Handledsvärmare är guld när man går med hund!

Jag har nog inte gillat handledsvärmare förut, inte förrän jag köpte de här av Bofab-Henrys fru. Hon är duktig hantverkare, väver, syr, stickar osv. Det fina med de här handledsvärmarna är att de är stickade av bomull och de är smala, går alltså in under jackärmen nertill. Bomull är bra eftersom jag inte tål ull så bra, det blir klåda, Och när man går med hund så kan det bli ett mellanrum mellan jacka och handskar när hunden drar i kopplet, det slipper jag med de här.  Jag använder dem  varje dag och ska beställa ett par till. 

Det var ekorre!

Jag gick till mattan av granskott idag igen för att kolla snittytorna. Fick tips i kommentar igår att om det är fina snittytor så är det ekorre som har gnagt av dem för att komma åt knopparna. Om det är korsnäbb så är snittytorna fransiga.  Jag tycker att snittytorna är raka och fina, alltså ekorre. Det var skott under ett par träd till idag, de granmattorna fanns inte igår.

Glad tax igår, utan täcke!

 
 
Vi letade upp Roland som körde ut en del virke ur skogen, sånt som han har fällt.  Det ska ju bli snö och det riskerar att bli borta. Sen fortsatte vi in i annan skog, skog som inte hör Liane till. 
 
Vi gick genom ett skogsparti som är illa åtgånget av senaste stormen. Vinden har fällt mycket, den kom från ett ovanligt håll den här gången.  Och en hel del hänger uppe i träden också. Jag kollar lite när vi går för att se så inget drattar ner i huvudet på oss. Det är inte helt ofarligt.
 
Sen eftermiddag gjorde vi en tur till Blomskog, vi hade ett ärende till släkting Sölve. Det blev en fika och en trevlig pratstund. 
 
Sen blev det lite skype med son Mattias i Seattle och till slut Narcos på Netflix. En lugn och fin dag. 
 
 

Varför en massa granskott här?

Vi vet inte varför det plötsligt finns en massa granskott under det här trädet och ingen annanstans. De verkar ha hamnat där samtidigt, efter senaste snöfallet, inte i stormen alltså. Filip, berätta om du vet! Inte ekorre väl?

Hos våra arrendatorer, Bröderna Jakobsson Guterud, idag fredag

Vi var där för att hämta lite mat åt rådjuren, ensilage,  på gården Guterud i Långserud, några mil från oss. Gården ligger i Säffle kommun.  Det var Göte som var hemma och tog emot oss i en lastmaskin. Olle högg vindfälle  i skogen, de har några hundra att ta vara på nu. Det har varit blåsigt och svenska skogsägare får ta hand om sin skog hela tiden, i alla väder. 
 
Här syns en del av hemligheten med att detta är ett framgångsrikt lanttbruksföretag. Man odlar det mesta av kornas mat själva och blandar också själva i en vagn och kör till djuren här och på Säter. Man har två stora gårdar i sitt företag, några hundra mjölkkor på två gårdar och så ungdjur förstås. Barn och anställda är också med i verksamheten förutom de tre bröderna Olle, Göte och Kent. Duktigt folk och trevliga! Det är ett företag som försörjer ett antal personer.
 
Hör kommer rådjursmaten till släpvagnen och vi drog hem med den för att sprida ut hos oss och erbjuda andra markägare i Harnäs vvo. Det ligger  vid lagårdsväggen på Liane att hämta för den som vill ha.  Det hela är till skänks  från Bröderna Jakobsson som är riktiga djurvänner förutom att de är duktiga bönder. 

Vassröjning idag torsdag!

Väderprognoserna har ju spått snö till helgen så idag sista chansen att göra vassröjning med fyrhjulingen vid sommarhuset. Förra året gjorde vi helt fel. Roland slet och kapade vassen med röjsåg med gräsröjarsnöre och vi drog in till land för hand. Men det var onödigt arbete. Vassen kom igen dubbelt så hög och dubbelt så tät!! ;- )) Nu fick det bli mer rationellt; köra av den med fyrhjulingens schaktblad. Isen är tillräckligt tjock
 
Det var en rejäl vassrugg som skulle bort. Roland körde och jag eldade.
 
Till slut var det mesta borta och det tog inte mer än ett par timmar. Vassen kommer säkert tillbaka igen men då får vi ta nya tag. Där vi badar så bekämpar vi vass varje sommar. Det brukar bli en dag med fint väder som vi tillbringar på stranden. Roland skär med lien under vattenytan och då slipper man få så mycket tillbaka.  Men här tar vi bort vassen mest för att ha utsikten över sjön.
 
Sommarhuset ruvade lugnt där uppe. Avslut blev förstås fika på altanen med utsikt ut över sjön! Nu ligger isen i viken. Sedan någon dag även på storsjön här på Östra Silen, men därute är den bara som ett skimmer, inte tjockt.  Om det blir snö på nu så kommer den inte att bära  framöver. Synd för det är fint med skidspår på sjön.
 

Om skogsbruk o stubbar som lämnas efter avverkning!

Det är roligt att få respons på inlägg här på blogg och på facebook. Vi har en granne som snart är färdig skogsmästare och som visst vad det var jag såg på hygget och som jag inte begrep. 
 
  Skogsbruk är ständigt pågående, gallra, röja, avverkar, plantera. Just här hämtar Roland en gallring.
 
I det här hygget finns "hökestubbar". Jag trodde de var för att rovfåglar skulle kunna landa på dem och kolla efter mat och kunna starta igen. För H Adolfsson kallade dem hökestubbar. Han trodde att rovfåglar satt på dem, kollade in hararna och tog dem. Så är det inte alls. De här stubbarna som inte är så höga, brösthöjd,  betyder att nära finns något som ska skyddas, det kan vara en kolbotten eller en husgrund. Just här är det en skogsväg till höger om stubben.
 
 
Dom här hängade stora stockarna betyder inget, bara att han som kört maskinen har skojat lite med högstubbarna
 
De här höga stubbarna, fyra meter höga, ska lämnas minst tre  per hektar. De ska bli "död ved" för att kunna hysa insekter, fåglar och svampar som behöver det. 
 
TAck Filip för hjälpen att reda ut vad det var för skogsvård jag passerade. 
 

Havsörn nära ta Hambo idag!!!

Roland jagade hare med vår Hambo, Åhlstigens Hambo, son till vår Jazz.. Roland gick med honom hela tiden eftersom han är lite valpig än och behöver stöd i jakten. Drevet gick fint på ett tjärn och Roland följde det. Då plötsligt kommer en jättestor havsörn genom luften och siktade rakt  mot Hambo! Den hade vingarna utbredda och fötterna utfällda med spretande klor, sänkte sig ner mot isen för att ta Hambo. Den var i höjd med träden  när  Roland ropade  till. Havsörnen bromsade då med de stora vingarna och drog iväg. Antingen hörde den Rolands rop eller också tyckte den kanske att Hambo var väl stor att ge sig på. Det hade säkert blivit en fajt.  Men Hambo märkte inget förstås, jakten gick vidare och Roland kunde avsluta den lyckat som synes på bilden. Roligt att det lyckades med Hambo! Det har varit en del otur med hans jakter förut. 
 
Det finns havsörn här hos oss, det sägs finnas tre par vid Östra Silen. Jag såg ju en  för något år sedan vid Signebyviken. Den bedömdes då av ornitolog vara ca 6 år. Den Roland såg idag var väldigt ljust också, mycket vitt på den.

Seffrin tyckte inte om täcket!!! ;- ))

Det var ju så där - 10 grader när vi gick ut. Tänkte att han kanske skulle uppskatta att ha ett värmande täcke på sig. Men det var inte alls roligt. Han hoppade inte alls iväg glatt hoppande som han brukar göra, utan stannade ibland  tittade förebrående på mig och gnällde. Jag ser att täcket nog är i minsta laget. Antagligen köpte vi det till förre taxen Oskar, han var ju mindre.  Men på slutet av promenaden gick det bättre, då glömde han nog bort täcket och traskade på. 
 
Ett tack till Östen som plogar skogsvägar så vi kan gå i skogen.
 
Ute vid sjön var det en fin dag, strålande solsken, inte ett moln på himlen.
 
 
Ett par rejäla råkar såg vi, man får nog vara försiktig på isen. När kraftstationen  körs så händer det saker med istäcket och vi vet oftast inte när det sker.
Allt väl vid det här huset i alla fall
 
Imorgon mer om den exklusiva sopplunchen som vi var på idag hos goda vänner. Mycket god soppa som vi aldrig ätit förut, en specialitet från en del av Norge och det är den enda maträtten där som man får ta tre gånger av.

Gårdagens taxpromenad

Gissar att detta är Tyralill eller nåt sånt, en av Gunnars hästar. Jag gick förbi dem  igår på Seffrinpromenad. Vackra djur men inte så ofta det är hästar här på min blogg. Jag är ju mest rädd för dem, farliga i bägge ändar,  fast de här är bakom betryggande stängsel när de går ute och njuter av solskenet. Tog en bild på Gunnar också men den blev bara suddig ;- ))
 
Det här är annars min favvo, Moe Braga. Hon ska ha föl till sommaren, vet inte hur länge hästar är dräktiga.
 
Fick en bättre bild igår på jättetallen nere vid sjön. Den är stor, måste vara gammal och har vridit sig ett varv i växandet om inte flera 
Den har en mäktig krona också. Man skulle önska att det här gamla trädet kunde berätta allt det "sett"
 
Lille Seffrin travar glatt på
 
I kväll lördag ska vi träffa goda vänner här hemma med lite gemensam äting. Det ska bli roligt. Annars har vi varit lite eremiter sedan julhelgerna.
 

Vi gick till sjön också igår Seffrin o jag!

 
Det var fint väder direkt när vi gick! Man blir så glad av snön och solskenet
 
Det är fin utsikt
 
Och så här ser Liane ut från Prästgården när det badar i solsken.
 
Och Gunnars (Rolands brors ) hästar var också ute njöt av det fina vädret. Det är fem stycken. De är vackra att se på men jag är ju mest rädd för hästar. Pratade lite med Gunnar också, han hade varit ute och ridit någon timme igår. 
 
 Som vanligt är det vackert nere vid sjön Östra Silen. Men det är lite farligt också. På delar av sjön så är det is som bär men det finns en stor råk (isspricka) en bit ut och den syns inte under tunn is och snö
 
 Träden är mäktiga här.
 
 Undrar hur gammal den jättestora tallen är. Den har växt som en spiral. Har numera många hackspettehål
 På hemvägen dundrade en helikopter fram. Den for som över Bäcketjärn och fortsatte ut över sjön. Hoppas ingen har drattat genom isen. Tror att det står polis på den men kan inte se.
Sist innan vi fortsatte till skogen passerade vi Liane, den promenad som jag berättade om igår.  Sammanlagt blev det ett par timmars gåing, man får passa på när vädret bjuder in. 

Inga problem med knott och mygg idag!

Och nu vid halv 6 på morgonen så sjunker temperaturen ytterligare! Det är friskt.

Julen slut! Välkomna kära tulpaner!

Long time - no see!  Känns fel med tulpaner innan julen är utslängd, så nu fick det bli. Köpte en rejäl bukett på tulpanens dag.Sen brukar det nästan alltid finnas tulpaner i huset

NEJ, inte nu!!

Så sa Roland med lätt panik i blicken när jag idag förmiddag föreslog att vi skulle ta lite döstädning bland kläder och ägodelar. Och så försvann han ut i skogen med såg och fyrhjuling! Jag ska väl inte säga att det var en flykt, men nåt liknande. Ha ha... !
 
Jag grep mig verket an i alla fall, tömde ett par garderober och möttes av idel överraskningar, sånt som jag glömt bort för länge sedan. Det måste vara en sjukdom att spara så mycket, så länge. Jag hittade en stringlåda full med udda strumpor som jag en gång i tiden hoppats hitta maken till. Säkert 20 år sedan! ;- )
 
Den här säcken ska till second hand och en säck till skräp (de udda strumporna går till skräp!)  . Jag tar med till second hand på annan ort. Vill inte se mina gamla plagg gå omkring här i närheten
 
Jag sparar mycket, men ibland används gamla grejer också. Kom på att skjortan jag fått på mig till städningen var den skjorta som äldste sonen hade på sin konfirmation, fantastisk kvalitet, lika fin.  Det måste vara drygt 30 år sedan. 
För övrigt så är den här städningen en nostalgitripp 
 
Det var ömsint att hitta två klädhängare som min mamma gjort. När hon var  ung, början av 1900-talet, så virkade man ofta överdrag till klädhängare eller sydde på ett tyg. Det kunde förstås handla om att pryda, men också om att se till att tröjor  inte hängde ner åt sidorna och tappade formen eller att blusar i fint tyg inte fick träflisor. 
 
Det blev mycket mer nostalgi men det får komma vid ett senare tillfälle
 

Snart ska stakarna läggas undan!

I den här staken från Tyskland finns fina djur, både de ursprungliga och pepparkaks som barnbarn lilla Lovis i Umeå skickat oss till jul.  Men nu får vi snart säga adjö och försöka plocka undan. Det är lite motigt men brukar gå bra om jag mutar mig själv med vackra tulpaner efteråt. De är liksom bannlysta under julhelgen.

Kanske sista haren för gamle Jazz!

Nu är han 13 år gammal. Han börjar bli lite stel i lederna, hör inte så bra längre och kan ibland verka lite lätt senil. Men jaga hare kan han fortfarande. Den här föll idag efter två timmars jakl. På slutet gick han i drevlöpan men tappade den inte. Nu slumrar han gott i soffan!

Husse hittade vi i änden på Soptippebacken!!!

 
 
Seffrin och jag var på långpromenad och fann husse längst upp i backen. En liten tax blev strålande glad! Husse var på harjakt sedan morgonen, hade väntat flera timmar på upptag och dunker  Hej hade föst på en hare i någon timme när vi kom. Det skulle bli en timme till men inget avgörande.  Vi grillade korv i alla fall. Fin dag utomhus, det blev ett par timmars gåing i skogen  för mig och Seffrin, så skönt
Soptippebacken är lång och brant. Här fanns spår av rådjur, hare, hund, ekorre, räv, skidåkare, gående med gåstavar, gående utan gåstavar, häst och släde.

Rolands nya metod att slänga ut granen!

Idag lördag åkte granen ut. Nja helt ny är väl inte metoden,   vi  har gjort så här ett par år. Roland tar en sekatör och klipper av grangrenarna uppifrån och ner. Jag håller upp  sopsäcken som han lägger ner dem i. Till slut återstår bara en pinne som sitter i foten. Fördelen att göra så här är att det går snabbt och man slipper en massa barr på vägen ut, särskilt vid trånga dörrpassager. Bara att dammsuga där granen stått och så är det klart. Nu är i alla fall granen rensad från pynt och utslängd. Resten av julgrejerna får väl bli undanplockade imorgon eller så.
 
 
 

Färgstark solnedgång igår!

Det var verkligen så här mycket färg på himlen igår eftermiddag när jag gick sista turen med lille Seffrin vid tretiden. Bilden är inte behandlad i fotoshop eller annat redigeringsprogram. Det var på riktigt så här mycket färg i "Mölntegsvråa" som Rolands pappa brukade säga.
 
Fem hekto har jag kvar att tappa i vikt. Under jul och nyår så hoppade vi över 5:2 och åt vanligt hela veckorna. Och jag gick direkt upp i vikt ett par kilo på den tiden. Nu har jag ett retligt halvkilo kvar. Och tänker med en dåres envishet att det är lättare att gå ner fem hekto än att fortsätta gå upp i vikt och sen försöka gå ner typ fem kilo. Kör mina två svältdagar per vecka och dessemellan halva svältdagar. Det funkar rätt bra, har inte så mycket kvar nu, bara de där retliga 5 hektona.

Jag och Seffrin gick till Roland som jobbade med vindfällen idag

Roland jobbade idag med att ta hem vindfällen efter senaste blåsvädret. Han var vid Spriklerud. Och Jazz var med. Jazz  föste lite på hararna i närheten kan man höra. Men han är gammal och det är inte så allvarsamt, han får ta det i egen takt. Huvudsaken han kommer ut i skogen en stund
 
 Där borta är Roland med fyrhjulingen och såg och yxa. Det har ramlat träd i det lilla  hygget och de behöver tas om hand.
 
 
Sen liftade vi med Roland  på hemvägen.  Seffrin satt trygg framför Roland och jag bakom. Det var dags för lunch, skogsarbete kräver mycket mat. ;- ))
 
På vår senaste långa promenad idag så såg jag och Seffrin det här skådespelet mot Mölntegsvråa. Och det är inte en fotoshoppad bild, den är helt naturell.

Tidigare inlägg Nyare inlägg