Sabotism, en ny konstform...
eller bara rätt och slätt kriminellt?
En tunnelbanevagn har grisats ner och någon har spelat psykiskt sjuk för att bli omhändertagen. Allt applåderat av Konstfack
"Konstvärlden är ödmjuk och förstående inför de svaga grupperna, utmanar de makthavande och är aktiv för att skapa en rättvisare värld". Så skriver Lars Vilks under rubriken "I värdegrundens tid". (hämtat från Börjes konstblogg)
Jag vet inte om jag är kräsen när det gäller logik i målsättningsresonemang, men jag hänger inte med riktigt i Lars Wilks tanke:
På vilket sätt bidrar en nedklottrad tunnelbanevagn till en rättvisare värld?
Och på vilket sätt utmanas makthavare (vagnen och de som åker i den hör knappast till makthavarna i samhället)?
Jag begriper inte hur man kan begränsa konst till att bli ett politiskt redskap, oavsett ideologi, eller enbart ett gränsöverskridande ( som inte längre är ett gränsöverskridande utan bara upprepning). Om det estetiska inte längre ska räknas så vore det väl enklare och schystare att skapa ett politiskt parti istället, eller bara rätt och slätt bli kriminell (det är i alla fall garanterat gränsöverskridande!).
Nu är konstfacks chef kallad till landets styrande för att förklara sig och för att få en avbasning. Helt rätt! Skattebetalarnas pengar ska inte gå till att syssla med brottslig verksamhet.
Än en gång: Vad är rätt och vad är fel i ett civiliserat samhälle? Var går gränsen mellan civilisation och anarki? Om Sabotism läser jag som ett inlägg i din skoldebatt. Det borde också vara en slags konstform: Att skjuta varg utan tillstånd. Energi, dramatik, något som griper tag i åskådarna, rött blod mot vit snö. Men billigare än att reparera en T-banevagn.
LL: Om jag för ett enda ögonblick trodde att tjuvjakt på varg skulle lösa problemet så skulle jag genast gå ut och panga på. Men tyvärr så är det ingen väg, det måste till andra åtgärder. Man måste få slut på naturdiktaturen från några få naturteoretiker, tjänstemän på centrala poster som utnyttjar det faktum att "frågan har låg prioritet bland politiker".
Min indignation över sabotismen härör sig främst från att detta sanktioneras av Konstfack och ytterst betalas med skattemedel.
Sen kostar jag på mig att ha synpunkter på vad konst är och inte är, men det är liksom en annan femma.
Jag håller med dig. Åskådaren torde ha rätt att ha en åsikt om den "konst" som uttrycks i det offentliga rummet, och ren förstörelse som behöver åtgärdas med skattemedel...Nej tack. Faktiskt kan jag någonstans acceptera att någon kissar på scen som uttryck för vad det nu var, men sabotage eller fejkade självmordsförsk har jag ingen förståelse för.
Jag gillar ditt konstaterande att kriminalitet är garanterat gränsöverskridande.
Anne: Vars och ens alldeles privata åsikt om vad konst är spelar inte så stor roll. Jag kan tycka något och någon annan kan tycka något. Jag hävdar att konst kan vara lite av varje, gränserna ska vara vida, men det måste finnas estetiska värden med i det hela, annars är det inte konst. Det är min åsikt och den står för mig.
Men det som samhället och politiker och Konstfack måste ta ställning till är att inte längre understödja olaglig sabotism oavsett om den har konstnärliga värden eller inte.
Ungefär så blir väl min slutsats efter att ha följt debatten ett tag.
Anne: Asch va konstigt mitt inlägg blev som kommentar till Din kommentar. Jag håller ju med Dig. Det var det jag ville säga fast på ett annat sätt. Debatter är bra, man tvingas renodla sina ställningstaganden.
Jag instämmer i stort... Sedan tycker jag alltid att gränssättningar är svårt. För skulle ingen våga testa gränser och även "gå över dem" ibland... så skulle vi bo i stengrottor! Ingen utveckling skulle ske...
Jag vet, en flummig kommentar, men kan inte just nu förklara bättre vad jag tycker i den här frågan!
Jag uttryckte mig kryptiskt. Jag tror inte heller på illegal jakt i någon form. Det är lika olagligt att skjuta en varg som att förstöra en T-banevagn. Tanken slog mig i det absurda, att höra Konstfacks chef stå i TV och försvara ett examensarbete med en dödad varg med samma argument, energi, dramatik osv. Bara för att flytta perspektivet från Stockholm till Värmland och belysa gränserna mellan rätt och fel.
Mia: Jag tror att jag förstår vad Du menar. Eller också gör jag inte det och det kanske inte är meningen att man ska förstå allt här i världen.
LL: Ok, då fattar jag Din jämförelse.
Håller helt med Dej. Retar mig ( som Du vet från min blogg) på ohyffsade snorvalpar som inte förstår hur demokratier byggs upp te x ekonomiskt och hur vi tillsammans tar samhällsansvar för.
Det där med tunnelbanevagnen har gjort mig så upprörd och irriterad att jag inte ens kan kommentera det sakligt. Jag är bara heligt f-b-d över mjäkandet!!!!
Herta: Exakt!
Suss: Ja, ibland är det mesigt!