Sista grillningen för säsongen
Sista grillningen för säsongen blev det nog nu i helgen som gick. Vi grillade fläskfilé, gjorde egen klyftpotatis till med mycket vitlök och timjan, samt snodde in strimlade grönsaker med purjo och lök, tomater, och morötter i folie och la bredvid på grillen. Bara lite oljestänk och örtsalt på. Det blev suveränt gott!
Det blev enkel blå dukning med loppisfyndtallrikarna för 15 kr styck och en immig Kallfelz förstås.
Prisbelönt rastplats i Enköping - Dinners!
Ville bara visa en fin rastplats som vi stannade på på hemvägen från Stockholm. Det var i Enköping och jag tror att den hade fått något pris som Sveriges bästa rastplats någon gång.
Bredvid fanns en hundrastgård!
De olika laxrätterna var verkligen frestande.
Kaffe- och efterrrättsbordet gick inte av för hackor heller.
Nyttiga alternativ bjöds också
Allt var så vackert, med fina färger och aptitliga uppläggningar.
Om man passerar Enköping så måste man gå in här och fika eller äta.
Torka trattisar ...
har jag fått massor av tips om de senaste dagarna, både på bloggen och irl:
- Först ska de rensas och sköljas förstås och få rinna av i durkslag.
-Man ska gärna dela dem, då torkar de fortare. Och det gör man enkelt efter en dags torkning genom att ta tag i tratten och dra isär. Då delar sig foten också hela vägen ner. Det sas att man ska göra så med de största men jag gör det med alla för jag ser att det ser ut som om de finns något smutsigt i en del. Och det vill jag ta bort.
- Det kan ta någon vecka innan de är helt torra och man kan lägga dem i en burk
- Bästa torken får man om man lägger dem på en myggnätsram, då blir det luftigt under också.
- De ska torkas inne.
.- Jag har dem än så länge på tidning som jag byter minst en gång om dagen. På tidningen lägger pjoskiga jag oblekt hushållspapper eftersom jag inbillar mig att trycksvärtan är giftig och att svampar suger åt sig allt gift som kommer i deras väg.
EFTER en och en halv vecka.
- Först ska de rensas och sköljas förstås och få rinna av i durkslag.
-Man ska gärna dela dem, då torkar de fortare. Och det gör man enkelt efter en dags torkning genom att ta tag i tratten och dra isär. Då delar sig foten också hela vägen ner. Det sas att man ska göra så med de största men jag gör det med alla för jag ser att det ser ut som om de finns något smutsigt i en del. Och det vill jag ta bort.
- Det kan ta någon vecka innan de är helt torra och man kan lägga dem i en burk
- Bästa torken får man om man lägger dem på en myggnätsram, då blir det luftigt under också.
- De ska torkas inne.
.- Jag har dem än så länge på tidning som jag byter minst en gång om dagen. På tidningen lägger pjoskiga jag oblekt hushållspapper eftersom jag inbillar mig att trycksvärtan är giftig och att svampar suger åt sig allt gift som kommer i deras väg.
EFTER en och en halv vecka.
En vecka sockerfritt ...
...har jag haft nu. Och då menar jag verkligen sockerfritt, inte frukt, inte ens ketchep, ingenting med socker i har jag ätit och inte druckit något med alkohol i. Och så här blev det efter de första två sega dagarna med lite huvudvärk:
- Behövde bara 5 timmars sömn varje natt, vaknat vid femtiden varje morgon, klarögd och pigg o ch lika uppåt hela dagarna, ingen svacka vid 5 -tiden som annars.
- Mycket energi, räckte även till att göra sånt som jag inte gillar, typ baka.
- Gott och jämnt humör, nästan lite löjligt belåten kändes det som.
- Sötsuget blev borta i stort sett helt och hållet.
- Tappat 2 kilo fast jag ätit mycket mer mat än jag brukar göra.
Jag tänkte egentligen börja äta något gott sötsliskigt i i går kväll, fredag, för vi gjorde goda varma smörgåsar med svamp och skinka på. Men det kändes lite motbjudande att avstå från sockerfrihetsbonusarna, så det får bli en dag till innan jag börjar igen.
Det här välmåendet av sockerfrihet upptäckte jag av en slump för ett antal år sedan och jag unnar mig någon period då och då. Enda nackdelen, förutom de första två dagarnas dävenhet, är att det är osocialt att inte äta något sött alls. Gubben tycker att jag är jättetrist. För jag dricker ju inte kaffe heller under tiden.
Men i kväll lördag ska vi ha gäster på kräftor och lite annat småplock. De skulle ha med sig äppelkaka så då äter jag nog sött i alla fall. Får se om jag fortsätter sen i nästa vecka eller avslutar nu.
- Behövde bara 5 timmars sömn varje natt, vaknat vid femtiden varje morgon, klarögd och pigg o ch lika uppåt hela dagarna, ingen svacka vid 5 -tiden som annars.
- Mycket energi, räckte även till att göra sånt som jag inte gillar, typ baka.
- Gott och jämnt humör, nästan lite löjligt belåten kändes det som.
- Sötsuget blev borta i stort sett helt och hållet.
- Tappat 2 kilo fast jag ätit mycket mer mat än jag brukar göra.
Jag tänkte egentligen börja äta något gott sötsliskigt i i går kväll, fredag, för vi gjorde goda varma smörgåsar med svamp och skinka på. Men det kändes lite motbjudande att avstå från sockerfrihetsbonusarna, så det får bli en dag till innan jag börjar igen.
Det här välmåendet av sockerfrihet upptäckte jag av en slump för ett antal år sedan och jag unnar mig någon period då och då. Enda nackdelen, förutom de första två dagarnas dävenhet, är att det är osocialt att inte äta något sött alls. Gubben tycker att jag är jättetrist. För jag dricker ju inte kaffe heller under tiden.
Men i kväll lördag ska vi ha gäster på kräftor och lite annat småplock. De skulle ha med sig äppelkaka så då äter jag nog sött i alla fall. Får se om jag fortsätter sen i nästa vecka eller avslutar nu.
Sockerfri-pigg...
...är jag nu efter ett par dagar helt utan socker, inte ens frukt eller ketchup eller dylikt.
De första dagarna är lite trötta och huvudvärkiga, jag ´kan höra hur kroppen fortsätter att hojta till de Langerhanska öarna;
- Starta dan med att skicka ut en massa insulin, den här kärringen häver ju alltid i sig en massa slaskigt godis under dagen. Om vi inte börjar nu så hinner vi aldrig ifatt!
Men nu har de stackars insulinproducenterna äntlligen fått lite välförtjänt vila och kan bara lite lojt kicka ut en ynklig liten dos då och då i en jämn ström.
Medan öarna i bukspottkörteln har semester så får jag leva så här hög och full av energi som jag blir utan socker. Idag har jag till och med tagit mig samman och bakat ett antal olika muffinssorter till modren. Stackars hon, har en dålig dotter och får leva på köpebröd till kaffet annars. Annars brukar jag bara inte orka göra såna motbjudande sysslor som bakning (läser Du detta nu Suss- flitig bagerska i Örebro!).
Men när jag är sockerfri-pigg så känns inget motigt, allt är lite fjompigt småtrevligt så där, humöret känns otroligt stabilt gott som om inget kunde rubba cirklarna.
Jag har förstås funderat över varför det blir så här. En förklaring är förstås att insulinet som tröttar inte behöver svänga så mycket så att det ibland blir för mycket. Men det förklarar inte det goda stabila humöret och all plötslig energi. Kanske producerar kroppen själv något piggehetsämne om vi inte ständigt matar med socker. Socker är säkert rena giftet. Synd att det ska smaka så gott. Jag är ju en riktig godis-råtta.
De första dagarna är lite trötta och huvudvärkiga, jag ´kan höra hur kroppen fortsätter att hojta till de Langerhanska öarna;
- Starta dan med att skicka ut en massa insulin, den här kärringen häver ju alltid i sig en massa slaskigt godis under dagen. Om vi inte börjar nu så hinner vi aldrig ifatt!
Men nu har de stackars insulinproducenterna äntlligen fått lite välförtjänt vila och kan bara lite lojt kicka ut en ynklig liten dos då och då i en jämn ström.
Medan öarna i bukspottkörteln har semester så får jag leva så här hög och full av energi som jag blir utan socker. Idag har jag till och med tagit mig samman och bakat ett antal olika muffinssorter till modren. Stackars hon, har en dålig dotter och får leva på köpebröd till kaffet annars. Annars brukar jag bara inte orka göra såna motbjudande sysslor som bakning (läser Du detta nu Suss- flitig bagerska i Örebro!).
Men när jag är sockerfri-pigg så känns inget motigt, allt är lite fjompigt småtrevligt så där, humöret känns otroligt stabilt gott som om inget kunde rubba cirklarna.
Jag har förstås funderat över varför det blir så här. En förklaring är förstås att insulinet som tröttar inte behöver svänga så mycket så att det ibland blir för mycket. Men det förklarar inte det goda stabila humöret och all plötslig energi. Kanske producerar kroppen själv något piggehetsämne om vi inte ständigt matar med socker. Socker är säkert rena giftet. Synd att det ska smaka så gott. Jag är ju en riktig godis-råtta.
Sockerfri diet...
...håller jag några dagar. Alltså jag äter inget som innehåller något socker, inte ens frukt eller ketchup eller liknande, inte någon alkohol heller. Jag upptäckte av en slump för ett antal år sedan att den dieten tycks vara bra för mig. Den jagar ut trötthet, stärker motståndskraft och håller humöret på en jämn hög nivå. Dessutom brukar jag förlora några kilon på kuppen trots att jag äter mer vanlig mat än annars, fast det är inte huvudsyftet, mer en bieffekt.
Nu gör jag inte den här kuren så ofta, för socker och sötsaker är så himla gott!
Nu gör jag inte den här kuren så ofta, för socker och sötsaker är så himla gott!
Det gick bra!!
Vi hade en himla trevlig kväll.
Älggrytan var nog inte allra bästa, vet inte varför men den var ätbar.
Dukningen blev som jag tänkte, kanske lite bättre.
Och framför allt vi hade trevligt!!
Det är väldigt lättsamma och avslappnade människor, sonens japanska svärföräldrar. Vi skrattade och pratade hela kvällen. Det är förstås också ett kärt samtalsämne att jämföra olika kulturer.
Jag hann inte ta kort på dukningen med rönnbär på för just då var vi lite jäktade, men det här är efteråt och det stämde, blev som jag hade tänkt mig.
Vi fick den här en vacker träbox med fint sidenband. I japansk tradition så har man så vackra presentomslag.
Inne i boxen är det den ljuvligaste choklad. Vi fick en del andra fina japanska saker, en vacker duk som man använder som förpackning vid utflykter eller presentande, solfjäder, ätpinnar.
Ett moln på himlen är att Jazz är kvar på djursjukhuset. Det är ingen fara med honom men något gick fel när han skulle sövas så han blev aggressiv. Personalen skulle ringa och meddela hur ingreppet gick och hur det blev men vi hörde inget! Till slut lyckades den andre delägaren komma fram och fick alltså meddelande om detta. Nu vet vi fortfarande inte om vi kan hämta honom i morgon. Men vi har varit kraftigt missnöjda med djursjukhuset i Karlstad förut och brukar anlita en norsk djurläkarstation i Norge, i Mysen. Men vi fick inte kontakt med dem idag.
Älggrytan var nog inte allra bästa, vet inte varför men den var ätbar.
Dukningen blev som jag tänkte, kanske lite bättre.
Och framför allt vi hade trevligt!!
Det är väldigt lättsamma och avslappnade människor, sonens japanska svärföräldrar. Vi skrattade och pratade hela kvällen. Det är förstås också ett kärt samtalsämne att jämföra olika kulturer.
Jag hann inte ta kort på dukningen med rönnbär på för just då var vi lite jäktade, men det här är efteråt och det stämde, blev som jag hade tänkt mig.
Vi fick den här en vacker träbox med fint sidenband. I japansk tradition så har man så vackra presentomslag.
Inne i boxen är det den ljuvligaste choklad. Vi fick en del andra fina japanska saker, en vacker duk som man använder som förpackning vid utflykter eller presentande, solfjäder, ätpinnar.
Ett moln på himlen är att Jazz är kvar på djursjukhuset. Det är ingen fara med honom men något gick fel när han skulle sövas så han blev aggressiv. Personalen skulle ringa och meddela hur ingreppet gick och hur det blev men vi hörde inget! Till slut lyckades den andre delägaren komma fram och fick alltså meddelande om detta. Nu vet vi fortfarande inte om vi kan hämta honom i morgon. Men vi har varit kraftigt missnöjda med djursjukhuset i Karlstad förut och brukar anlita en norsk djurläkarstation i Norge, i Mysen. Men vi fick inte kontakt med dem idag.
Nu har jag dukat...
... för morgondagens äting tillsammans med de japanska gästerna. Det är min absoluta favvodukning; grov linneduk, dito servetter, Kostatallrikarna, keramikmuggarna från klostret i franska Taizee (står opp och ner) , gula duken från San Fransisco. Och så stenarna; koraller från Okinawa, flintsten från danska västkusten, sten från högsta punkten på Lianeskogen, bit av Berlinmuren, rundslipade stenar från Varberg, guldskimrande sten från guldgruvan i Harnäs, vit sten från Dalhalla. Ja, och några till. Det blir ljus också emellan och så tänkte jag gubben kunde ta hem några rönnbärskvistar när han går och släpper hund i morgon bitti. Det kan väl passa eller är jag helt färgblind?
Den gula muggen där ser ut att vara helt fel färg men det är är fel, irl så stämmer det rätt väl. Alla Taizeemuggarna är olika i färgen.
Den gula muggen där ser ut att vara helt fel färg men det är är fel, irl så stämmer det rätt väl. Alla Taizeemuggarna är olika i färgen.
Favoritdryck den här sommaren!
Jag brukar dricka enbart vanligt vatten, gärna kallt till maten och varmt istället för kaffe.
Den här sommaren har vårt eget brunnsvatten inte smakat så där jättegott som det brukar göra annars, för mycket regn kanske.
Så jag har börjat göra det jag inte trodde att jag skulle göra; köpa Ramlösa. En favoritdryck har blivit Ramlösa tillsammans med en skvätt av någon ekologisk saft som vi köper på mässor och på Bergviks närproducerat och på andra ställen, fast bara lite så det inte blir sötslaskigt, bara lite friskt i smaken. Det går bra att slänga i en slatt vitt vin också som måltidsdryck.
Gott i alla fall!
Min bästa älggryta...
...försökte jag göra. Den ska vara till de japanska gästerna som kommer till helgen.
Jag bryner bra älgkött i bitar, det här är fransyska.
Sen bryner jag kantareller ordentligt, mycket ska det vara och här är det lök med också, mycket lök. Svamp måste förvällas först så att vattnet går bort, annars kan man inte bryna dem. Och bryna dem måste man sa alltid min mamma, för det är först när de kommer upp i stektemperatur som smaken kommer till sin rätt. (Jag har egentligen ingen aning!)
Jag skär ett par små morötter, ett äpple, mycket vitlök också och blandar i. Sen får det hela bekanta sig lite genom att koka en rätt kort stund för jag ska frysa in den här basen efteråt. Med kokar också förstås enbär, timjan, dragon, örtkryddor, buljong, soja, lite lingonsaft / svartvinsbärssaft och lite sstrimlad salladskål samt lite senap. Det ska inte bli mosigt.
Detta fryser jag in och smakerna ska blandas.
När jag tar upp grytan för att göra färdigt så får den koka upp och bli genomvarm, sen tillsätter jag mer slantade morötter, lite blomkål eller broccoli eller brysselkål och rödvin (brukar frysa in överblivna skvättar). Det får koka tills grönsakerna blivit lite lagom mjuka men inte sladdriga. Då finns det en smak på köttet och de första grönsakerna, de har tillsammans blivit en "familj", medan vinet och de nya grönsakerna har en annan smak. Det blir lite mer spännande och olika smaker alltså.
Det är svårt att misslyckas med gryta på älg för köttet är så smakrikt i sig, men det här "min bästa älggryta" tror jag.
Jag bryner bra älgkött i bitar, det här är fransyska.
Sen bryner jag kantareller ordentligt, mycket ska det vara och här är det lök med också, mycket lök. Svamp måste förvällas först så att vattnet går bort, annars kan man inte bryna dem. Och bryna dem måste man sa alltid min mamma, för det är först när de kommer upp i stektemperatur som smaken kommer till sin rätt. (Jag har egentligen ingen aning!)
Jag skär ett par små morötter, ett äpple, mycket vitlök också och blandar i. Sen får det hela bekanta sig lite genom att koka en rätt kort stund för jag ska frysa in den här basen efteråt. Med kokar också förstås enbär, timjan, dragon, örtkryddor, buljong, soja, lite lingonsaft / svartvinsbärssaft och lite sstrimlad salladskål samt lite senap. Det ska inte bli mosigt.
Detta fryser jag in och smakerna ska blandas.
När jag tar upp grytan för att göra färdigt så får den koka upp och bli genomvarm, sen tillsätter jag mer slantade morötter, lite blomkål eller broccoli eller brysselkål och rödvin (brukar frysa in överblivna skvättar). Det får koka tills grönsakerna blivit lite lagom mjuka men inte sladdriga. Då finns det en smak på köttet och de första grönsakerna, de har tillsammans blivit en "familj", medan vinet och de nya grönsakerna har en annan smak. Det blir lite mer spännande och olika smaker alltså.
Det är svårt att misslyckas med gryta på älg för köttet är så smakrikt i sig, men det här "min bästa älggryta" tror jag.
Grillande på Brogärdet...
...har vi gjort i kväll. Vi fick god fläskkotlett och Thüringer Bratwurst och god tomatsallad och god gurksallad och så hade vi med potatissallad och kaffe med mandelkaka som han den tyske bagaren från Gustavsfors sålde till oss i Årjäng idag. Han gör goda affärer på att sälja tyskt surdegsbröd och annat en gång i veckan i Årjäng utanför Coop, tisdag och lördag 10.00 - 14.00.
Döttrarna Svenja och Alexa är ena riktiga charmtroll!! 3 och 6 år gamla är de nu! Vi minns väl när Svenja var född för farföräldrarna och farbror var här hos oss då.
Döttrarna Svenja och Alexa är ena riktiga charmtroll!! 3 och 6 år gamla är de nu! Vi minns väl när Svenja var född för farföräldrarna och farbror var här hos oss då.
På Önnebyn...
...hos U och H var vi senare i lördagskväll och hade turen att också få träffa dotter, måg och de två fina barnbarnen, samt ett par vänner.
Vi tog båten dit förstås och det var fantastiskt vackert på hemfärden.
Här är Celines konstverk. Först fick vi en massa goda räkor.
Sen blev det en läcker hjortstek, kronhjort från Vestlanne (stavning?), självskjuten av Mårten. Till den kantareller som vi har massor av nu i skogarna.
Här är den fina utsikten från huset, ut över Östersil.
Det här är bilder från hemvägen. Vi bor där borta vid viken där solen går ner, lätt att hitta i dunklet frampå nattkröken.
Kan inte låta bli att lägga ut en stor bild också från hemfärden. Det var så märkliga blå färger på himlen och i vattnet, som stål.
Vi tog båten dit förstås och det var fantastiskt vackert på hemfärden.
Här är Celines konstverk. Först fick vi en massa goda räkor.
Sen blev det en läcker hjortstek, kronhjort från Vestlanne (stavning?), självskjuten av Mårten. Till den kantareller som vi har massor av nu i skogarna.
Här är den fina utsikten från huset, ut över Östersil.
Det här är bilder från hemvägen. Vi bor där borta vid viken där solen går ner, lätt att hitta i dunklet frampå nattkröken.
Kan inte låta bli att lägga ut en stor bild också från hemfärden. Det var så märkliga blå färger på himlen och i vattnet, som stål.
Tillbehör till grillad älg.
Det goda med grillat handlar mycket om tillbehören. Vi var i Snarkil i går kväll torsdag hos R och Å-B tillsammans med R och I. Den senare var först i Kila och spelade uckulele och var med i TV minsann. Bra framträdande som vanligt, tänk att en del är som födda till att uttala sig så där vid en mikrofon. Jag blir alldeles stum när det någon gång händer.
Vi fick i alla fall grillat älgkött och det var gott bl.a. för att det var skuret i tunna skivor med maskin, alltså blev grillningen jämn. Till det fick vi fransk gourmetpotatis, hemodlad speciellt i bänk, de såg ut som små Barbapappor, himla läckra! Sen var det tomatsallad med lök, grillad Hallomie (stavningen?), lättkokta ärtebockar, melon i bitar, sallad med cremefraichesås. Och något som jag aldrig ätit förut men som jag verkligen rekommenderar både till grillat och till stark kryddad mat exempelvis indisk;
bananskivor doppade i citron och rullade i kokos snyggt upplagda på fat. Kanon!
Dessutom var det en trevlig kväll med mycket skratt och stim och stoj.
God lax...
... köttbullar enligt farmors recept, sill, oliver, sallad, potatis bjöd Stockholmssone och Carin oss på igår, måndag. De bjöd också in farmor M och farfarsbror N. Både farmor och farfarsbror godkände köttbullarna och tyckte de var goda. Sonen har verkligen tränat in handlaget med köttbullstillverkning och gör egna köttbullar faktiskt i Stockholm också, inte bara här.' Till det fick vi en läcker sallad med flera sorters rostade kärnor, ekologisk balsamikocreme och två olika Lallerstedtssåser.
Men jag kommer tillbaka till den grillade laxen. Den var kanongod; marinerad i lime, vitlök, örtsalt tror jag, grillad och till det Lallerstedts goda lime-aiolisås. Man kan äta potatis eller ris (som jag gjorde idag när vi åt rester) till.
Efter maten kollade vi på filmerna från den andre sonens bröllop i Japan. Han slavar fortfarande på jobbet.
Roligt när barnen blir så stora att de bjuder på mat, tacksamma är vi!
Idag tisdag har Carin åkt tillbaka till Stockholm med tåg för att imorgon flyga till Sardinien med syster och äta pasta och pizza, sola och bada. Vi hoppas att vi får tfäffa henne snart igen och önskar en trevlig resa.
Men jag kommer tillbaka till den grillade laxen. Den var kanongod; marinerad i lime, vitlök, örtsalt tror jag, grillad och till det Lallerstedts goda lime-aiolisås. Man kan äta potatis eller ris (som jag gjorde idag när vi åt rester) till.
Efter maten kollade vi på filmerna från den andre sonens bröllop i Japan. Han slavar fortfarande på jobbet.
Roligt när barnen blir så stora att de bjuder på mat, tacksamma är vi!
Idag tisdag har Carin åkt tillbaka till Stockholm med tåg för att imorgon flyga till Sardinien med syster och äta pasta och pizza, sola och bada. Vi hoppas att vi får tfäffa henne snart igen och önskar en trevlig resa.
Eloge till Waterside i Töcksfors!
Vi var en sväng på köpcenter i Töcksfors. Fullt på parkeringen var det!
Vi åt på Waterside. God prisvärd mat och en eloge för att man har
mjölkfri glass, alltså tofuglass gjord på soja. En får tacke!
Trevligt sällskap fick vi av en slump med arrendator O och fru T som
just idag bestämt sig för att äta i Årjäng och vi drog med dem till
just Töcksfors.
Undrar ibland om jag ska träna mig på att twittra, jag som har så låg densitet i skrivandet.
Vi åt på Waterside. God prisvärd mat och en eloge för att man har
mjölkfri glass, alltså tofuglass gjord på soja. En får tacke!
Trevligt sällskap fick vi av en slump med arrendator O och fru T som
just idag bestämt sig för att äta i Årjäng och vi drog med dem till
just Töcksfors.
Undrar ibland om jag ska träna mig på att twittra, jag som har så låg densitet i skrivandet.
Sista sparrisfrossan...
...blev det igår!! Nu kan det vara så att ett antal läsare bara spyr när jag återigen presenterar bilder på sparrisätning. Men nu är det verkligen sista gången vi fick en leverans med sparris från Tyskland direkt.
Nu skar jag av knopparna!! Bara en sån sak, skära av knopparna och äta dem och så frysa resten till att göra soppa på. Det är hollandaise och sallad och rökt skinka till och jag åt alltså massor, säger massor!! Till det lite Freixenet.
Den här upplevelsen ska jag leva på tills i april nästa år när leveranserna kan återupptas igen!
Nu skar jag av knopparna!! Bara en sån sak, skära av knopparna och äta dem och så frysa resten till att göra soppa på. Det är hollandaise och sallad och rökt skinka till och jag åt alltså massor, säger massor!! Till det lite Freixenet.
Den här upplevelsen ska jag leva på tills i april nästa år när leveranserna kan återupptas igen!
Potatishandskar perfekta...
...till att skala färsk potatis med.
De är liksom lite metalliska och med dem på sig så gnuggar man lätt bort skalet på färsk potatis. Funkar också när man rensar nyfångad fisk antar jag eftersom den kan vara lite slemmig. De finns lite överallt att köpa, bl.a. på Åhlens tror jag. Jag köpte våra på "Matvarudistriktet" på Rådmansgatan i Stockholm när jag var där nu sist.
Rekommederas att köpa till sig själv eller present att ge bort till värdfolket på midsommarkalaset! Användbara till sommarens alla sill och potatisfrossor.
De är liksom lite metalliska och med dem på sig så gnuggar man lätt bort skalet på färsk potatis. Funkar också när man rensar nyfångad fisk antar jag eftersom den kan vara lite slemmig. De finns lite överallt att köpa, bl.a. på Åhlens tror jag. Jag köpte våra på "Matvarudistriktet" på Rådmansgatan i Stockholm när jag var där nu sist.
Rekommederas att köpa till sig själv eller present att ge bort till värdfolket på midsommarkalaset! Användbara till sommarens alla sill och potatisfrossor.
"MATDISTRIKTET" på Rådmansgatan
Runt hörnet där sonen bor i Stockholm, alltså på Rådmansgatan ovanför tunnelbanestation Rådmansgatan, trappen upp, bredvid Spökparken, ligger en helt fantastisk affär, med ett Saltå Kvarn utbud! Här finns fryst viltkött (bl.a. vildsvin), glass som smakar hemgjord, färskkärnat ekologiskt smör som smakar himmelskt kan jag säga, speciellt tillsammans med sparris (små mängder för mig,) nybakat bröd varje dag, bra grönsaker och en mängd ekologiskt framtagen bra mat. Man säljer av ideologiska skäl inte vatten på flaska men renar eget vatten och säljer det i återvinningsflaskor, kunden fyller helt enkelt på i en tappkran! Det är inte öppet alls på söndagar och måndagar men annars varje dag fr 11.00 till 18.00. Man kan alltså äta lunch där också.
Handla gärna på Matdistriktet! De som jobbar där är dessutom trevliga!
Värmländsk matkultur!
Det här är värmländsk matkultur säger gubben; färsk spekeskinka, gräslök och hembakad kaka. Ja, sen en öl till detta och den är inte värmländsk förstås.
Min fantastiska svärmor har gjort spekeskinkan förstås, men de kallar det ändå för spekefläsk. Det är ett par stycken skinka som har legat i salt under en längre tid. Nu är det så salt att det håller sig i veckor i kylskåpet.
Min fantastiska svärmor har gjort spekeskinkan förstås, men de kallar det ändå för spekefläsk. Det är ett par stycken skinka som har legat i salt under en längre tid. Nu är det så salt att det håller sig i veckor i kylskåpet.
Raggmunk...
... åt gubben igår, fredag, på väg till Karlstad. Han måste stanna vid Nyängens matställe efter E18 i Grums för att äta raggmunk och stekt fläsk. Han börjar alltid prata om den där raggmunken redan när vi är i Myrås och sen återkommer den som samtalsämne med ingående beskrivningar av utseende, smak och konsistens ända tills vi är framme.
Raggmunken i Nyängen är en succé tror jag. Jag hör i kön att det är favoriten nummer ett bland gästerna. Glömde fota tyvärr, annars hade det kunna bli en snygg bild med berget av (extra mycket!) fläsk i förgrunden och en lycklig gubbe kikandes fram bakom.
Efter raggmunksätandet blir han regelmässigt så mätt att han får ont i magen. Men det gick över. För ett par timmar senare när vi åkte hem igen så sa han när vi passerade Grums att han skulle kunna gå in och äta en portion till! Men då lade jag in veto direkt för säkerhets skull.
Senare ska jag skriva om gårdagens ätande på Gränden.
Raggmunken i Nyängen är en succé tror jag. Jag hör i kön att det är favoriten nummer ett bland gästerna. Glömde fota tyvärr, annars hade det kunna bli en snygg bild med berget av (extra mycket!) fläsk i förgrunden och en lycklig gubbe kikandes fram bakom.
Efter raggmunksätandet blir han regelmässigt så mätt att han får ont i magen. Men det gick över. För ett par timmar senare när vi åkte hem igen så sa han när vi passerade Grums att han skulle kunna gå in och äta en portion till! Men då lade jag in veto direkt för säkerhets skull.
Senare ska jag skriva om gårdagens ätande på Gränden.