Inga Magnusson

På något sätt upplever jag Umeå som fullproppat med kultur. Det finns ett starkt intresse av att behålla staden vacker och att ha smakfulla dekorationer som samtidigt är lite uppseendeväckande. I  Umeå pågick när vi var där en ljusfest i hela staden. Den är tydligen årligen återkommande och temat i år var "Kär i Umeå".
Jag bara älskar det här! Undrar om man inte skulle kunna pryda den tomma färjanväggen i Årjäng med något vackert ljus, kanske olika dikter, om kärlek eller annat trevligt och vänligt.

Isskulpturen på torget. Den var otroligt vacker och har väl förutsättningar att få vara kvar ett tag nu när det varit minusgrader rejält, även om det inte var så kallt där som hemma när vi var där.




Den här vann omröstningen till favoritverket.


Fasaden på en skola




Dansbana tillfällig i ljus i en park.


Kärleksdikter på gatan.


Det här verket heter "Olycklig kärlek" om jag minns rätt.







Här har privatpersoner upplåtit sina lusthus till ljusinstallationer.

Jag fick ett mail från yngste sonen, han som ritar dataspel. Musiken i hans dataspel  Battlefield, Bad Company 2, ska framföras av symfoniorkester, som ett av flera verk, framförda i Göteborgs konserthus, 11 och 12 november 

Vi måste tänka om!! Det blir allt mer tydligt.

Det är bara att hacka i sig, antingen man vill eller inte. Dataspelsbranschen är nu större
än filmindustrin globalt sett. Den  drar till sig duktiga kreativa människor. Vi som står utanför produktionen har inte riktigt förstått. Men det är inte längre självklart att en duktig musiker ska dra sig fram på svältgränsen under sin livstid för att bli erkänd och hyllad som kompositör först efter sin död. Han / hon kan få ett välavlönat jobb i dataspelsproduktionen istället. Där behövs musik och numera krävs bra musik, inte bara bleep och pip. Jag skulle också våga sätta en slant på att landets allra duktigaste bildmakare inte längre försörjer sig på bildlärarvikariat parallellt med sitt oljemålande, som, det var förr.  Många av dem tillhör den första generationen som växt upp med mycket bilder, rörliga och stilla,  ritar  dataspel och utvecklar bildhantverket till mästerskap så, istället för att finslipa sitt oljemåleril!

Enligt sonen som jobbat med dataspel i stort sett sedan branschen föddes på 80 - 90-talet, så finns där otroliga bildbegåvningar, människor som verkligen behärskar  bildskapandet med öga och hand, människor som varje dag ett yrkesliv har jobbat med att göra bilder.  Men de utbildar sig alltså inte längre till att skapa i  akvarell eller olja eller skulptur. De ritar dataspel óch behöver inte leva i armod  genom livet. De har därmed kanske lämnat fältet fritt för den våg av rena "innehållskonstnärer" som väller över oss nu. Konsten, som idag dominerar arenan, har i stort sett enbart budskap, inga estetiska kvaliteter, inga hantverkskvaliteter, längre om man nu ska hårddra. Och det skulle rent hypotetiskt i alla fall, kunna bero på att de som har begåvning nog  till att höja konsten till estetiskt högsta nivå, inte längre är konstnärer i traditionell mening, utan ritar dataspel. Nu provocerar jag i mitt tänk.

Samtidigt så måste man också inse att de nya kommunikationsmedlen, bloggar, twitter, sms, mms, facebook osv har gjort hela svenska folket till författare, men inte i traditionell mening. Svenskarna skriver som aldrig förr men inte på ett sätt som vi historiskt sett betraktar som seriöst, utan mer en blandning med  bild, text och förkortningar och symboler. Och det måste få bli accepterat som kreativt skrivande. Skolan borde få möjlighet att  stödja den typen av "svenska", inte enbart fokusera på "gammelsvenska". 

När ska skolorna i Sverige  inträda i rätt decennium???? Just nu känns det som om vi är hopplöst på efterkälken.  Och då menar jag landets skolor överlag, inte speciellt i vår kommun. Skolans värld med kursplanemakare, läroplansmakare, tillsynsmyndighet, teknikservice osv,  har liksom inte tagit till sig att de nya sociala medierna har förändrat (borde ha förändrat)  både skolämnenas funktion / innehåll  och undervisningens verktyg. Vi kan inte fortsätta undervisa i konsten att skriva uppsats när det som vanligt folk behöver är konsten att skapa en bra Facebooksida. Eller konsten att twittra, eller blogga, eller skicka bra mms / sms. Det är vad "vanligt folk" kommer att använda skriven svenska till inom överskådlig framtid. Eller ok, uppsats också, men även undervisning för de nya behoven av skriven svenska.

"Natten innan kontrakten skulle undertecknas sov Pehr oroligt, och tidigt på morgonen följande dag gick han runt i byn och avrådde byborna från att sälja, med motiveringen -”är skogen så mycket värd är det nog bäst att behålla den”.

Skyttmon blev därmed ett undantag från den allmänna utvecklingen, vilket lade grunden till det välstånd som under en lång tid skulle prägla byn, och inte minst dess byggnadskultur."