Inga Magnusson

Och här är det en riktig häck av höstastrar. De kommer från Bäck förstås, mitt barndomshem. Mamma tog hit dom. Jag hade också varje år en rödlila aster-variant, men den verkar ha dött ut, ser inte någon längre. Astrar finns också framför huset så de är härdiga och frodiga.  

 

Jag trodde att pelargonerna skulle stryka med i natt med - 3 grader men de verkar ha överlevt! :- ) . Tomater i hink har jag tagit in och de verkar trivas i fönstret. Som sagt, roligt med de här sista blommorna runt huset innan vinterdekorationerna ska ta över. 

 

Nu ska jag fördjupa mig i den lilla högen med älgkött. Det är numera så där 10 kg och snart gjort! Och så tar Roland med märgben förstås också som jag använder till buljongkok. Minns med lätt fasa den tiden då vi fick 60 - 70 kilo älgkött att härja med och det var då inte finstyckat så det blev nattarbete.

Gunnar har gjort i ordning en vagn med träsoffor som kan ha sittande passagerare. :-) Snällt av honom att köra en tur! Frida var med också och hjälpte till. Hon har ju sin Stjärnviking här, duktig tjej som har trav-kör-licens och har redan vunnit lopp i Åmål. 

 

Ett helt annat ämne: Såg att någon tagit bild på en polsk bil vid båthamnen.  Bra att vi håller ögonen öppna. Just den här bilen verkar tillhöra polska fiskegäster som hyr  ett hus ut mot Egenäs. (Inte vårt hus!). Vi såg den idag där. De bör kunna ha legitima ärenden vid båthamnen.  Men som sagt bra att vi har koll på främmande bilar som rör sig i området.

På bordet fanns en snygg dekoration.

Så roligt att kunna träffas så här och vi har roligt tillsammans trots att det blir olika språk. Tacksamma för våra goda vänner är vi.

 

Mer om musfångande imorgon!

 

Ove var behjälplig

 

Vi måttade efter soffbordet, Roland snickrade, jag målade och slipade. Den blev ok och fungerar bra.

 

Jag slipade sedan med sandpapper, lite grövre en gång och sedan med ett finare, 180 tror jag beteckningen var. Förr hette det 00 om jag minns rätt. Sen  torkade jag över med en fuktig trasa för att träfibrerna skulle resa sig. När det torkat slipade jag igen lätt. Därefter lackning med matt trälack två gånger med lätt slipning mellan. 

 

Fast det funkade inte bra. Jag har gjort sånt här massor av gånger för länge sedan och fått bra resultat; två stora skåp och en byrå, möbler som vi använder,  har jag tagit bort färgen på och ytbehandlat. De är helt släta, fina att ta på. Jag har också tagit ner alla våra köksluckor, vänt dem, slipat och lackat. De blev ok, helt släta.

 

Men ytan på den här pallen blev inte bra, den känns fortfarande lite sträv, inte alls så där  slät,  vet inte varför. Jag blev inte  vän med lacken. Den var som en konstig kräm, gick inte in i träfibern utan lade sig ovanpå, svår att stryka ut slätt. Men det kanske är så här med vattenbaserad lack, eller också har jag gjort något fel. Det blev inte perfekt men får duga. Jag köpte tassar som gick att klippa till för pallen kommer att behöva dras fram och tillbaka, ska glida lätt över golvet.

 

Hur som helst så är pallen klar och vi ska inviga den i kväll. Återkommer till det. 

Det är lagom att putsa ett fönster om dagen när man måste dela dem och göra rent mellan rutorna. Det får bli en gång nu innan vintern, sen nästa gång till våren. Det funkar. Skönt när det är gjort. Brukar göra det här på höstlovet, alltså älglovet här i Årjäng, med start andra veckan i oktober. Men nu är jag ju pensionär och behöver inte passa in skol-lovtider för hemarbete. Det är en fördel.  Fast samtidigt funderar jag på varför jag ska putsa fönstren egentligen. Brukar ju tänka på alla trevliga sammankomster vi ska ha med goda vänner framöver hösten och till jul. Men i år är det bara vi som ska se dem inifrån tror jag. Med Corona-hotet så umgås vi ju bara utomhus numera. Vi kommer inte att ha några stora firanden av vare sig födelsedagar eller jul. Det får vänta