Sovrummet nere klart på Liane!
Det blev alltså ett fönster till i sovrummet nere, vid gaveln österut. Idag torsdag var det klart och rullgardiner på plats. Vanliga gardiner funderar jag på. De som var där förut var inte så bra. Kanske tänka nytt, men det får inte bli långgardiner i så fall, möjligen kappor. Vita kan vara enda snygga i ett så litet rum. Men jag känner mig osäker om det ska vara några och i så fall färg och form. Jag tar tacksamt emot tips.
Johan Hakelius klassiska krönika om Folkpartiet
"Ett folkparti med doft av giftmord
Claudius, den tafatte, stammande, men ändå framgångsrike romerske kejsaren, giftmördades av sin sista hustru Agrippina den yngre. Hon ville göra plats för sin son Nero, tyrannen som påstås ha spelat fiol, eller snarare lyra, medan Rom brann. Vilket förstås leder tankarna till folkpartiet och Lars Leijonborgs "avgång".
Svensk politik tillåter inte giftmord, annat än i undantagsfall, men när folkpartiets Stockholmsdistrikt i måndags efterlyste en "nytändning", hade man antagligen känt doften av arsenik, om inte arsenik vore doftlös.
I kulisserna, under helgen förlagda till ett konferenscenter i Örebro, hade de sammansvurna smitt sina ränker. Det var en fråga om tajming. Den gamla ledaren måste undanröjas innan de sammansvurnas Nero, Jan Björklund, fick konkurrens av socialliberala blötdjur. Så de slog till, Leijonborg föll och Jan Björklund harklade sig.
En klassisk palatskupp.
Det är sådant här som gör folkpartister intressanta. Man kan ana det när man läser Dagens Nyheters ledarsida, eller Herbert Tingstens memoarer.
Folkpartister är städade på ytan, rationella på gränsen till robotlika, men på insidan döljer sig en ålkista av slingrande passioner, förräderier och vendettor. Bara den oförsiktige vänder ryggen mot en folkpartist, utan att bära kevlarväst. Och från romarriket har vi lärt oss att passion för makt ofta går hand i hand med andra passioner. Kejsar Claudius tredje hustru, Messalina, påstås till exempel ha utmanat en av Roms ledande prostituerade i en tävling om vem som kunde ha flest älskare under en natt. Hon vann.
Folkpartiets dataintrång har vi hört nog om, men någon erfaren kriminalreporter borde gräva djupare i hela partiet. Här finns antagligen stoff till saftiga politiska thrillrar som skulle få det att vattnas i munnen på Hollywoods mindre kräsmagade producenter.
I väntan på det kan medkännande människor inte låta bli att undra vad som kommer att hända med Lars
Leijonborg. Ska han sitta kvar i regeringen?
Kommer han att gå i exil? Kommer den där spända, plågade rösten att mjukna, nu när han inte längre tvingas kryssa mellan förrädare och lönnmördare?
Skolminister Jan Björklund har säkert MVG i historia, men ändå en liten påminnelse: Nero upphöjde Claudius till gud så snart han själv tagit över makten".
Så långt Hakelius. Hakelius krönika ovan är bland det bästa som har skrivits när det gälle krönikor! Visst påminns man om den nu när Folkpartiet / Liberalerna sviker Alliansen för att kunna få makt tillsammans med de röd-gröna motståndarna.
Aldrig mer bor jag på Downtown Camper!
Vid Stockholmsbesöket den här veckan så bodde jag på hotell Downtown Camper på Brunkebergstorg, bakom kulturhuset vid Sergels torg. Det hette Sergel Plaza förr och jag har bott där rätt många gånger i samband med besök hos barnen. De har oftast bott så trångt så det har inte varit rimligt att tränga sig in hos dem. Detta har varit ett trevligt hotell. Nu är det helt ombyggt och det har blivit ett riktigt stolpskott! Där ska jag aldrig mer bo och skälen är flera
- Blev avkrävd betalning för mina nätter redan vid ankomst. Ok att man brukar få lämna kortet som säkerhet men jag har aldrig förr avkrävts betalning innan jag ens kommit upp på rummet. Undrade förstås om det var ny rutin eller bara jag som såg opålitlig ut. ;- ))
- Mannen som checkade in mig pratade dålig svenska och supersnabbt. Jag fattade inte mycket, men till slut begep jag att han ville ha betalt.
- Sängen var helt ok men jag funderade förstås över vad i all världen "hundsängen" i fönstret var till för??? Bill demonstrerar hur man kan ligga där. Fast en mycket märklig liggplats!
Knepig liggplats, jag tänkte spontant att det var för hund eller så, men jag vet inte
- Duschen var i princip oanvändbar. När jag gick in där och vred på så blev jag genast dränkt av generös och kylslagen takdusch. Och under tiden med vattnet strömmande i ögonen skulle jag försöka begripa hur man kopplade om till handdusch. Det var ingen lek. Jag lyckades till slut efter en del trixande mitt i vattenfallet. Jag talade med en äldre dam vid frukosten. Hon var jättearg över detta. Hon hade fått kalla på personal för att få instruktioner om duschen. Hennes frisyr blev helt förstörd. Hon kunde torka håret med hårtorken men hade inga spolar att fixa det med så det spretade i gråvita testar när hon kom till frukosten.
Här är närbild på den obegripliga duschen
- Den tyska damen var också besviken på bristen på klädförvaring. Det enda som fanns var 10 cm klädhäng bakom spegeln.
- Temperaturen gick inte att reglera fast det fanns ett slags reglage. Det kom fram - 2.5 men blev aldrig svalare än så här. Kanske ur funktion?
När jag bor på hotell så avstår jag gärna städning på rummet under min vistelse. Det känns inte så bra att främmande människor ska rota omkring i mina saker. Det brukar finnas skyltar för det som man kan hänga på utsidan dörren för att meddela det till städpersonal. Skylten här var minst sagt märklig. På ena sidan stod det "In, making plans" och det skulle alltså betyda att man inte vill ha städning för man var "inne och gjorde planer"
Och det andra alternativet var "Out, exploring", ungefär att jag är ute och upptäcker (vad?) Det ska alltså tolkas som att städpersonal kan komma in och städa (tror jag, men långsökt är det!). Skylten saknades på mitt rum så jag fick be om den i receptionen.
- Frukosten var en katastrof! Inget fel på buffén, den var fin, men för få sittplatser. Det var jättelång kö. Kl 09. 10 gick kön från matsalen, ut till hisshallen, runt i den och så tillbaka igen till matsalen. Alltså dubbel köslinga, måste har varit minst 50 - 70 personer som stod och väntade på att få en plats vid ett bord så de kunde få äta frukost! Jag kom dit kvart i 8 och då var det 10 - 15 personer före mig i kö. Rutinen var också något jag aldrig råkat ut för förut. Jag fick anmäla mig vid en desk, uppge rumsnummer och blev direkt omhändertagen av en man som anvisade mig plats att sitta på. Han fyllde på med mig vid ett nästan fullsatt långbord, precis vid barspringet, fast det fanns några lediga mer enskilda platser längre bort. De hade jag hellre valt. Men icke!
- Lyhört! Den tyska damen som jag hamnde mitt emot vid min frukost berättade att hon för första gången på hotell hört en man snarka hela natten i rummet bredvid och det lät som om han låg i hennes rum. ;- )) Jag själv vaknade brutalt av att gästerna i rummen bredvid mig, ett större asiatiskt sällskap som hade flera rum, gick upp kl 05.00 och började härja i korridoren, knacka på hos varandra. Ljud utifrån, utanför hotellbyggnaden gick inte in alls, det är ju en fördel men man kunde ju ha ljudisolerat lite bättre inomhus också.
Det var alltså mitt sista besök på det här hotellet. Synd för läget är bra, man når allting med några minuters promenad. Och gamla Sergel Plaza var så trivsamt
Söndag i skogen!
Det blev skogen idag söndag också. Vi gick ganska långt och till slut fick Seffrin opp en råbock. Tyvärr gick den in på ett annat jaktområde och var alltså inte skjutbar. Men Seffrin fick jaga någon timme, var nöjd och glad
Bra att ha koll på honom på pejlen
I skogen kan man ibland se gamla skruttiga broar. Roland vet förstås att det var K som gjorde den för att bekvämt kunna gå över när han jagade här. K hade även en hacka här bredvid för att kunna riva ner dammen som bävrarna envisades med att bygga just på den här platsen. K är borta sedan många år nu och hackan också och snart även bron
Men om man går lite till så kan man få gå över en betongbro. ;- )) Mitt inne i skogen.
De här vågade jag inte plocka, kanske biskopsmurklor?
Fast dom här vågade jag plocka. Lite överraskande med så mycket och så fina kantareller. Det är inte höstkantareller utan sommarkantareller som liksom tar nya tag. De är ljusgula och har platta hattar. Jag hade föstås glömt att ta med plastpåse så de hamnade i jackans huva.
Dagen avslutades med korvgrilling och sjöutsikt. En fin dag!
Nostalgitripp Hallsberg
Jo, det var det, en nostalgitripp den gångna veckan till platsen där jag växte upp och bodde från jag var 2 år till jag var 17 år, Hallsberg.
Så här ser det ut med järnvägsstationen. Den är ju pampig, byggdes andra halvan av 1800-talet. Här blev en knutpunkt för tågtrafiken i landet. Västra Stambanan byggdes från Göteborg och från Stockholm och så möttes man här i Hallsberg år 1862 om jag minns rätt. Stinsen hade för en fin bostad på övervåningen.
Vid mitt besök i Hallsberg nu så lyckades jag få till möten med släkt och vänner som jag inte träffar så ofta, Rolf o Sylvia, Susanne, Anita och Maggan. Många gamla och nya minnen har vi delat, många skratt blev det och lite sorg-stänk, så där som livet är. Tack för det!
Allt finns det inte bilder från men något och lite osorterat
Vätternkräftor
Hemodlad spenat
Ovanlig takprydnad
Så fina lägenheter i terasshusen
Ny placering på gammalt fik; PEWES
Snygg inredning
Där utanför fönstret var förr ett Folkets Hus, men det var skruttigt och revs ner.
Fiskgryta som jag ska skriva recept på sen.
Det kommer senare inlägg om besöket på nyöppnade Nationalmuseum och om Downtown Camper.
Årets vinterplantering under fönstren
I år blir det så här under fönstren. Pelargonerna har strävat och blommat länge i år i den varma hösten men nu är det slut med dem.
Några ljung får hänga.
Inredning nya Freden i K-st - ett stolpskott!
Restauang Freden var en prydlig restaurang med org.- inredning från mitten 1900-tal. Det var en autentisk miljö där allt hängde ihop som i ett åldersrätt tema Så här ser det ut nu när man kommer in på den omgjorda restaurangen. En kakelvägg istället för gamla diskbandet och tidningarna. Plastiskt blänkande bord, nåt slags trä / trämitation ( ?) på delar av väggen och så plötsligt några rader av kakelmosaik igen här och där i en illande grön färg. Det var inget fel på lunchmaten men lövbiff med den goda salladen fanns inte med på menyn som den gjort varje dag i flera decennier. Saknar! Det här har ju varit en restaurang med autentisk gedigen inredning från mitten av 1900-talet och nu är allt det borta ersatt av något som i mina ögon saknar stil
Klart - slut från Karlstadsbesöket för den här gången!
Vi lyssnade på Igor, Joe Bonamassa och Eric Clapton
Det gjorde vi med goda vänner någon dryg timme på teven! Fast via You tube- konserter och Spotify. Vi är helnöjda med den nya teven från Audio Video och den extra ljudanläggningen. Den tillåter oss att lyssna på musik och konserter med ett suveränt ljud. Det blir bra med diskanten som går rakt fram med alla varianter för oss numera ålders-lomhörda. Och basen darrar inte utan fyller rummet med stabil ton på musikläge. Den extra högtalaren är en ramp under teven och så en separat baslåda i rummet. Vi fick också hjälp från butiken i Åjäng att ställa in allt rätt. Numera kommer vi inte längre att kolla på dåliga teveprogam utan slå över till musik och ta del av konserter istället med både ljud och bild. Joe Bonamassa är en ny upptäckt, vilka gitarrsolon!!!
Chock 2 i Åmål igår! Jag träffade Stellan Skarsgård!
Nja, träffade och träffade, men nåt i den stilen. Så här var det.
Roland och jag hade ätit lunch på Stadshotellet i Åmål och släntrade iväg mot utgången. Jag kollade som alltid upp mot den fina trappen mot övervåningen. Den är pampig och jag såg i ögonvrån att tre män var på väg nerför den men tänkte inte mer på det. När vi kom till utgångstrappan så fick jag se en fin bild på Sofia Westlund på väggen. Den ingick i en fotoutställning på hotellet.
Jag ville försöka ta ett foto på den bilden lite snett nerifrån utan reflexer i glaset så jag stannade till på sista trappstegen och fepplade lite med kameran medan Roland gick ut genom ytterdörren. En av männen i gruppen från trappan var på väg att passera mig på väg ut. Men han stannade upp på artigt gammaldags gentlemannavis när han var jämnsides med mig, fångade min blick och gjorde en inbjudande gest med armen mot dörren. Alltså erbjöd mig att gå ut före honom. Jag blev lite förlägen eftersom jag inte tänkt gå ut utan stanna och ta bilden på Sofia.
Så jag sa nåt om att jag tänkte stanna lite i trappan för att ta en bild på fotot där på väggen. Och la till
- Men det var snällt tänkt av dig.
Mannen log vänligt, nickade och gick mot dörren.
Då först såg jag att det var Stellan Skarsgård!!!
Han gick ut och satte sig i bilen och försvann till den plats i Svanskog där det spelades in film under dagen. Filmen heter "Out stealing horses" just nu i alla fall. Kanske ändrar namnet sig.
Filmen som Skarsgård är med i utgår från Oslo och har är en norsk regissör. Man behövde under dagen spela in en scen i en lite gammaldags järnvägsvagn och det finns i Svanskog / Åmål. Vagnen stod förstås stilla när det spelades in men en grävmaskin skakade hela tiden på den för att ge illusionen av att det var ett tåg på väg ;- )) På kvällen spelades det in en ruggig trafikolycka med tragisk utgång. Sedan tror jag att filmteamet lämnade Svanskog / Åmål.
Roland hörde en radiointervju med Stellan när han åkte hem. Då berättade han att första gången han filmade i Norge höll på att bli den sista och han hade då bestämt sig för att "aldrig mer återvända till det här dj-a landet" För i Norge satsar man inte på lagad lunch med varm mat utan mer på matpacke, nåt sorts matsäck, vilket Stellan tyckte smakade vedervärdigt. Han gick ner 8 kilo på den inspelningen. Så nu har han alltid inskrivet i kontrakt att han ska få lagad mat varje lunch och den ska vara gjord av en riktig kock. Gissar att han kom från en god lunch på Stadshotellet när vi stötte ihop i trappan. Nu spelar alltså Stellan in film i Norge igen.
Chock 1: Nio polisbilar på en gång i Svanskog!!!
Jag skulle alltså till Åmål igår för att få vinterdäck på bilen. Då måste jag köra genom Svanskog ( fast åt andra hållet, bilden tog jag på hemvägen)
Här mellan kyrkplatsen och herrgården finns en stor rastplats.OCH DÄR STOD NIO POLISBILAR!!!
Alltså föreställ er att plötsligt se nio polisbilar i det lilla samhället Svanskog! Normalt är det svårt att få tag på en enda polisbil i polisglesa Värmland. Man kan få en känsla av det krävs minst rån eller mord eller en död varg för att det ska hända. Att plötsligt se nio polisbilar på ett ställe och alla bemannade med poliser i uniform var en chock. Massor av tankar rann genom skallen: Har vi ockuperats av främmande makt och ska evakueras? Har en terrorist spridit gas och giftpulver över Värmland och gömt sig i Svanskog?? Har kungafamiljen kidnappats och kidnapparen har förskansat sig i Svanskogs Folkets Hus??? Jag lovar att man hinner tänka mycket på en kort stund när man får se nio polisbilar på en gång i ett litet samhälle.
En av bilarna körde ut från rastplatsen före mig och de andra kom i karavan efter mig. Alla som jag kunde se svängde av vid skolan och körde förbi Folkets Hus in på Bollsbyvägen!
När jag kom fram till Toyota i Åmål så berättade jag om det här och frågade om man hört nåt på nyheterna om någon händelse i Svanskog.. Först kopplade det inte riktigt och Toyota-mannen såg förvånad ut. Men sen kom han på vad det var: Filminspelning!!! Någon spelar alltså in en film i Åmål. Och Toyota hade också varit inblandat eftersom man fixat tidstypiska fälgar till en bil som skulle vara med. Så det kan ha varit så att polisbilarna fyllde någon funktion i filmen fast ingen vet säkert. Det kanske var något annat uppdrag.
Det var chock 1 igår. Det skulle bli en rejäl överraskning till innan jag var färdig med Åmål. Mer om den senare idag.
Vi var i Åmål idag!
Stora hotellet i Åmål har suveränt fina jugendlampor! Överallt är de ! Vi åt lunch där idag när vi var i stan och bytte däck / gjorde service.
Fika efter maten blev på XO bredvid. Ett fik med mycket gott kaffebröd.
Lampor på XO!
Jag orkade förstås inte den goda kakan med vispgrädde, men fick resterna med mig i en doggy-bag. Perfekt!
Nästa anhalt var second handbutiken, en stor en
Och jag lämnade en liten påse med onödigt porslin o glas.
Sen bjöd dagen på två ordentliga chockar, helt oberoende av varandra, men om den får jag skriva imorgon
Tak blev det igår på värmepumpen!
Igår satte Roland på ett tak över luftvärmepumpen. Med lite kluring så gick det in precis under blomlådan. Takbeläggningen fick bli rester från grillhuset på Liane. Och resten målades rött. Nu är det projektet avklarat. Fast det finns fler i pipeline. Döstädning håller vi på med ibland för att skona ättlingarna från värsta röjandet när vi lämnar jordelivet. Nu grunnar vi på dörenoveringar, alltså vilka stora renoveringar som behöver göras i hus och byggnader medan vi ännu orkar. Livet är ju inte evigt och vi får ju kallt räkna med att vi blir skruttigare och skröppligare framöver.
Amiralfjäril
Den tillbringade hela gårdagen i modrens höstastrar. Jag såg den av och till flera gånger när jag var ute och pysslade i det fina brittsommarvädret. Till slut tog jag en bild, räknar med att det kan vara säsongens sista fjäril. Fantastiskt att höstastrarna blommar så rikligt i år. Jag tog med från mitt barndomshem för länge sedan och de har snällt spridit sig, utan minsta omvårdnad. Tyvärr blommar de inte alls om hösten är tidig och tvärkall. Är nog egentligen tänkta till en annan klimatzon än här, för jag minns att de blommade varje höst i Bäck, zon 3. Men som sagt i år är det blomprakt, vackert blått och gult. Det är bara att njuta av dem.
Uppdaterat om amiralfjärilen. Fjärilen på bilden är alltså en amiralfjäril, jag googlade förstås. De lever märkligt, flyger till oss från medelhavsområdet på våren / tidig sommar, parar sig här i juni, lägger ägg på nässlor. De blir nya fjärilar i augusti. De nya fjärilarna flyger ner mot varmare länder frampå höstkanten, medan föräldragenerationen går under i vår kalla vinter. Något universitet i Bern ville ha hjälp att kartlägga amiralerna och tar emot rapporter om iakttagelser, så jag fyllde snällt i en liten rapport om min fjäril. Hoppas den här vackra amiralen överlever flygstrapatser som väntar den snart, genom regn och storm, över alper och sjöar. Helt ofattbart att en liten bräcklig fjäril kan flyga till Medelhavet!!! Och sen hitta tillbaka till sin födelseplats i juni nästa år igen.
Ensamma älgkalven avlivades idag söndag!
Bilden här ovan är från tidigare i somras när den fortfarande såg någorlunda ok ut. Det var ungefär när den bytte den bruna pälsen mot grå vinterfäll. Men nu på slutet har kalven snabbt blivit sämre. Kroppen har blivit allt tunnare och magen allt större. Det har rapporterats att den setts ramla omkull. Idag ringde grannar och meddelade att den blivit liggande och inte verkade ta sig opp. Roland kontaktade polisen och fick klartecken att avliva den. Visst var den en kämpe som ändå klarade sig hela sommaren ensam mot alla odds. Men djur får inte plågas och nu slipper den lida mer.
Så fint över sjön i morse!
Så här fint hade det hunnit bli när vi åt lunch! Men tidigare låg dimman över sjön. Sen lättade den så att man kunde se hur den lyfte och drog söderut.
Man tröttnar aldrig på sjöutsikt. Den är ny varje dag! Och nu på hösten dessutom ofta vacker med färgerna.
Töcksfors igår torsdag!
Töcksfors är den näst största tätorten i Årjängs kommun, näst efter själva Årjäng då. Det ligger nära norska gränsen och domineras av gränshandeln. Vissa varor är mycket billigare i Sverige och det drar hit mängder av köplystna kunder från grannlandet i väster. Norge har sockerskatt och det gör godis dyrt där. Många vill handla det i Sverige och i Töcksfors köpcenter finns stora butiker med bara godis. Bensin och mat är billigare och även tobak. Alkohol är också billigare i Sverige men då måste de norska kunderna fortsätta till Årjängs tätort. Töcksfors har trots ivriga påstötningar inte lyckats få något Systembolag.
Annat eftertraktat är Coca cola, i alla former och hur mycket som helst. De kundvagnar vi mötte på vägen in var i princip minst halvfulla med den här drycken. Det är en favvodryck i Norge.
Handeln är inte mättad. Det finns två stora köpcentra i Töcksfors ett väster om samhället och ett öster om. Och det rivs och byggs ännu större med fler butiker.
Vi träffade på goda vänner Anders o Annelie så vi åt på Joes medan de fikade. Det var norska priser på maten. Vi tog varsin bakad potatis med räkröra till priset 132 kr! Potatisen påminde om seg slime (hur man nu kan misslyckas med bakad potatis???) och räkröran var mer röra än räkor.
På Maxi Mat hittade vi en grej vi letade efter och som jag fått tips på Facebook skulle finnas här: Den smarriga vaniljfudgen! Vi bunkrade upp med några stycken såna.
På Sportringen gjorde jag riktiga fynd, vändbar skogsväst i fleece och bomull samt mörkblå täckbyxor. Täckbyxor finns i andra färger men mörkblå har jag letat efter länge.
Sen blev det lite sight seeing i Töcksfors för vi kollade på målade tak på Strandvägen och Ringvägen. Prydliga och idylliska villaområden är det.
Agenda för idag är lugn för min del. Det blir nog lite döstädning eftersom jag är ostörd hela eftermiddagen. Gubben ska iväg på ett evenemang och träffa bl.a. en prominent person. Det blir tydligen lunch och läge för slips och kavaj åtminstone. Vi får återkomma till det.
Ensamma älgkalven idag, igår och i förrgår!
Nu har han hållit sig runt Liane de senaste dagara. Igår låg han nära huset och kollade ut mot Signebyn och ner mot vägen. Bilden här tagen från parkeringen. Man skulle önska att han inte hade så vädjande blick i de fina ögonen. Han är tunn om än inte direkt mager, lite tufsig med hårrem som hör till en tjur, man och hakskägg. Han rör sig och springer obehindrat. Han är en kämpe som har klarat sig ensam utan mamma sedan han var väldigt liten, i juni månad. Men samtidigt är det mycket som talar för att han inte klarar sig när det börjar bli vinter. Suck! Tänk om han kunde bli en turistälg någonstans i något älghägn. Han kanske skulle trivas med det, han är inte så skygg.
Blommor!!
Vi har ofta blommor på byrån i köket. De här har varit speciella. Jag köpte för ett par veckor sedan en bukett nejlikor och en bukett rosor i matchande färg. Sen satte jag ihop dem till en bukett som blev fin tyckte jag. Efter några dagar började rosorna vissna så jag plockade bort dem vartefter de slokade. Sen köpte jag en omgång rosor till och stack ner bland nejlikorna. Efter några dagar började de vissna och jag plockade återigen bort lite vartefter. Några få nejlikor hade vissnat igår så dem tog jag bort. Man de här mirakulösa nejlikorna som är kvar har alltså blommat i två veckor. De var mer rosa när jag köpte dem, de har bleknat lite men är fortfarande helt ok. Igår plockade jag in några höstastrar och kärleksört från trädgården och stack ner med dem och det blev helt riktigt bra. Det är fint med blommor, svårt att vara utan.
Nu har jag köpt ingredienserna till den goda fisksoppan, inklusive sherryn som jag antog skulle vara torr. Går och gottar mig i tanken på att göra den själv fram i slutet av veckan och testa hur den blir. :- ) Ska jag lyckas få den lika god som den vi blev bjudna på?
Vildsvinsgryta idag!
Det tar lite tid att fixa till så här mycket ingredienser men det är roligt. Det hela startade under dagen med en kombinerad jakttur och svamptur. Jag hittade lite kantareller och trattisar. Dem rensade jag, delade och förvällde. Sen brynte jag dem. Löken och vitlöken blev också hackad och brynt. Vildsvinsköttet skar jag i helt rena bitar, utan fett, senor och hinnor, de blev också brynta. En del grönsaker skalade jag och hackade och förkokade i fem minuter. Det var morötter, kålrot, selleri, och kålrot Sen fick allt gå i grytan med rött vin ( ur fysen!) salt och peppar och klippt grönt från pallkragen; timjan och rosmarin. Sen fick det koka någon halvtimme. Det räcker till ett par middagar till.
Nu ska jag läsa den!
Jag började bläddra i den när jag var på Akademiebokhandeln i Karlstad häromdagen. Den verkade så bra, Jonas bok om hans mamma så jag köpte den. Ska bli spännande att läsa den, det blir lästid nu under mörka höstdagar. Jag tycker om Jonas G, har sett hans shower ett antal gånger, hans humor är träffsäker. När jag kommer till en bokhandel så blir jag så glad, nästan upprymd. Tyvärr är det numera sällan, det är långt emellan dem.