. Så på taket till de första 10 våningarna finns det trädgårdar och uteplatser och sandlådor. Ja, det är som om det vore på marken.  Här är utsikten ner från mot trädgårdarna från hans lägenhet.

Bild från takets trädgårdar.