Fixat på Liane i sommar! Vårdträden!
Alla barn som har anknytning till Liane har fått ett eget vårdträd, en kastanj. Det har blivit allt fler barn de senaste åren, sammanlagt nio träd, de yngsta barnen är nu två år, äldst är 17 år.
I sommar har det rensats upp runt vårdträden, de har fått bra sarg för att skonas från robotgräsklipparen, bark för att skydda från ogräs. Och varje träd har en skylt med barnets namn förstås. Ett par träd har flyttats för de stod fel förut. Så nu är det fint med dem på Liane. Vi är tacksamma för det.
Mycket hallon i år!
När gästerna på Liane röjde runt huset så hittade de också ett rejält hallonsnår. Det har vi inte sett förut, låg på baksidan jordkällaren. Det är trädgårdshallon som förvildat sig där och bara överlevt utan omvårdnad i många år. Nu plockade vi i alla fall av dem. Bra att ha både till att äta på desserter och koka sylt på. Jag köper aldrig färdig hallonsylt, den är så smaklös.
Jag lösfryser dem helst så det går att ta upp några bär i taget, det som behövs, blir inte en en frusen klump bara. Några såna här plåtar frysta i boxarna har det blivit senaste veckan. Vi har plockat en hel del vanliga söta vildhallon också. Fint att kunna ta vara på
Helikopter i Svensbyn idag fredag!
Idag fredag var det helikopteruppstigning i Svensbyn. Vi var där och kollade bara och åt lunch. Ingen av barnen var intresserade av att åka med i helikopter
Fantastisk mat hos Sinnikka är det. Hemlagad, vällagad, massor av fina grönsaker alltid och jag får ta med rester i doggybag utan sura miner.
Granen fälld på Liane
Den här granen på Liane skulle fällas! Det var vi alla överens om. Och igår blev det gjort.
En gammal gran, 94 år, dubbelt så hög som huset. Och när det blåst ordentligt från öster så har vi varit rädda att den ska ramla över Liane.
Den gamla tvåmanssågen testades av Roland o Robin. Den är minne från Rolands farbror Helge, som var en duktig skogsarbetare. Gamla sågar är numera fint iordninggjord av Robin och hänger i trapphuset på Liane med beskrivningar av hur skogsarbete förr gick till. I våra bygder jobbade nästan alla män i skogen, antingen som huggare eller körare (den som körde virket med häst)
Första momentet i fällningen, kallas fällhugg, tror jag (Jag som är uppväxt på närkes-slätten har inte lärt mig såna här ord! Där fälldes inte så många träd)
Från andra sidan
Mödosamt var det men det funkade. Fast hur man förr kunde slita så här en hel arbetsdag och dessutom göra det dag efter dag, ofta i snö är obegripligt.
Det mesta sågades med Rolands farbrors tvåmanssåg. Men den gick sönder på slutet så projektet fick avslutas med vanlig motorsåg. Det mesta av trädet var friskt, lite röta på väg i mitten.
Kämpigt men till slut lyckades det. Sen blev det en dags arbete med att ta hand om resterna av trädet med traktor och timmerkärran. Stocken blir massaved och riset blev bortforslat.
Kolbullar i grillen igår! Och glassbar!
Det blev kolbullar i Liane-grillen igår och glassbar till dessert / kaffe för barnbarnsfamilj och för barnbarnens kusinfamilj
Först ska fläsk stekas ordentligt. Vi hade tärnat Hemgårdens i små små bitar.
Sen på med kolbullesmet, dvs lika delar kornmjöl, vetemjöl och vatten.
Det får steka till en pannkaka. Den serveras med lingonsylt eller hallonsylt, man kan välja
Kolbullar är en maträtt från den här delen av landet, det var skogshuggarmat. Man kunde ta med rökt salt kött till skogen en vecka, skära i små bitar och steka med pannkakssmet. Den senare kunde man göra av mjöl som var med och som höll sig länge. Annars svårt att hitta nåt som man kunde äta under en vecka i skogsarbete.
Dessert / kaffetilltugg blev glassbar med alla möjligheter! Det är en tradition på Liane.
Idag blir det åka häst och vagn och kanske nertagning av granen bakom bostadhuset på Liane.
Ingen tryckande värme idag på morgonen, 22 juli!
Wiksfors bruk i Långserud!
Vi var där igår. Oj vilken anläggning vid E18 i Långserud. Det var för länge sedan ett bruk som tillverkade sängar. Men under många år var det bara nedlagd och förföll. Då tog ägaren till Naturbyn alldeles intill tag i det hela. Tror han heter Thomas. Nu finns ett antal företagare på plats. Lokalerna är fina. Våfflor och vedugnsbakad pizza har blivit succé.
Vi åt smarrig lunch med våfflor, så otroligt gott! Fanns glutenfri och med olika pålägg.
Och delade efterrättsvariant till kaffet. 9 stycken jobbar bara med att göra våfflor! Många ville ha.
Vi kunde sitta rymligt med avstånd. Lika stort serveringsutrymme på övervåningen och många platser utomhus. Vi var många som åt samtidigt fast det ser inte så ut på bilden här.
Sen är vedugnsbakad pizza populärt. Det var lång kö när vi kom, ända bort till parkeringen, och innan vi åkte hem så kom det upp en skylt att degen var slut. Vänner som vi talade med innan vi åkte hem hade väntat 50 minuter på pizza att ta med hem. Pizza får vi testa nästa gång.
Det fanns mycket fint av trä från den här verkstaden.
Där nere är en stor butik med olika småprylar, tror det var second hand. Nej, blev rättad av Louise, det är hantverk från bygden som säljs här. Det var trångt så jag studerade inte så ingående men det var bra sa de som var inne. Fanns också klädförsäljning vid våfflorna.
Balders antik är kvar förstås och lika fint som vanligt, hög kvalitet som nisch.
Det blir nog fler besök på Wiksfors den här sommaren, är inte så långt från oss.
Man ska rycka upp rabarber, inte skära av!
Det finns ett stånd med rabarber på Liane. Jag har tagit en skörd på det men sen har de bara pirat och inte blivit så mycket mer. Jag skar av dem som jag brukar. Nu har jag fått lära mig att man ska inte skära av rabarber utan rycka upp så de ser ut så här. Då kommer nya framöver. Så nästa gång ska jag också rycka, kanske blir bättre
Idag har vi varit på Wiksfors bruk i Långserud, nära Naturbyn. Det var en höjdare både för oss vuxna och för medföljande barn. Mycket bilder därifrån i morgon när jag hunnit fixa dem.
Mätt och nöjd kopparödla!
Ok, jag vet att det inte är en orm, det är en sorts ödla. Men för mig med ormfobi så spelar det ingen roll. Den sedan urtider nedärvda skräcken är den samma när något långt och smalt utan ben kommer slingrande. Jag har alltid höga gummistövlar i skog och mark och stampar mig fram, har ju hört att ormar ser och hör dåligt men blir rädda när de känner vibrationer i marken. I år har jag inte träffat på någon huggorm.
Den här kopparödlan fick jag se i alla fall. Väntade en stund för att kunna filma den när den ringlade iväg. Men den låg alldeles stilla. Ser ut att just ha mumsat i sig något, ligger säkert och smälter maten. Svårt att förstå hur det genom en så liten mun kan slinka ner något så stort som den här måste ha svalt. Vill minnas att såna här djur inte har käkar som är fixerade i "ett gångjärn", utan som hänger ihop i senor eller nåt så de går att töja.
Den var uppenbarligen rörlig och vid god vigör, några minuter senare var den inte kvar på platsen.
Lars Weiss och de svenska byggarna i Chicago
"Till minne av de breda nordiska skuldror som byggde staden på prärien" skrev Lars Weiss boken "Iskarlen och trasdockan" fiction som utspelar sig i miljön där svenskarna var med och byggde i Chicago. Det blev en bok till i ämnet sen
Vi vill gärna se de amerikanska utvandrarna som Karl-Oskar och Kristina, bönder som flyttade för att få mark att bruka. Men många hamnade också i städerna. 1837 var Chicago en liten handelsstad med några tusen invånare. 1871 var det en kåkstad med 300.00 invånare. Då brann staden, i stort sett allt brann opp, men det som var industri klarade sig. 1893, alltså drygt 20 år senare var Chicago amerikas fjärde stad med drygt en miljon invånare. Branden 1871 blev startskottet för gigantiska byggprojekt med ny teknik och ny arkitektur. Istället för tjockväggade låga stenhus gjordes nu stålskelett som kunde bli höga, de första skyskraporna med hiss kom till.
Jaha och varför är jag intresserad av det här ämnet?? Jo Rolands morfar hade en farbror vid namn Edwin Carlson som utvandrade till Amerika och blev byggmästare i Chicago! När han hälsade på hemma i Sverige var hans släktingar så vördnadsfulla gentemot honom att de inte sa du, utan ni eller titel! Vi har inte bemödat oss stort för att släktforska men visst vore det intressant att göra ett försök att hitta eventuella ättlingar till Edwin.
Jag startar i alla fall med att läsa Lars Weiss bok. Lars är ju en mediaprofil, journalist och författare. Han råkade under en period vara god vän med våra goda vänner L och E i Mölntegen, så där fanns en av böckerna att låna. Jag tror ju inte att Edwin kommer att vara nämnd i boken, det fanns så där 100.000 svenskar i Chicago och många var byggnadsarbetare vid den här tiden, men intressant att försöka förstå miljön och omständigheterna runt omkring. Boken är ju fiction.
Blommar som mest nu!
Det blommar som mest nu runt huset. Penséer är snälla blommor som håller på länge om man plockar bort visset varefter. De tål frost också så jag köpte plantorna tidigt i våras på Moas Garden i Årjäng och de har hållit sig jättefina, blir bara större och större.
Pelargonerna under fönstren och de hängande på verandan är också från Moas, bra köp. Mitt på väggen börjar nu klematisen ta fart. Bakom thujan längst till vänster är hararnas favvoplats förresten, apropå bilderna från igår där en av dem hoppade upp på verandan.
Närmast i bilden är den växt jag glömde namnet på, färg-ginsten. Den är frodig nu och fetblanden längst ner till höger håller fortfarande på. Där finns ännu några pollinerande insekter men inte så många som det brukar vara. Taket på huset lät vi måla i våras och det är vi fortfarande nöjda med. Det blir ingen betong-sand i takrännorna längre och det ser snyggt ut.
Haren satt på trappan i morse kl halv 6!!
Han gjorde sin morgontoalett helt lugnt på trappan, putsade pälsen och öronen ett i taget. Han sträckte på hela kroppen. Inte alls rädd trots att han var vid huset. Sen blev jag ordentligt häpen för han kom fram till trätrappen upp till verandan och klev upp för den, kom nästan fram till ytterdörren innan han lugnt vände och klev ner igen. Jag har ingen stillbild på det men video på facebook! Detta får jag aldrig mer se i livet. Att en hare traskar oblygt upp på verandan mot ytterdörren till ett hus där det ligger en harjägare och två hamiltonstövare!
Det här är ju en fälthare. Vi är ännu inte så vana vid dem, förr fanns bara skogshare här, de som blir vita på vintern och håller till i skogen. Fältharen är liksom orädd för människor och bosätter sig tydligen nära boningshus. Den här måste ha sovit i någon rabatt eller under verandan i natt. Det finns ett antal här hos oss och på Liane, vi ser dem i stort sett varje dag.
Jag valde fel sockelfärg!!
Sonen på besök tyckte att sockeln på Liane var ful och sliten. Och visst var den det. Förra rödfärgen har liksom runnit ner på den så det var fullt av röda ränder. Han ville måla den.
Jag valde färg trodde att jag valde en grå som gick åt brunt men det gjorde jag inte alls. Tänk så svårt det är att välja färg utifrån ett litet prov!! Den var helt fel, en metallisk ton som drog åt grått. Tack o lov så köpte vi bara en liten burk för att testa och det blev det stopp i målandet. Idag hade vi ärende till Årjäng och köpte en mer passande färg, tror den heter Beckers Berg.
Den blev så här snygg, så nu målas det för fullt.
Den harmonierar med den naturliga sockelfärgen!
Sonen har på eget initiativ också målat trappräcket svart. Det behövdes.
Och nu målar han också vindskivor som ska sättas upp på ladugården, har Roland länge planerat
Mer senare om allt annat som händer på Liane nu. Våra gäster har idéer och vill förbättra.
Sen blir det mer bilder, video och text om den smått fantastiska vallskörden här på Liane idag!
Nyrökt egenfångad sik serverades på Liane igår!
Sik är en fisk som finns i vår sjö, tror att det är en sorts lax men jag vet inte säkert. Den röktes igår och åts med god aptit på Liane. Fint med mat som är närproducerad.
På Liane är det f.ö. förändringar på gång. Son och hans svåger har goda idéer, mer om det framöver.
Reserestriktionerna i Tyskland för Sverige tas bort!!
Äntligen tas reserestriktioner bort mellan Sverige och Tyskland. Det behövs inte längre 14 dagars karantän för resenärer från Sverige. Det betyder mycket för oss resten av sommaren.
En fin dag igår!
Planen var en grillning vid sommarhuset, samt lite fiske och båttur. Vid middagstid blev det samling på altanen här hos oss för att prova ut flytvästar. Alla fick någon som passade med kilona. Sonfamilj och hans svägerska-familj bor på Liane i varsin lägenhet och vi umgås utomhus med Corona-avstånd.
Sen blev det en båttur till sommarhuset med lilla Busterbåten
Det blev en eftermiddag med korvgrillning och bad. Vi hade med vanliga korvar förstås och så vildsvinskorv och rådjurskorv
Det går att bada även om vattenståndet är högt.
Fin tur med båten, gillades av alla barnen även den yngste, lille V. 2 år, som var i båt första gången! ;- )
På hemvägen i Busterbåten blev det lite trolling. Barnbarn B fick en fin abborre, likaså hans kusin B. Det var rättvis fiskelycka!
En fin dag blev det! Så roligt att dom är här och hälsar på oss!
Plötsligt stod han där igår!
Det är inte så ofta vi får se en så här fin älgtjur. Och nu stod han där igår eftermiddag nära vårt hus, inom synhåll från Liane. Tror inte det är en skoveltjur, utan en cervin, men han har rejäla horn, åtminstone åtta-taggare, kanske fler om hornen delar sig i spetsarna. Så roligt att det fortfarande finns stora älgar i våra skogar. Vi skulle allt sakna dem om de blev helt borta.
Stora hagel i flera rejäla skurar!
Det drabbade oss och det drabbade framför allt Årjängs-travets stortrav-dag med Årjängs stora sprinterlopp. Vi såg på tv hur haglet dundrade ner över hästar och kuskar. Men det hela kördes ändå på bra tider, gissar att man har duktig ban-personal som vet hur man ska återställa banan när det kommit mycket regn. Ledsamt med den här stora travfesten utan publik. Vi brukar vara på plats och se loppen, men nu blev det bara via tv hemifrån
Och vi har fått kärt besök nu på Liane från Stockholm.
Idag räknade jag till 52 insekter på fetbladen.
Det är inte mycket vid den här tidpunkten när blomningen är på max. Då brukar det vara bortåt 100 humlor och bin på blommorna. Det verkar som om det blir 20 - 50 stycken i år, mot vanligen 50 -100. Nu kan man inte dra några växlar på få insekter på ett enda ställe. Men det känns i alla fall bekymmersamt om det är en trend.
Fiskmåsar i träd!
Det är en ovanlig syn med fiskmåsar som placerat sig i ett träd! Kanske har de satt sig här för att trädet inte har några löv.
