Markus och Carin gifte sig!

Det var ett litet bröllop, bara med föräldrar och syskon närvarande. De passade på före dopet innan dopgästerna kom den 22:a juli. Präst och kantor var ju ändå på plats.  Men vi har inte  nämnt det på sociala medier eftersom de ville informera de närmaste först. Här är Carin och Markus och barnen Lou 10 månader på armen och Bill 4 år framför.
 
Vi föräldrar gladde oss förstås åt att de befäster sitt förhållande  med ett giftermål och att de valde att genomföra ceremonien på Liane. På något sätt finns anfäder och anmödrar närvarande här sedan generationer. Dagen till ära fick vi anledning att klä upp oss. Inte så ofta. ;- ))
 
Jag tyckte det var roligt att ha Värendsdräkten som har ursprung från min fars hembygd, Värends Nöbbele i Småland, nära Blekingegränsen.
 
Dräkten är speciell, inte så många tillfällen att ha den. Och den här gången tror jag att jag fick alla tåtar på rätt plats. Funkade bra fast det var minst 25 grader varmt i solen.  Den är inte precis smickrande för figuren ser jag nu på bilderna! Ha ha....!  Det är mycket som ska viras och rynkas runt midjan.
 
En portal framför Liane gjorde Roland och den ramade in  både bröllopet och dopet. C och M kan man se knutna med blommor där uppe, gjorde Lina så fint.! Himla roligt att det blev av och att det blev så fint genomfört. Ett minne för livet för oss.

Igår, sista kvällen med son Mattias!

Vi åt middag tillsammans igår kväll onsdag alltihop. Idag torsdag åker Mattias till Stockholm för ett par dagar och sen vidare till Seattle. Det dröjer innan vi ses igen.
 
Det var lugnt väder så vi kunde öppna upp glasväggen och njuta av utsikten.
 
 Barnbarn Bill fick en överraskningspresent som han blev jätteglad över. Ett eget inlägg om den senare idag.

Igår kväll tisdag!

Vi hade bjudit in son Mattias med kompis Gabriel och dottern Sonja, samt son Markus med  familj till vårt sommarboende för äting på eftermiddagen. Den tiden passar bäst för barnen.
Vi hade hoppats på att kunna skjuta bort glasväggen och öppna upp ut mot altanen och sjöutsikten, men det blåste för mycket och dessutom är det mycket getingar här. En av oss är allergisk. Det blev rökt rådjurslår med potatisgratäng. Frank S röker så bra, det smakade gott.
 
Det går att duka för rätt många trots att ytan är begränsad. Man tackar Ikea för bra bord med iläggsskiva! Vi fick en fantastisk riktig champagne av gästerna. Inte så ofta vi dricker äkta vara, tackar!
Utsikten är helt ok ändå, även om man inte öppnar upp glasväggen.
 
Son Mattias!
 
Carin och goda glada lilla Lou som får glass till efterrätt! Ha ha....!
Barnbarn lille Bill bestämde sig för att sova över här hos farfar och farmor och det fick han förstås. Fast det blev inte  i översängen, modet svek nog i sista minuten. Där ska han sova nästa gång, säger han, kanske imorron. Gullebarn!
Bill trivs med Sonja. De lekte inne och badade nere vid bryggan tillsammans efter maten. Här ritar de med tavelkritor i boken som innehåller små griffeltavlor. Den köptes in på leksaksaffären i Töcksfors som fick besök av Bill-familjen idag.  För övrigt så har Roland röjt mer för att ta fram sjöutsikten. Jag plockade vildhallon runt huset och  kokade sylt som vi hade till kvällens glass.

Son Mattias kom igår till Liane!

Resan från Seattle gick bra. Den här gången blev det via Island.  Han landade i Stockholm igår morse vid 6-tiden och tog en hyrbil hit. Han var här redan mitt på dagen- Så roligt att han är här hos oss en vecka nu. Det är långt emellan vi ses. Han bor i Brogärdet-huset och kommer alltså att kunna ta emot vänner från när och fjärran.

Son Markus fick hämta Lars Lerins pris på gala igår kväll.

Ria-galan är TV-producenternas evenemang då man belönar de bästa tv-produktionerna i 11 olika kategorier. Lars Lerin vann pris som årets profil för det program som Markus har gjort tillsammans med honom; "Vänligen Lars Lerin". Lars, som är en känd konstnär, har just nu en utställning på Lofoten och befann sig där. Han kunde alltså inte ta emot priset utan skickade en hälsning till galan via länk och tackade. Markus fick ta emot priset i hans ställe för bolaget som han jobbar på Nexiko Media.
Bilden på Lars och hans man Junior är från ett tidigare tillfälle i våras när Markus träffade dem i Karlstad på Sandgrund för en utvärdering av programmet.
 
Här under länken nedan  intervjuas Markus i Expressen TV om programmet med Lars Lerin. Det är reklam först så man får vänta lite och det går att dra upp till helbild
 
http://www.expressen.se/tv/noje/darfor-blev-lars-lerin-arets-profil/
 
Vet inte om länken funkar annars finns den på min Facebook
 
Nexiko Media fick fler priser, bl.a. i kategorin Årets programidé för "Jorden runt på 6 steg" (tror det heter så)
 Roligt för Markus, för Lars och för Nexiko Media med såna framgångar efter hårt slit.

Son Markus på country igen igår kväll ...

 

...och dom är snälla!!!

Jag studsar och blir glad när jag läser de orden. De kommer från Eva Hamilton i samband med att hon tackat ja till att bli styrelseordförande i Nexiko (f.d. Mexiko Media). Det är tv-produktionsbolaget som son Markus jobbar i, ägt av Filip och Fredrik, Lars Beckung och Micke Svensson. Eva är drömvärvningen till styrelseordförandeposten, med god renommé och lång erfarenhet av både livet (61 år!) och tv, och det  passar bra nu när nu bolaget ska expandera med en ny avdelning.
 
Jag blir så glad när jag läser att Eva H tackat ja till erbjudandet bl.a. för att de som hon  får arbeta ihop med är "snälla" (förutom att hon anser att de  är extremt proffsiga, roliga och står för bra saker) och det är folk hon känner sedan tidigare, så hon vet. Jag tycker mycket om gammaldags hederlig snällhet. Lite omodernt kanske. Och ovanligt att ha som motiv till uppdragsaccept! Men Eva är så stor i branschen att hon kan kosta på sig att vara helt ärlig förmodar jag.
 
Kanske är det så att folk som står bakom "Vänligen Lars Lerin" och "Andra sidan Köping" är snälla och inkännande. Kanske är det just det som är deras styrka i tv-görandet, snällhet och omtanke och vardagsvänlighet i en annars hård värld?
 
Det står om detta bl.a. i Dagens media och Resumé:
 
http://www.dagensmedia.se/medier/rorligt/eva-hamilton-till-nexiko-6538597
 
http://www.resume.se/nyheter/artiklar/2016/04/07/tunga-varvningen-eva-hamilton-blir-ordforande-i-filip--fredriks-bolag/
 
 

Countryvänner på konsert igen!

 
Vi gläder oss åt att son Markus  vårdar både sitt countryintresse, även om det är mest i musikens form, och sina relationer med högre makter. ;- )
 
Bilden från Göran Hägglunds instagram.
 
De borde ju komma hit till Svensbyn i sommar när Dough Seeger ska spela på Hembygdsgården! Biljetter släpps måndag 11;e april.
 
Nästa inlägg några rader om förändringen i det TV-produktionsbolag som Markus jobbar i. Eva Hamilton tar över  som styrelseordf i Nexiko! 

Till son Mattias, Studio 343 Microsoft Seattle ringde vi ....

... sjöng och hurrade på födelsedagen. Bilden ovan tagen under vårt skypesamtal i kväll tisdag. Den är från hans arbetsplats där datorspel görs, nu senast Halo 5. Han ligger nio timmar efter så det var lunchdags för honom. Han skulle gå ut och  äta lunch nu, en stor stek och kanske ett glas rött. Paketet från oss hade han fått och det öppnar han i kväll, Seattle-tid.
 
Som husägare har han en del trädgårdsarbete att ta sig an så här på vårkanten. Blåsa bort löv till exempel.
 
Häromdagen så invigdes en ny bro i Seattle. Den syns här. En 2,3 kilometer lång bro som har fästen i sjöbotten men ändå vilar på pontoner som flyter. Man bygger med tanke på att det hela ska hålla vid jordbävningar, Seattle ligger ju på den geologiskt lite oroliga amerikanska västkusten. Det är den nya bron till höger och, tror jag, den gamla bron till vänster, den som är tom.  

Kulturbageriet o kulturhuset i Umeå

Det här är så fint gjort i Umeå, man har bundit ihop kulturhuset det nybyggda med den gamla tegelbyggnaden bredvid med en innergård med glastak. Här ryms en supertrevlig lunchrestauran där vi åt med dotter Malin en dag. Den heter Kulturbageriet tror jag o man bakar mycket själva.
 
 
 
 
Här lunchar vi med dotter. Det var mysigt. På bilden ser både Malin o Roland allvarsamma ut men det var inget dystert samtal alls. Tyvärr funkade inte min kamera så det blev inte så många bilder att välja på
 
 På samma gård finns en fin restaurang och där bjöd vi Linus på lunch en annan dag. Det var meningen att gossarna skulle ha varit med också efter skolan men de fick influensa vår sista dag i Umeå och blev liggande hemma. Roligt att träffa Linus också, inte så ofta.
 
 Här finns också en suverän delikatessbutik. Vi letade renkött förstås. Ägarna är två tvillingar och de berättade att de tar renkött vid slakten från en speciell same som leverar bra kött. Vi köpte en del rökt med hem. Det är roligt att resa till Umeå, mest för att träffa barn och barnbarn och deras släktingar förstås, men också för att det är en stad att trivas i som besökare.
 
 Det blir mer bilder från Umeå och från Hambo i morgon senast

Sjumila i Västerbotten!

Ibland skojar slumpen med oss!! Inte ofta det är skidåkning på min blogg minsann, men nu blir det det.Fick sms från dotterfamilj i Umeå igår. De hade inkvarterat sig i Vindeln för en avkopplande weekend på hotell Frost. Och hade ingen aning om att just idag söndag går sjumila av stapeln, så massor av skidåkare fanns på hotellet och laddade för idag. Det var ju en slump. Men nästa slump är  ännu mer märklig.  Det här loppet genomförs traditionellt varje år sedan länge  för att hedra Assar Rönnlund. Och nu är det så att Malins man  Kristian är barnbarn till den  legendariske skidåkaren!!   Ibland är världen väldigt, väldigt  liten.
Tror detta är utsikten från hotellet de bor på över helgen. Vindeln kanske?
 

Ellegalan 2016!

Svärdotter Carin, Bills och Lous mamma, jobbar på tidningen Elle och brukar tillsammans med kompisen Stina Samolov vara involverad i att arrangera Ellegalan. Men i år är båda barnlediga. Stina fick en liten Cleo i dagarna och Carin fick lilla Lou för några månader sedan. Carin hade i alla fall möjlighet att vara med på den stora galan,  bo över på Grand med hela familjen och finnas till hands för eventuell amning. Här ovan ser vi askungeförvandlingen från småbarnsmor till finklädd Ellegaladeltagare! Väl unnat Carin att få kliva ur bebisbubblan ett par timmar!
Inkvartering på Grand är bekvämt. Lilla Lou fick gott om plats på stora sängen. Bill godkände både tv-utbudet och den egna tv-soffan.
Och Carin fick som sagt chansen att mingla runt med god mat och välklädda människor på den stora modegalan. Här ovan på röda mattan till vänster med chefredaktör Cia längst till höger om jag ser rätt. Damen i mitten vet jag inte namnet på.
Under tiden häckade son Markus med Bill o Lou på rummet.
Nöjd Lou fick en egen liten säng.
 
 
Frukost på Grand är aldrig fel. Bill trivdes på Grand och tyckte att de kunde vara här många gånger. ;- ) Fast det blir det nog inte. Föräldrarnas jobb till vardags är helt oglamouröst på  redaktion med stress och deadlines som ska passas. Men ibland glimmar det till med ´lite flärd.

Grattis son Markus och Lars Lerin till succéstart ...

.. på tv-serien "Vänligen Lars Lerin"!  1,1 miljoner tittare redan i det här första avsnittet igår och massor av beröm i olika media idag. På Svt är man glada och lite  häpna  över det stora gensvaret på den här nya satsningen.
 
Självklart är det flera som bidragit till att det blev bra; Mexiko Media, Svt, fristående tv-produktionsbolag med producenter, filmare, klippare osv, men visst är det roligt att Markus första stora arbetsuppgift på nya jobbet med att utveckla tv-program blev en sån framgång. För helt ärligt var vi oroliga när han sade upp något så sällsynt som en fast tjänst som redaktionschef på ett av Sveriges största förlag,  Allers, för att börja med tv-programproduktion på Mexiko Media. Minns att jag uttryckte något om det för sonens vän och arbetskamrat sedan många år; Jens Stenberg. Men Jens lugnade mig med att det skulle komma att gå "lysande". Minns hans ordval för det lät betryggande och det var det ordet jag klamrade mig fast vid den första tiden när vi inte riktigt visste vad sonen gett sig in på. Tack för det Jens, så här i efterhand! Glömde säga det till dig när vi pratades vid på Riche under julhelgen!
 
Varför blev det här programmet så bra nu då? Svårt att sätta tummen på exakt men jag har några funderingar:
 
Tonen i programmet, både som form och innehåll: Detta är  inte ett av de här flashiga, tvärsäkra och högljudda programmen som TV är fullt av. Istället hade man modet att behålla den lågmälda, innerliga, lite osäkra och trevande tonen, man  slipade inte bort den i slutbearbetningen. Den berör.
 
Lars o Frida som personer: Det här är två fantastiska personligheter som vågade i kraft av sin livserfarenhet, sin känslighet och goda uttrycksförmåga dela med sig av innersta tankar om livet och det de varit med om. Man bara måste tycka om dem, de väcker djup  sympati.
 
Temat söka vänskap: Människans behov av livspartner är sedan länge erkänt och etablerat, både mentalt och kommersiellt. Det har vi vågat prata om, bearbeta på olika sätt och att söka efter någon ny kärlek är inte alls konstigt längre. Det temat dyker upp både i  det egna livet, i  TV och andra media. Men att inse att man slarvat bort  / förlorat sina vänner och en bit upp i åren erkänna att man saknar dem är stort. Och lite ovanligt. Nästan skämmigt. Många tittare  kände nog igen sig och började undra om man som Lars kan leta nya vänner aktivt så som Lars gör, inte bara sitta och vänta på att de kommer.
 
Det blir alltså fler program i den här serien på Svt kanal 1, där Lars möter bl.a. Leif GW och Persbrandt. Dem ser jag fram emot. De program som sänts kan man se på Svt play om man råkat missat något.
 
Och angående bilden ovan. Alltså
LARS VINKAR ÅT MIG!!!! Jag bara säger det!  Min idol Lars  vinkar åt mig! Bilden kom på mms till min telefon för rätt länge sedan. Den är tagen i samband med någon Lerin-utställning i Stockholm tror jag, där Markus var inbjuden av Lars. Markus arbete med att hålla i inspelningen av  den här tv-serien har ju pågått i över ett år så det har hunnit bli många möten och många bilder. Men det mesta får bli privat förstås.

Mer bilder från Riche den 29:e dec...

... blir det här. Fick några i efterskott från Markus
Gänget från Mexiko Media: Lite mer namn då: Mia i svart tröja producerade Lerinprogrammen, Jonas Adner har keps, Johanna Swanberg (Fredrik Ws fru), längst upp till höger Johan Sköld,  o bredvid honom Micke Svensson.
Bobo,, Lina, Bonnie, Roland och jag. Roland visar mig nog pepparrotstorsken på menyn här.  En unik bild så till vida att det är nog den enda tillfället där jag själv är med  på bild under  drygt 10 års bloggande. ;- )) Trivs ju bättre bakom kameran än framför
 
Senare idag blir det bilder från lilla Lovis nyår och mer från Markus födelsedagsfirande på Aspudden

Markus födelsedag startade med lunch på Grand

Vi hade en himla tur med vädret! Här vid entrén på Grand hotell som ligger fint vid vattnet.
Grand är rejält renoverat sedan vi var här sist. Man har byggt om rummen våning för våning och även entrén. Roligt att man har bevarat den ursprungliga kitschiga stilen med guld och pelare och prål. Fint med ljus där uppe i taket
Gran förstås.
Vi bänkade oss vid det som förr var verandan, men det heter Cardiebaren (osäker om jag stavat det rätt!)  numera Man kan sitta bekvämt med barn i sofforna och utsikten är suverän ut mot vattnet. Det blir ljust och fint här också med allt solljus. Sen betyder det mycket att personalen här på Grand alltid är så vänlig och hjälpsam.  Besöket här var en överraskning, Markus visste inget. Det var bara vi nu.
Lite presentöppning blev det också från Värmland.
Vi andra åt mat och Bill gillar glass
Creme Brulé är vi alla förtjusta i så det fick avsluta
Barnbarn lilla Lou såg sig eftertänksamt omkring. Detta var hennes premiär "på lokal" och det gick bra. Lagom ljud och många synintryck blir det.
Snossa  med farfar
 Glad med mamma Carin
Sittningar med äting kan bli länge för en treåring så Bill fick ägna sig åt sin padda.
 
Efter besöket på Grand fortsatte vi i taxi ut mot Aspudden för att tillbringa eftermiddagen med Carins systerfamilj. Det visste Markus inte heller nåt om innan.  Stockholm visade sig från sin allra bästa sida. Det var så vackert.
 Sen blir det mer bilder och text från besöket på Aspudden. Senare idag tror jag.
 

Markus födelsedagskalas på Riche igår tisdag

Jag ska skriva om o visa bilder från i förrgår då vi firade riktiga födelsedagen på Grand och i Aspudden och från lilla julafton dagen innan. Men jag får ta födelsedagskalaset på Riche först, för det är så många namn att komma ihåg. Ändå har jag glömt en del. Och alla som var där har jag inte med här på bloggen, många kände jag inte alls igen. Riche har blivit ett favvoställe för Markus o hans kompisar, bl.a. för att det är bra, ligger centralt och för att kompisen Micke Weijmar jobbar där i baren. Fast inte den här kvällen förstås, då var han en av gästerna. Sen har vi en annan märklig anknytning hit. Min biologiska mormor jobbade som kallskänka här på Riche för precis 100 år sedan! Men den kopplingen har inte spelat någon roll numera, bara kuriosa.
Markus och hans Carin. Roland vandrar med barnbarn lilla Lou i bakgrunden.
Carin och barnbarn lilla Lou. Hon gjorde Richepremiär här. Första besöket.
Lille Bill fördjupad i sin padda längst till vänster, Markus, hans svåger Robin, svägerska Lina, Bobo o lilla Bonnie. _De har varit hos oss på Liane några gånger och vi träffar dem ofta vid våra besök i Stockholm. En mysig familj.
Morfar Janne och Bobo. Barnbarnens morfar Janne och mormor Anne-Marie var också med förstås. Dem träffar vi ibland både här på Liane och i samband med stockholmsbesöken.  Vi har trevligt tillsammans.
Först var det bara vi där sen kom vännerna indroppande. Här är en av dem: Roland pratar med Fredrik Wikingson, delägare Mexiko Media, tv-produktionsbolag där Markus jobbar.  De pratade om programmet Fredrik spelade in i Årjängsparken och gemensamma bekanta därifrån.  ;- ) Och om Grisnils som alltså underhöll på Tjolitta när Markus fyllde 30. Vi har ibland skojat om att vi kanske skulle ha tagit med honom till den här kvällen på Riche. Men han hade inte kunnat göra sig hörd. Ljudnivån var hög.
Ömer Oguz som är en av dem som vi känt länge av Markus vänner. Han har varit på Liane flera gånger och vi har setts i Stockholm också. Ömer jobbar med press hos Socialdemokraterna i Stockholm´, i Stadshuset just nu i alla fall. ;- )
Henrik Schmidt som också funnits med länge i vänkretsen.
Till höger Jens Stenberg som jag hoppades att få träffa den här kvällen och få en pratstund med och det fick jag!!  Han o Markus har jobbat ihop på olika sätt sedan de slutade gymnasiet i Åmål,  men har nu olika arbetsplatser. Jens jobbar numera på Allers förlag med it - utveckling av några av tidningarna där om jag fattat det rätt. Har tidigare varit chefredaktör för tidningen Café där Markus jobbade. Jens har varit på Liane ett antal gånger.
Micke Weijmar o Roland. Micke jobbar här på Riche, annars. Men var alltså ledig den här kvällen. Micke har varit  här på Liane
Johan Seidefors som också varit här på Liane med hustru Petra och barn, det äldsta Lova som   numera är 12 år!.
Här är killen som har klippt en stor del av Lerinprogrammen som kommer nu i januari. Han är alltså knuten till TV-produktionsbolaget Mexiko Media, där Markus jobbar nu.
Mats! Mats är en av de äldsta vännerna också, har varit på Liane flera gånger. Han matchar Markus i längd, reslig kille, alltid med ett stort varmt leende!.
Micke Svensson som också finns på Mexiko Media, en av delägarna om jag minns rätt nu, tillsammans med Filip, Fredrik och Lars. Han o Markus har jobbat tillsammans i ett antal år, förut i olika tidningssammanhang, Hachette, Café och alltså nu med TV produktion
Här är också TV-folk. Tror att killen till höger heter Johan Sköld
Mexiko Media folk som jag tyvärr inte kommer ihåg namnen på, de är så nya för oss. Jonas Adner kanske till höger i keps
Jesper Thomsgård, gammal god vän till Markus, men inte från media. Han är i byggbranschen i Stockholm och det brukar bli byggprat mellan honom o Roland. Han har också varit här på Liane.
Stefan Segolsson som har jobbat mest tillsammans med Carin på tidningen Elle.
Jag vet egentligen namnet på den här mannen men det har tillfälligt fallit ur minnet. Kommer nog.
 
Peter Smirnakos chefredaktör  tidningen Icon. En av Markus äldsta vänner här i Stockholm, de har jobbat tillsammans och ibland delat lägenhet, innan Peter  slog sig ihop med Sophie. Hon var inte med, de packar för att åka utomlands som idag så Peter fick göra en snabb visit. Peter har varit här på Liane flera gånger förstås.
 
Några  som vi känner  var inte med; Stina Samolov som snart ska ha barn och hennes Daniel och Martin Roos med fru Roweena som är i Sydafrika.
 
En del av dem som var med på Riche igår var också med på 30-årsdagen som firades på Tjolitta i Sillerud med Grisnils på scen.  ;- ))
Då var min blogg alldeles nystartad och kanske mer som en vanlig pappersdagbok med mycket text.

Elda i sin öppna spis har son Mattias fått lov till

Mattias  o fru Risako köpte ju ett hus i Seattle, Bellevue för ett par år sedan. Det ligger fint i slutet på  en återvändsgata mot  en park som heter Bridle Trails. Därför så mycket stora träd runt huset. Och så låter jag som om jag kände till allting där och det gör jag förstås inte.  ;- ) Vi har inte varit där men har kollat mycket på bilder och kartor. Vilken öppna spis han får elda i vet jag inte.  Uppdaterat: Det är två i huset och nu kan man elda i båda efter koll från sotare. Bilderna  är mäklarbilder från tidpunkten vid köp. Så möbler och inredning stämmer inte alls med nutid.
Så här ser hela huset ut.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Här är köket men det är helt omgjort idag.
 
 
 

Son Mattias ....

... är äldre nu. På bilden här är han nog ett par tre år. Bakom honom gör pappa Roland verandan till vårt hus. Hela sitt vuxna liv har Mattias jobbat med att rita dataspel. Just nu är han i Seattle på Microsofts 343 Studios och håller på att avsluta arbetet med det senaste spelet där; Halo 5 tror jag det heter.
 
https://www.facebook.com/mattias.kylen.5?fref=hovercard

Trollade på Östra Silen ...

... gjorde son Mattias närmast och kompis Robban idag torsdag i det fina vädret, men blåste gjorde det också förstås. Det blåser alltid - jag är så trött på det.  De åkte ner till Krokfors och köpte lax hos Tore. De träffade både honom o Bibbi.  Senare under dagen var Mattias o Robban  hos Sofia (Mattias tremänning) o Robbans bror Andreas. De är ett par och väntar tillökning endera dagen, lilla Tyra ska få ett syskon.
 
Imorgon blir det mer här på bloggen om släktträffen här på Liane i kväll. Roligt att så många kom.

40 - årig förlovningsdag firade vi igår!

Med extra fint bubbel firade vi igår vår 40-åriga förlovningsdag! Vi blev ju aldrig gifta så vi får fira att vi förlovade oss istället. ; - ) Om det hade varit bröllopsdag så skulle det ha hetat grafitbröllop. Fick lära mig häromdagen att bröllopsdagsbeteckningarna går från mjukare till hårdare. Då borde alltså diamantbröllop var sist, fast det lär vi väl inte uppleva.
 
Om man nu ska se bakåt och fundera så kan man konstatera att de första åren tillsammans var slitsamma med heltidsjobb, jordbruk, tre barn tätt,  husbygge och olika samhällsengagemang. Jag minns att det fanns tider när jag somnade så fort jag satt still en stund, vilken tid som helst på dygnet. Men tempot har lugnat ner sig det senaste decenniet, ett resultat av medveten strävan. Nu är det rätt lagom.
 
Det är inte så ofta vi har hittat nåt att träta om under de här 40 åren, vi har nästan alltid varit vänner och haft rätt roligt ihop. Vi har råkat vara ungefär lika slarviga / ordentliga och lika ekonomiska / oekonomiska vilket förenklar tror jag. Att leva med hundar, nära djur och natur har tilltalat oss båda och det har nog varit en förutsättning för gemenskap.
 
Barn, barnbarn och föräldrar har betytt mycket under den här tiden och de finns ständigt  i våra tankar även om de inte fysiskt är närvarande. Våra föräldrar har gått bort och barnen är utflyttade en bra bit härifrån, fast de besöker oss förstås. . Goda vänner har kommit att bli allt viktigare med åren, några har vi haft förmånen att ha länge, några är nya. Mänskliga värden har tagit plats i förgrunden, medan materiella värden har kommit att bli allt mer betydelselösa, och det för oss båda. Gemenskap och vänskap värdesätter vi allt mer.
 
Så lång tid det har blivit, känns overkligt när man försöker se tillbaka och sammanfatta så här.
 
Detta fick väl bli en liten högtidlig nostalgi, inte så ofta på bloggen. : - )
 
 

Tidigare inlägg Nyare inlägg