Inga Magnusson

Den tillagade vi som porterstek, en gammaldags maträtt men kanske allra bäst sättet att laga till älgkött. Både köttet och såsen får mycket smak och behöver inte vara så salt, det smakar mycket  ändå.  De gamla muggarna från klostret Taizé i Frankrike är fortfarande favoriter.  Stenar till dekoration på bordet blir det ofta. Här är en sten från Berlinmuren, trädfossil från USA, stenar från Crescent lake norr om Seattle och en korall från Okinawa. Trevligt hade vi, ett glatt gäng!

 

Idag blir det nog en sväng till Årjängs marknad. Med kanonfint väder så blir det nog mycket folk, en stor marknad med många norska besökare. Vi får kolla om Vild-Hasse är där i år. Om allt klaffar så kanske vi  kommer hem med en hink lingon! Vore så himla roligt i så fall. 

(Inlägget med inkallningsträning är två inlägg neråt i bloggen, man får scrolla!) Va roligt att få träffa yngre generation Möller från Varberg som var på besök i närheten ett par dagar. Det blev lite snabbt improviserat. Vi har haft en fin sommardag här med över 20 grader i solen så vi kunde sitta ute och  med våfflor o kaffe. Massor att prata om hade vi, inte så ofta vi ses.

 

 

 

Har älskat träd så länge jag kan minnas, kramade träd när jag var barn. ( Det kramades inte så mycket för övrigt i mitt barndomshem, var bara ingen tradition!) Igår var vi ett par timmar i skogen med valpen Disco. Fantastiskt vackert var det med massor av fina vyer över landskap och träd! Går inte att fånga allt. Grannar o vänner känner säkert igen sig i de här markerna. Jag har inte varit här på länge. Vi gick till en god väns skogsskifte och över bergen tillbaka, en traktorväg. 

 

 

Ha ha... det blir inte mycket kvar till slut av ett plock trattisar! När de torkat så är det en bunt sytråd kvar. Men så himla läckert att smula i grytor och såser. Det är mer smak på de här än på gula kantareller. Trattisarna har precis börjat så det kan vi plocka ett tag till, torka och lägga i glasburkar

Det är Moe Braga som går här på bete med sin lilla fölunge som jag tror heter Majsan. Hästägare är i alla fall Rolands bror Gunnar och hästarna går här på Liane - Prästgården.  Hästar är vackra djur, men farliga i bägge ändar och obekväma på mitten. ;-) Jag stannar gärna när jag går förbi dem  (nästan varje dag!) och kollar. Fast jag har helst  staket mellan mig och djuren! Respekt!

 

Asch, jag är ju himla rädd, helt enkelt!

 

Ikväll ska vi bli bjudna på sika-hjort. En ny upplevelse!  Och få umgås  med goda vänner! Det ser vi fram emot.

Idag tog vi opp potatisen ur det lilla potatislandet och vi hann dit innan vildsvinen hittade våra potatisar.  Roland har satt tre sorter; King Edward, röda tyska potatisar och avlånga franska delikatesspotatisar.  De som gav mest och blev störst var de tyska röda. Men nu är det inte så mycket att skörda. Vi är ändå nöjda med tanke på sommarens torka, tror att det kanske i bästa fall räcker till jul. För några  år sedan hade vi barnbarn med i upptagningen, bl.a. satt lilla Lou här i bästa chiffongklänningen och plockade i hinken.  I år räckte inte semesterdagarna till några septemberdagar på Liane för barnbarnsfamiljerna, så vi fick plocka själva. Men det har också funkat  

 

Imorgon blir det mer om växterna efter vägkanten.

När våra barn var små och när jag hade klass försökte jag att lära mig alla växter som blommade i slutet på läsåret och i början på läsåret. Det var ju då barnen skull lära sig. Jag försöker repetera varje år sedan dess, kommer ihåg en del men en del är säkert fel. Tror i alla falla att ovan är vitmåra. Den blommar normalt i början på juni och kan användas till växtfärgning, rötterna. Den kanske blommar om igen nu i september

 

Det är verkligen mycket kantareller än. Fast en del börjar bli lite mjuka, några är till och med angripna av mask och röta vilket inte är så vanligt på den svampsorten.  Märkligt ändå med noll blåbär och noll lingon i skogen, har jag aldrig varit med om i hela mitt vuxna liv.  Men som ett slags naturens kompensation, massor av svamp. Nu kommer trattisarna också, ännu så länge små. Och så några svarta trattar som heter nåt på trumpet tror jag och som ska vara goda. Men jag plockar bara svampar som jag är säker på. Vi plockar och fryser in så det räcker minst ett år till, för nästa år blir det nog dåligt.

Disco har vuxit ordentligt sista tiden. Nu kan han hoppa över kompostgrinden som vi haft vid altanen. Så Roland fick göra en ordentlig trägrind, lite högre alltså. Han hade sparat träkryss från när vi gjorde altanen så de kom väl till pass med gångjärn och stänge

 

Vi har inte haft vildsvin i trädgården än och här finns inte så mycket att äta förstås. Vi odlar ju inget mer än i pallkragen på altanen. Men igår natt var de på Smörhôla och bökade, det blir nedanför Liane. Fotspåren ser ut att vara från ett stort djur. I skogen runt oss finns massor av bökande och spår. De har förökat sig snabbt och blir på många platser ett bekymmer. Golfbanan har haft besök och man har nu satt upp en del elstängsel för att hålla dem utanför greenerna. Kanske dags att ta upp potatisen innan den blir vildsvinsmat.

En hel del leksaker går liksom åt och blir slängda för de går sönder. Disco  hanterar dem hårt, biter, river och skakar dem vilt. Men här är några favoriter som har hållit. De rosa grymt-grisarna är helt suveräna. Han fick en liten först  och sen den lite större varianten. Dem leker han mycket med varje dag och de har hållit, de grymtar till och med fortfarande när han klämmer på dem. Boll, boll i band och ett garntrassel som varit en giraff tror jag. En grej glömde jag att berätta om, det är den lilla bruna som ser ut som en pinne. Det kallas tjurmuskel och är en onämnbar del av tjur. Disco  tycker om när vi kastar iväg grejer så han får apportera. Biabädden är bra att ligga i inomhus.

 

Nu ska vi gå ut med hundar, Roland med valpen i skogen och ska bara promenera med lille taxen Seffrin. 

 

Vi har under dagen haft ärende uppe i Glaskogen. Det skriver jag om imorgon

Skatten är Liane Gård!! Och vi är så glada att få bo här och ha det fina huset. . Så här såg det ut för en timme sedan när vi kom hem från dagen skogspromenad med valpen Disco. Roland tog bilden!

Det var ingen tryckande värme i morse! Och då bor vi ändå på en plats som brukar vara lite varmare än omgivningen, det kan ha varit nära noll  på sina håll. Så skönt att hösten är på ingång, det är min favoritårstid. Jag gillar ju när rutinerna finns på plats, vi är mycket i skogen, luften är frisk och skön, ohyran börjar försvinna.  

 

Ikväll har jag bemödat mig med en rådjursrygg. Spännande att se om den funkar. Det är nästan två timmar i ugnen så den är redan inne. Vi ska ha en helg utan gäster, bara de sedvanliga plikterna. Hoppas det är nåt bra på tv annars får det bli Netflix eller nåt annat inspelat . Vi finner oss inte längre att kolla på dåliga program

Tvåbenta tyskar är våra fiskegäster. Och fyrbenta  är verkligen en föryngring på Liane av tyskhare!! Det finns film på både hona och en unge, filmad av tyska gäster i huset. Kanske ovanligt att en harjägare har ett hus som innehåller just  föryngring av hare! ;-))

 

Solstrålarna hade som eget liv och bara rann ner över oss genom dimmorna! Nedanför  solklotet är Gropekuel, bakom den Sellersänga och till höger vägen genom Prästeparken. Bild genom bilens framruta!

 

Claessons är en stor restaurang i huset Karolinen i Karlstad. Vi åt där igår. Roland tog förstås stekt fläsk och raggmunk och lingonsylt som planerat! En rejäl portion blev det. Dom var snälla och stekte en egen torsk åt mig utan panering.