En fin Lucia-dag önskas alla!
Och det får bli med barnbarn Lovis egenhändigt gjorda julkrubba!
Försöker intala Seattle-boende son Mattias att han måste göra Luciatåg för lille ättlingen så han lär sig svenska traditioner. Men i USA ser man Lucia-tåg som manifestationer för Ku Klux Klan så det går inte. ;-)) Fast han kanske kan vara tomte och sjunga Luciasångerna! Ha ha...!
I Säffle på Holgers konditori idag!
Vår guddotter Sara i Snarkil är med och äger Holgers anrika konditori i Säffle, så vi åker gärna dit. Det bjuder på en genuin kafémiljö och himla gott kaffebröd.
Därborta ligger Holgers konditori, vid torget i Säffle. Vi fikade där förstås och fick en pratstund med Sara och hennes mamma som var här för lussefirande med barnbarn imorgon.
Kolla trapphuset opp till andra våningen!
Nostalgimaskin för tablettaskar!
Och så här ska ett konditori med traditioner se ut!
Tårtor och bakelser och lussebullar hade god åtgång. I natt får man börja baka saffransbröd kl 02.00 för att klara beställningarna till imorgon den 13:e dec. Luciadagen.
Jag tog bilder på Byälven men de fastnade inte i kameran, den rinner genom Säffle ut i Vänern och lär vara 1,5 meter högre än normalt den här tiden på året.
Innan var vi på Berga Bistro (igen!) och det blev en märklig upptäckt där, men mer om det imorgon.
Det har blivit mycket Åmål och Säffle nu ett tag med bil- och båtärenden.
Så här vackert var det igår morse!
Och jag vill att det ska fortsätta vara så här fint!! Inte som det blev nu med plusgrader och slask och is!
Jag spejade i alla väderstreck. Så har såg det ut åt öster.
Så här åt söder där solen gick upp.
Västerut
Och åt norr. Vår finaste utsikt! Skog i olika åldrar. Ofta ser vi vilt och mycket fåglar
Äting i Uppsala! Bäst och i särklass sämst!
När vi var i Uppsala så passade vi på att äta lite gott också. Dotter ville att vi skulle gå på något matställe med "riktig mat", inte bara tapas, tacos, pizza och sallader. Det var inte så lätt att hitta. Roland letade bland menyer i telefonen. Vi fann "Domtrappkällaren" som låg vid domkyrkan. Och han har en funktion som gör att man får prickad blå linje att gå efter på en karta till målet om man vill. ;- )) Så vi gick efter den.
Det var alltså en gedigen gammaldags restaurang med vita dukar i en vacker gammal miljö med valvbågar. Sånt finns en hel del av i Uppsala.
Jag o dotter tog en torskrygg som var helt suverän och Roland något köttigt förstås. Och brulépudding var given dessert. Gott och trevligt!
Restaurang "The Loco" besökte vi en annan dag, också i gamla anrika lokaler. Men här var menyn mer av smårätter. Vi försökte komma in på restaurang "Gillet" men där var fullbokat. Det är en gammal fin restaurang som min barndomsfamiljs vän Anders jobbade på i många år. Det blev alltså "The Loco" istället.
"To eat is human, to eat well is divine" stod det på balkongen. Helt rätt.
Jag fick en liten kålpudding och den var helt ok.
Katastrofäting blev det på det hotell där vi bodde, på "Scandic Uplandia" .
Jag ville ha något snabbt och enkelt första kvällen, typ bakad potatis eller nåt. Men det fanns inte så det fick bli kycklingsallad. Tyvärr har jag ingen bild på den men den var en riktig katastrof och jag ville bara bli av med den så fort som möjligt.
I botten var ett lager sallad, på den stekt bacon i bitar och så långt helt ok. Men kycklingen i salladen bestod av stora bitar, så stora att jag måste dela dem. Och varje bit var täckt med ett tjock kycklingskinnlager och under det ett fettlager. Skinnet var gulaktigt, prickigt av märken från fjädrarna och alldeles sladdrigt. Himla äckligt! Det gick liksom inte att rensa varje kycklingbit i en sallad. Så jag bad att få något annat. Och jag fick räksallad som var nästan lika oätligt
Räksalladen var ett berg med sallad, ovanpå låg en del räkor strödda o i botten några smaklösa hela gröna bönor, råa. Inget annat fanns i salladen. Mitt i låg fem stora hårda salladsklumpar!! Oskurna! En av dem skar jag i småbitar så den gick att äta, de andra syns på bilden här ovan på tallriken, men sen tappade jag lusten. Det hela smakade verkligen ingenting så jag pillade i mig några räkor och bad att få slippa hela maträtten.
Det är nog första gången jag drabbats av att få totalt oätlig mat två gånger efter varandra på en restaurang!! Så märkligt! Servitören var väldigt ursäktande och ville bjuda på dessert som kompensation men då hade vi gett upp och gick till rummet. Varning alltså för Uplandias restaurang. Allt kanske inte är dåligt men de rätter jag fick var oätliga.
Mycket snö kom det idag istället för regn!
Det ser fint ut men enligt alla prognoser så ska det bli milt o regn. Stackars Arvika, nu närmar sig vattnet parken igen.
Handla i ICA-butiken när den är stängd!
Jag var på vår ICA-närbutik i Svensbyn idag söndag och handlade lite. Vi hade tänkt äta också men det var fullt på restaurangen på andra våningen.
Ägaren Rickard visade mig det senaste och helt exklusiva, man kan handla här när butiken är stängd bara man har registrerat sig och betalar här. Det finns tydligen ingen annan ICA-butik som har det här konceptet än, det är ett försök. Men Rickard är i framkant på nyheter. Helt suveränt om det funkar. Nu kan glesbygdsbutiker överleva och ge god service.
Det regnar och det regnar och det regnar!
Sjöar och vattendrag är överfulla. I skog och mark är det nu mycket vatten. Och det fortsätter att regna. Grundvattennivåerna är fulla och överfulla i den här delen av Sverige. Om vi nu ska vara tacksamma för nåt så är det att den här nederbörden inte kommit som snö, det hade inte varit enkelt. Älven vid Tjolitta
Bäcketjärn
Åkrarna vid Döverud
Absurd kontroll
Vi tillåter alltså rätt många människor att leva och bo i Sverige och ha tillgång till vår välfärd utan att vi kräver att de ska styrka sin identitet!! Hundratusentals människor lever med samordningsnummer utan att ens ha talat om vilka de är . Och det anses tydligen inte utgöra ett hot för terrorism. Men om inte banker och försäkringsbolag vet exakt vad jag tjänar, varifrån pengarna kommer, hur jag tänkt använda dem, mina och mina vänners / släktingars sysselsättningar / förtroendeuppdrag så är det misstänkt penningtvätt och terrorism. Jag avkrävs svar på nedanstående absurda uppgifter
Jag ska svara på om jag haft någon sån här syssla
Eller om mina släktingar / vänner har varit det här
Jag drabbas av lust att kryssa i alla och skicka in bara för att se om jag blir inburad direkt. Nu har jag skickat in lapparna men motvilligt. Och som sagt jag förstår inte hur jag som har klar identitet sedan födelsen, som har skött min ekonomi under ett långt liv ska behöva redovisa sånt här.
Ok, jag har skickat in och varit laglydig!
Rådjursjakt med Seffrin idag
Vi startade vid 12 -tiden och lyckades fånga in honom vid en bred stritt strömmande bäck 3 timmar senare. Det var motvilligt, han ville inte följa med hem. Förstår inte att han aldrig blir trött och vill avbryta. Väl hemma så studsar han fram och tillbaka och hoppas på mer jakt.
Det blev två upptag. Det första gick tyvärr ner till båthamnen så det blev till att få tag på taxen och släppa om igen. Han snurrade runt lite med de två rådjuren innan han fick opp. Men han arbetar rätt och bra innan han får spår, han gör stora cirklar och snabbt. Det tog kanske en kvart innan han fick fart på två djur. Dom föste han på fram och tillbaka mellan oss och Hol flera gånger. Roland såg dem men kom inte i håll. Jag såg en bock som passerade framför mig, han var en stänkare som inte var med i jakten.
Det är totalblött i markerna, både på vallarna och i skogen.
Men en vacker dag var det!
Här har vi en Lerinsk björkskog! ;-)
Förra gången jag var ute så frös jag om fötterna, till o med i de här stövlarna. Nu hade jag köpt fårskinnssulor av Skomakaren i Åmål och det var varmt och skönt.
Varmt var det också i händerna med de här handvärmarna. Det är engångs som håller varmt i 8 timmar enligt beskrivningen. Gissar att jag i fortsättningen kan nöja mig med att använda en åt gången och ha den växelvis mellan händerna. Men de är annars inte så dyra så man kan kosta på sig det. Jag har även en sån där liten plåtask med kolstav som man tänder på, men det är nog onödigt krångligt.
Advent på Liane
Nu är adventsstakarna på plats på Liane i alla fönster. Det lyser upp mot mörk himmel. Nu kan julen komma.
Ibland stannar allting ...
... liksom upp och livet håller andan.
Idag tar vi ett sista farväl av en
gammal god vän. En tung dag.
"Returen" i Åmål idag!
Så mycket julsaker!
Det är alltid roligt att strosa omkring på second hand! Idag blev det "Returen" i Åmål som jag kollade på. Oj vilka mängder av julsaker och de kostar nästan ingenting! Det fanns både nytt och gammalt
Second hand är inte bara en chans att köpa behövda saker billigt och en chans att få återanvända vilket i sig är tillfredsställande, det är också en nostalgitripp att se på allt gammalt. En av tallrikarna i mitten där uppe är såna som vi hade hela min barndom i mitt föräldrahem. Och den blå karotten har jag flera stycken av nu.
Jag tittar mer än jag handlar. Borde förstås egentligen sälja saker. Vi har alldeles för mycket av det mesta.
Egentligen hade vi bokat in Åmålsbesöket i tisdags. Vi försöker alltid komma dit på tisdagar för att äta stekt fläsk någonstans. Men det var för halkigt då, regnade på frusna vägar. Så det blev idag torsdag. Vi käkade i alla fall på Berga bistro och där har vi aldrig blivit besvikna. Det var julbord för 145 kr, med allt. Det tog Roland förstås. Jag frossade i oxbringa med pepparrotssås. Såsen var kanon!
Skomakaren i Åmål fick ett besök också. Det är ett bra ställe. Roland hade lämnat in en jacka som han bytt blixtlås på och den blev alltså hämtad idag också. Fint arbete har han gjort. Han grejade mina trasiga skidpjäxor förra vintern och räddade min skidåkning då.
Blommor och annat smått och gott
Trevliga presenter har vi fått av alla åldrar när vi hade födelsedagar. Tack!
Det kom en stor påse en dag med posten.
Och det var en stor blomma och smarrigt slisk, delvis advents- och julpresent! Gillar vi! Tack alla snälla som vi fått gåvor av
Jo, jag har gjort min plikt - julpyntat!
Jul är inte min grej, tycker rent ut sagt inte om den alls. Och har aldrig gjort det inte ens som barn. Igår kväll placerade jag och Roland ut stjärnor, stakar, dukar, gardiner, blommor och porslinstomtar där de ska vara, där de alltid har varit. Jag har haft samma julgardiner nu i drygt 40 år! Dom är röda och duger. Och det är bara två kappor, inget mer. För länge sedan var jag mer ambitiös och hade lång-gardiner också med omtag och i alla fönster. Staken här och julstjärnan i trä är väldigt gamla, köpta på Veritas vid Stortorget i Örebro början 70-tal. Där fanns fina furusaker som var moderna då. Fönsterremsorna virkade min mamma förstås för länge sedan. Hon var mån om jul och att mitt hem också skulle se fint juligt ut. Fast nu nöjer jag mig med att ha dem i två fönster, förr låg de i alla.
Isfilm på vägar och gator
Imorse var det rejäla minusgrader. Men tinade snabbt under dagen, blev plus och ösregn på fruset underlag. Allt blev isglaserat. Rolan gjorde en vända till affären men det var med hjärtat i halsgropen, ta stöd på vägkanten. Landsvägen var värst.
Runt husen blev det förstås grusning. När man bor på landet får man ordnar sånt själv.
I morse
I kväll har jag genomlidit en av årets svåraste dagar för min del, den med julpynt! Jag har något slags julaversion och den slår igenom när allt ska fram. Tror att jag normalt har ett rätt så lugnt humör men inte i samband med julpynt, då frodas alla aggressioner tätt under ytan. Det ska inte mycket till förrän tålamodet brister. Så här har det varit hela mitt liv så länge jag kan minnas. Har ingen aning om varför. Hoppas jag inte har belastat mina egna barn med alltför svarta minnen av jul. Tröstar mig med att jag inte är helt ensam i världen om detta, har en kollega med samma dilemma. Fast hon löser det i år med att resa bort före jul och komma hem till barnen på julafton. Borde jag kanske också. Mer om mitt julpyntande imorgon!
Om vistelsen på Scandic Uplandia, Uppsala!
Jag har bott rätt mycket på hotell i mitt liv. Först under tre år i ungdomen som studerandefackligt aktiv på central nivå så blev det tätt mellan kurser, möten, konferenser, kongresser, representationer och därmed hotellboende, inte riktigt varje helg men nästan. Då bodde jag gärna i cabin på Continental om jag fick välja själv, eller annars blev det ofta Amaranten eller Forresta eller Frälsningsarmén. Men mycket på andra orter också.
Senare i livet bosatte våra barn sig i trånga lägenheter i storstad, det gick inte att tränga sig in hos dem vid besök så blev det hotell nära istället.
I Umeå har Scandic i centrum varit bra, nära till allt. I Gävle har det blivit mellanlandningar på Scandic vid Europavägen.
I Stockholm har vi gillat Rival vid Mariatorget (Benny Anderssons hotell om jag minns rätt), Scandic Norra Bantorget, Scandic Sergel Plaza det gamla (det nya var en katastrof). I Karlstad har det mest blivit Scandic Klarälven, men där funkade inte wifi vid senaste besöket så kanske blir det nåt annat nästa gång. Synd för allt annat är bra där.
Vid uppsalabesöket bodde vi alltså några dagar i centrum på Scandic Uplandia. Efter hotellvistelser får man på e-posten erbjudande om att tycka nåt, men jag tror aldrig att någon läser vad gästerna tyckt så nu skriver jag här i stället vad jag tycker. ;- )) Kanske någon som läser!
Först positivt:
-Suveränt läge mitt i stan, med nära till allt
-Stor hotellparkering under huset, bra när det ligger inne i stad
-Personal jättebra, vänliga, hjälpte verkligen till med allt, bemödade sig att hitta tyst rum t.ex.
-Wifi funkade hela tiden och var enkelt att koppla upp
-Rummet var helt ok för standardklass och framför allt tyst
- Städning bara om man ber om det, gott att slippa ha någon som flyttar på ens grejer!
- Smala ventilationsfönster typ 60-tal, som gick ha öppna hela tiden, frisk luft så skönt
Negativt:
-Första natten blev vi nästan ångkokta. Termostaten var en påskruvad elektrisk som hade ramlat i golvet. Elementet var glödhett och rummet säkert 30 grader varmt. Kl 04.00 lyckades Roland skruva på termostaten. Sen blev elementet kallt, vi somnade och resten av tiden var temp bra!
- Säkerhetskontroll var inte trevligt. Otäckt när det knackade på rumsdörren och vi inte väntade någon. Jag tittade i lilla ögat och såg en dam där utanför, frågade vad hon ville utan att öppna.
Det är säkerhetskontroll, sa hon.
Jag fick förstås hjärtklappning och hann fundera över om hon trodde vi hade vapen på rummet eller om hotellet var utsatt för terrorattack. Jag öppnade och frågade om hon var anställd på hotellet och det var hon sa hon, men visade inget papper på det. Hon sa att man hade som rutin på hotellet att knacka på varje dag i alla bebodda rum och fråga om allt var bra. (??) Märkligt!. Jag frågade sedan i receptionen om det var så och det var så. Det var personal från städ som gjorde säkerhetskontrollen. (Fast man kan tydligen slippa den om man hänger ut skylten Do not disturb) så det gjorde vi resten av vistelsen.
- Restaurangen besökte vi en gång och det var ett riktigt stolpskott, men det får bli ett eget inlägg för det var nog mitt sämsta jag upplevt någonsin
- Kontantlös hotell är det. Funkar i o för sig men jag tycker det är fel som princip
Uppsala var vi i
Slottet är stort och pampigt, liksom mycket annat i Uppsala, det hör till de kungliga slotten, men numera är det landshövdingen som bor där. Uppsala är ju en stad med historia och traditioner, ett stort universitet och Akademiska sjukhuset som är ett rejält område. Staden är den fjärde största i Sverige med 225.000 invånare. Det visste en taxichaufför
Och man har en flott domkyrka. Spirorna i tornen håller på att rosta så de ska renoveras under några år, fast man ska inte hålla på så mycket under november till februari för då blåser det för mycket. Där uppe vill jag inte jobba.
Fyrisån rinner genom staden och det ger extra lyft åt alla vyer
Gösta Knutssons barnböcker har sin förankring här förstås. Vet inte om barn läser dem numera, de om Pelle Svanslös, Bill och Bull, Rikard från Rickomberga.
Vi passade på att fira, bl.a. ett par födelsedagar. Föll direkt för den här tårtan med julmotiv. Det är äkta granskott och vi åt dem verkligen. Smakade lite syrligt
Lite idyll blev det.
Och så passerade vi Örsundsbro-skylten på hemvägen, där jag har lite släkthistoria.
Mer om våra upplevelser i Uppsala i kommande inlägg.
"Osebol" lyssnade vi på..
... på vägen till Uppsala och vägen hem och vi har en del kvar också. Tror ljudboken var på 8 timmar. Det är alltså årets Augustvinnare, skriven av Marit Kapla. Den är skapad väldigt speciellt. Hon har intervjuat alla invånare i det lilla samhället Osebol uppe i norra Värmland. Resultatet har blivit en bok med stor bredd och stort djup. Den handlar både om människors gripande egna liv och öden och om samhällets förändringar. Den rör sig med sina människor över ett stort tidsspann historiskt och även geografiskt över flera länder. Boken är skriven så som människorna har uttryckt sig, lite korthugget, med associationer och lite dialekt. Historien är en upplevelse, värd sitt Augustpris för den nyskapande grunden. Absolut värd att läsa. Tyvärr så är inspelningen på ljudbok inte bra. Den är entonigt läst med paus mellan varje mening i stort sett och rätt ofta också paus mitt meningar. Det fattas rytm och inlevelse. Jag hade ju gärna hört någon läsa in den med åtminstone lite dialekt. Nu blir det knepigt med dialektorden lästa på rikssvenska. Men fortfarande värd att lyssna på / läsa som bok
Mer om Uppsalabesöket senare
Uppsala har vi besökt!
Juldekorationerna i Uppsala är yviga och vilda uppe i de höga träden i centrum. Jag är kanske för gammal för att riktigt uppskatta dem. Gillar nog de disciplinerade ljusbågarna från ena sidan gata till den andra. Det får gärna vara en klocka eller nåt sånt i mitten. Och det fanns också i Uppsala. En mycket vacker stad är det, många fina gamla hus och speciellt med ån som rinner genom själva staden. Här borde vi nog tillbringa någon semester, särskilt med tanke på att min mamma o mormor har ursprung i närheten; Giresta, Örsundsbro osv. Mer om besöket i Uppsala i senare inlägg.
Och Uppsalaborna cyklar. Massor av cyklar var det i stan, överallt.
Dags för tunna dunjackan!
Jag är ju en frusen typ och byltar fort på mig vinterkläderna. Den här tunna dunjackan är suverän. Blev så glad när jag hittade den på CGC i Karlstad för några år sedan. Det är inte ofta jag köper kläder men den här behövde jag verkligen. Hade tunnare jackor utan dun och så tjocka jättevarma dunjackor, de där som man liksom hamnar i med armarna rätt ut.
Den här är precis lagom nu innan värsta vintern kommit, lite figursydd också så den blir inte bylsig. Många fickor som jag behöver för telefon och kamera och sånt.
Märket var helt obekant för mig och det är det fortfarande. Äger inget annat plagg med det här märket. Saknar CGC i Karlstad. Det var en butik som hade kläder som passade mig som köper kläder så sällan. De var inte så modebundna men ändå prydliga, kunde duga i flera år. Ångrar nu att jag inte köpte två lika jackor så jag hade haft någon när den här är utsliten. ;-)). Men får leta på nätet, kanske finns att skicka efter. Moderna människor gör ju det.