Sockerfri-pigg...
De första dagarna är lite trötta och huvudvärkiga, jag ´kan höra hur kroppen fortsätter att hojta till de Langerhanska öarna;
- Starta dan med att skicka ut en massa insulin, den här kärringen häver ju alltid i sig en massa slaskigt godis under dagen. Om vi inte börjar nu så hinner vi aldrig ifatt!
Men nu har de stackars insulinproducenterna äntlligen fått lite välförtjänt vila och kan bara lite lojt kicka ut en ynklig liten dos då och då i en jämn ström.
Medan öarna i bukspottkörteln har semester så får jag leva så här hög och full av energi som jag blir utan socker. Idag har jag till och med tagit mig samman och bakat ett antal olika muffinssorter till modren. Stackars hon, har en dålig dotter och får leva på köpebröd till kaffet annars. Annars brukar jag bara inte orka göra såna motbjudande sysslor som bakning (läser Du detta nu Suss- flitig bagerska i Örebro!).
Men när jag är sockerfri-pigg så känns inget motigt, allt är lite fjompigt småtrevligt så där, humöret känns otroligt stabilt gott som om inget kunde rubba cirklarna.
Jag har förstås funderat över varför det blir så här. En förklaring är förstås att insulinet som tröttar inte behöver svänga så mycket så att det ibland blir för mycket. Men det förklarar inte det goda stabila humöret och all plötslig energi. Kanske producerar kroppen själv något piggehetsämne om vi inte ständigt matar med socker. Socker är säkert rena giftet. Synd att det ska smaka så gott. Jag är ju en riktig godis-råtta.
JA Inga, jag läser att du bakar och jag är impad. Du är ingen dålig dotter, du är en av de allra bästa! Det handlar inte enbart om det man stoppar i sig.
Jag håller med dig om sockertankarna, jag är också en riktig godisoman. Mellan varven stryper jag tillförseln helt, för jag kan inte äta lagom. Jag äter tills jag mår så illa att jag vill kräkas, sen väntar jag tills det går över och sen fortsätter jag tills det är slut. Helt sjukt, eller hur?
På måndag tror jag att jag ska ta ett uppehåll, jag blev inspirerad av ditt inlägg.
Precis sådär reagerar jag också när jag skippar socker. Först huvudvärk och nästan lite illamående, sedan kommer överenergin. Man kan vara vaken dygnet runt känns det som och göra allt som man vanligtvis tycker är pest och pina. Härligt! Sedan tror jag att man håller sig i farten lite på grund av att man inte ska känna suget....
Suss: Godisätandet är verkligen en last och jag har älskat det hela mitt liv.
Tessan: Va kul att Du också upplevt hur det är att vara helt sockerfri! Jag trodde att jag var ensam om den här idén. Märkligt att det inte går att få reda på varför man blir så pigg och glad och energisk utan socker. Jag tänker ibland att det kanske skulle kunna hjälpa människor som lider av nedstämdhet eller utbrändhet eller sjuklig trötthet. Men jag har aldrig hört någon läkare rekommendera något sådant. Och det forskas säkert inte på det heller eftersom ingen kan tjäna pengar på att människor avstår från socker. Tvärtom så förlorar väl godisindustrin.
Suss: Tack för snälla ord om mitt dotterskap (? säger man så?) Jag försöker så gott jag kan, men när det gäller bakning så blir det dåligt.
Jag kan bli avundsjuk på Dig och andra som liksom bara svänger ihop lite bullar och kakor och sånt. För min del tog det helt slut i o med att jag inte kan äta särskilt mycket av vanligt kaffebröd och matbröd. Och det man kan köpa gluten och mjölkfritt smakar def bättre än det jag förmår åstadkomma hemma.
Helt sockerfri period då och då rekommenderar jag verkligen. Sockersuget går över efter någon dag.