Inga Magnusson

Ungefär så här blev det, någon månads bemödanden och det mesta är klart i hallen. Den månaden har bestått av vanligt arbete ibland här i hallen, men mest av "grunning" och "gruving" och rännande i affärer.  Om någon vill följa hela jobbet så går det att klicka på kategorin "inredning" här till höger i bloggen.


Det är ju en gammal trång 70-talshall och det är inte så mycket att göra något åt, bara använda utrymmet så klokt som möjligt. Till vänster här är entrédörren. Bänken har gubben gjort för länge sedan. Den är gjord av brädor som blev över när Anders och Annelie byggde (1996?), rester från deras golv. Virket sågade de själva, det är kärnfura från Sandtegen, Vi bara behandlad  bänken med linolja + terpentin  och tagelvax efteråt. Locket går att lyfta.  Vi skrattar fortfarande gott åt rörmokarens spontana kommentar när vi stolta presenterade den för honom:
-Öhhh.. finns det inte såna å köpe?
Vi lät bänken byta plats med hatthyllan och fick på så vis bättre sittplats vid av- och påklädning. Behövs nu på ålderns höst. Skönt att kunna sitta ner och ta på / av skor och stövlar.

Fårskinnet inköpt på IKEA, kunde ha varit  mer av svart i det, men ok så här också.  Klinkern på golvet är naturligtvis inte den allra snyggaste som fanns. Men vi är städlata och plattorna måste hålla med lorten.  Jag testade ju alternativa plattor hela tiden genom att sopa ihop äkta hall-lort och hälla på dem. :-) Dessutom ska de stämma någorlunda med omgivningen och då blev det de här. Vi är jättenöjda med färgen förutom att fogen skulle  ha varit mörkare.  Den ljusnade av någon anledning. Spegeln är gammal förstås. Och på båda sidor om den blir det nog vid tillfälle några lampor i typ grovt smide kanske. Skulle alternativt  kunna vara lampa över spegeln.

På väggen till vänster i bild kanske något med växter eller annan mjukare dekoration. Jag märker att klinker mår bra av att kompletteras med mjukt och lurvigt, det är ju så hårt som material.



När jag kom hem från Karlstad med grejerna så slängde jag de nyinköpta stolsdynorna till köket här och det var inte helt fel. Dynor kan vara en variant eller en vacker trasmatta / trasmattedyna.


Hatthyllan här bredvid spegeln skulle ha kunnat vara enbart smide (smide var  Annelies goda förslag, hon var förresten med och tog ut plattorna på golvet, anlita henne till heminreding, hon har blick för sånt här!) men det ville alltså inte gubben så det fick bli betsat trä och smide. Ok det också. Träet blir väldigt likt bänken och resten av husets gamla avlutade furumöbler och lister. Med en öppen planlösning i huset så måste man hålla ihop det så att inte intrycket blir för virrigt.  Det får avgöra inköpet, inte vad som i sig är snyggast. Den här heter Städjan tror jag och inköpt på Mio ( Sonnelids Karlstad) .  Fast jag köpte inte klädhängarna som hörde till. De kostade drygt 50 kronor styck och skulle alltså sammantaget ha kostat lika mycket som hela hyllan, drygt 1000 kronor. Nu blev det galgar från IKEA för 75 kronor. De stämde rätt bra i färgen med hyllan fast inte exakt förstås.


På andra sidan entrédörren blev det så här. Här är nu IKEA-hyllan. Den är också någon betsad furu fast med fack i för handskar, mössor och ficklampa och annat som man vill ha här. Jag köpte till några Branäskorgar också att ha i två av facken för lite mindre prylar. Min jättesamling av halsdukar som hittills haft egna hängare får plats på krokarna bakom så nu slapp vi dem.  Hyllan blev placerad lite lägre eftersom jag ville kunna hänga blöta kläder här på tork vid elementet. Egentligen hade vi kunnat slänga ut det men jag ville ha det kvar just för torkningens skull. Vi har ju ingen groventré utan allt hamnar här.

De stora krokarna i hörnet bakom är till för eventuella overaller som behöver torka en stund. De krokarna är av snyggt smide och dem tog vi från en IKEA-hylla som är jättebillig. Kostar bara 99 kr och där finns 5 såna här krokar med.

Ett alternativ till klädförvaring hade varit skåp men jag tror att vi egentligen är för lata för att hålla på och öppna och stänga skåpdörrar. Och så får man en snabb överblick så här.

Vita väggar i en hall kanske blir ovaraktigt men i så fall slår vi på en bröstpanel här så småningom. Å andra sida är det lättvindigt att bara bättra på med färg där det blir missfärgat eller skador. Vi har ju vitt i nästan hela huset och det är inget vi ångrar.


Spottarna på skenor i taket är bra och de går att dimma förstås. Här är de lite konstigt riktade men det går att ändra som man vill.

Nu fattas bara de saker jag nämnde förut; lampor vid spegeln, något på väggen bredvid bänken samt en paraplyhållare PORTIS från IKEA och ett par spottar till på skenan.  De senare ska lysa mot elementhyllan.  Och så funderar jag fortfarande på detta med matta på klinkergolv, om det går eller inte? Om man behöver det eller inte? Tips och funderingar mottages tacksamt.

Grovkläder har vi nu gjort i ordning för i skrubben som är i hallen, den som skulle ha varit en extra toalett. Men Birger tyckte en gång i tiden när vi byggde huset att vi hade mer nytta av ett förvaringsutrymme här och han hade alldeles rätt. Det har varit guld i alla år med tre barn i huset.

Om så där ett par veckor kan vi släppa på golvvärmen tror jag. Det blir nog bra.

Alltså, jag vet inte om jag ens vågar skriva det på bloggen men nu har jag åkt till Karlstad varje dag de tre senaste dagarna. Först i torsdags för att jobbhandla och kolla på hallhyllor, sedan i fredags för att handla hallhyllor (fick tag på en av dem), sedan igår lördags för att köpa den som inte fanns på IKEA i fredags!  Jag vet att det är helt sanslöst och man kan inte göra så. Vi har ju drygt 8 mil enkel väg till Karlstad så det är lite av ett projekt att åka dit. Men jag måste få se slutet på det här husliga kaoset med kläder och bråte över allt. Nu måste det få bli ordning igen. Och jag måste få tid att handla julklappar till barn och barnbarn istället.

Fast sen försöker jag rationalisera genom att tänka att en del människor jobbpendlar 8 mil enkel väg varje dag, så  det är nog inte så långt.

Ska återkomma med bilder från nuläget i det här inlägget lite senare under dagen.

vi köpte en byggsats till en hatthylla!  Gubben, som är snickare, får nästan spader när det visar sig att en inköpt möbel inte alls är en möbel,  utan en byggsats till en möbel. Allt är levererat i småbitar som ska skruvas ihop. Det tog min gubbe en halvtimme och då har han ändå specialverktyg så som skruvdragare och ett stort antal skruvar i lager. Undrar hur länge det tar för en ren amatör?

Så var det alltså idag. Efter gårdagens tur till Karlstad med lite sondering om hatthyllor och sånt (mest jobbinköp!) så åkte jag dit igen idag ( 8 mil enkel väg!) för att köpa in det jag ville ha.

Det visade sig att den hylla jag valt ut på IKEA inte fanns. Dvs den fanns på deras dator i 5 exemplar, men den fanns inte i verkligheten i anvisad hylla i ett enda exemplar! Jag och en hjälpsam ung man letade överalllt i hyllorna. Men icke!

Men den väntas anlända i morgon! Och då kan jag ringa och fråga först innan jag kör 8 mil enkel väg igen, tredje dagen i rad!. Men eftersom det inte stämmer på deras dator så bör jag endast åka 8 mil till Karlstad för att köpa in hyllan om personen i fråga säger att det finns mer än 5 exemplar av hyllan!?  Allt enligt den hjälpsamme unge mannen. Det är inte alltid lätt att vara konsument!  Det, liksom allt annat, handlar om spel för gallerierna. Sanningen är inte så lätt att uttolka!

Den här hyllan (ja. eller byggsatsen) är alltså den hylla jag till slut hittade hos Mio, gamla Sonnelids, i Karlstad.  Lite smide och lite syrabetsad fura. Inte hundra, men det stämmer med det som finns förut. En hatthylla i enbart smide hade varit klockrent, men det ville inte gubben och jag är till min natur demokratisk, dvs lämnar utrymme till inflytande till omgivningen. Vad nu det ska vara bra för????
'

Gubben och Oskar hjälps åt att skruva ihop hýllan., Oskar som har jagat rådjur 3 timmar idag! Han är verkligen en bra jakthund numera. Han vet varför han släpps lös i skogen och han är klart medveten om vad han ska jaga. Nu när vi har spårsnö  så är det väldigt roligt att jaga med honom. Idag, när jag var i Karlstad, så jagade Roland med honom och han drev på en råbobock i tre timmar. Jag fick rapporter "unterwegs". Han vägrade sedan att bli kopplad och Roland fick fånga in honom på fullt drev! Det går inte att hejda honom längre, det får vi träna på.!

Vi har nog fått en jakthund där!

Dimmern är  på plats. Det går att ha lite halvskumt eller  väldigt ljust i hallen






Det blev ett enkelt reglage för dimmern och vi passade på att byta övriga strömbrytare också. De gamla var gulnade och lite glappa.


Golvslingorna är på plats och här ligger en ensam klinkerplatta.



Gubben satte upp någon pump som ska reglera golvvärmen och så provtryckte han ledningen med hjälp av trädgårdsslangen.  Det ser inte ut att läcka någonstans så nu är det fritt fram att lägga klinker och foga. Vi läste på anvisningen att aluminiumskivorna skulle torkas av med salmiak. Vadå salmiak? Ingen visste var och hur? Någon menade på att man nog menade ammoniak för norrmännen kallar det för salmiak. Men tillverkaren av grejerna sa att det var omodernt.
- Ta t-röd  istället!

Så får det bli.

Så längt nu!

Det  är verkligen sant att vi planerat att renovera hallen i minst 20 år. Framåt jul varje år så ha vi börjat yra om att det nog borde göras något åt hallen. Men i år kom vi så till skott. Och det var inte jag som drev på kan jag säga. Skulle jag inte ha velat heller eftersom jag vet att gubben får mest av merarbete.
Först bort med den fula takluckan till vindstrappan. Sen dividerade vi hur vi skulle göra;
Riva ut hela halltaket?
Göra en rektangulär 5 cm låda i taket o lägga in spottar?
Men till slut kom Roland på att vi kunde helt enkelt sätta dit en stor rektangulär skiva och sätta spotskenor runt den. Då slapp vi ifrån problemet med öppen planlösning och taklister o dy.


A i Svensbyn hjälpte till att hålla skivorna när de skulle på plats. Den här kvällen tog vi adjö av de berömda gröna medaljongtapeterna.  De är alltså sedan 1977 och det var de enda tapeter som gubben valde på egen hand. A`s fru föreslog att vi skulle spara en fyrkant av den här tapeten och rama in den. Men gubben vägrade. Det var synd tycker jag för de här tapeterna har blivit en legend i familjen.



Under lister hittade vi en annan källa till nostalgi; de gamla rispapperstapeterna som vi hade i vardagsrummet då 77 när vi byggde. De målade vi sedan helt sonika över med vitt. Alla skulle ha väv då på 70 -talet. Det luktade apa när folk rökt in dem några år, vilket man gjorde på den tiden. Jag också.


Här läggs primern på vinyltapeterna, sedan vävlim. Därefter glasfiberväv och till slut målning med sidenmatt väggfärg.
Skivan i taket målades med matt takfärg.



Den här hemska garderobsdörren i hallen slipades och målades vit.


Runt skivan i taket satte en god vän upp skenorna och spottarna. De får ström direkt ur skenorna och man kan ha på så många man vill. Det ska bli dimmer också fast det är inte klart än.



Golvet sågades upp. Det var spånskivor och korksmulepapp och plast. Under detta lager ligger ett Siporexvalv, inte träbjälklag som i de flesta hus. Det underlättade byggandet  en gång i tiden när Roland 24 år gammal byggde huset ensam. Elledningarna lades i plaströr i spår i valvet.





Just i dag så är läget det här. Gubben har lagt ut något sorts frigolitelement på golvet, med aluminium och spår i. Här ska den vattenburna golvvärmen läggas.

Nu blir det klinker i hallen och golvvärme. Jag har tänkt på klinkerval i flera dagar nu och ibland verkar det bli värre och värre att bestämma sig. Huset har en öppen planlösning så klinkern måste gå intill vår gamla korkimitationsmatta från 1977. Vi gillar den och den är mirakulöst nog inte alls fulsliten än. Men i hallen vill vi ha golvvärme och då får det bli klinker där.

Verkar den här ok? Det är stenfärg men har en brun grundton som borde gå ihop med korken och det svarta i golvlisten. Den är lite rufflig i ytan och med den här färgen så håller den med lorten. Här har jag slängt på en hel del autentiskt halllort som jag sopat upp i hallen. Och det syns inte särskilt mycket. Men blir det svårt att göra rent när inte ytan är alldeles slät?

Storleken har jag inte klart för mig än men jag funderar på att ta den rektangulära  och lägga i förband. Det finns bruna färger att ta till för att matcha korken bättre kanske, men jag tänkte att det är dumt att binda upp sig för hårt till att passa just den här golvmattan. Realistiskt sett måste vi väl ändå byta den inom en 5-årsperiod. Och då kanske den inte blir brungul :-)

Någon som har gjort det här och har erfarenheter att förmedla om klinker och golvvärme?  Eller som har synpunkter på valet av plattor?

(Golvlisten ser bedrövlig ut, jag vet! Den är redan ommålad i samma färg!)

Kan inte låta bli att ägna mig åt lite tulpanterror också. Jag tycker att de är så fina och har dem överallt just nu.

Jag gillar min julmatta! Den köptes för flera år sedan på Sillegården uppöver Värmland. Mattan hängde rakt fram på väggen och den var bara så läcker tyckte jag då. Sen var den alldeles för dyr men jag skrapade på botten i börsen och köpte den. Och jag har aldrig ångrat det. Mattan är jag jätterädd om, den får inte bli smutsig, för jag vet inte om den tål tvätt, speciellt inplocken där i den vita bården ser känsliga ut. Taxen gillar tyvärr inplocken också. Han kan ligga på mattan och låtsas som han tuggar på tuggben och så plötsligt har han i smyg gått över till att noppa och dra i de svarta inplocken. Så nu tar jag bort mattan när hundarna är inne. Mattan finns att köpa på Sillegården i fler ex. så jag kanske skaffar mig fler framöver. Det är roligt att ha mattor nu när vi haft mattlöst för valparna i ett och ett halvt år.

Om jag nu inte lyckats göra något annat vettigt under julhelgerna så har jag i alla fall tagit itu med en del förvaringsproblem; kepsarna fick sin kepshylla, bokhyllan fick sin bookcrossingutrensning och halsdukarna fick två egna hängare. Jag har en längre tid spejat efter någon vettig lösning på detta med halsdukar. Jag som är så frusen behöver ju ett antal olika. Och de har slingrat sig som boaormar runt hatthyllan. Till slut gav jag upp att leta färdiga hängare och köpte helt enkelt två rejäla träkonsoller och satte upp dem så här. I normal fall är båda fulla med halsdukar men jag tog bort på den ena för att det skulle synas på bilden. Det funkar perfekt. Jag hittar genast den jag vill ha och slipper klättra upp för riva omkring på hatt hyllan och de hänger still på träkonsollen.

Hmm... fast tapeten har vi inte gjort något åt den här julen heller. Det är äkta vedervärdiga 70-talsmedaljonger! Men nästa jul ska de vara borta i alla fall. (Har vi sagt i snart 20 år nu!)

Äntligen lite snö kom det igår när vi var på väg till Karlstad! Och det har fortsatt hela natten så nu är det vitt i alla fall och lite vinter.



Medan gubben var på möte så traskade jag runt på IKEA. Systemet med pilar i golvet är suveränt. Utan dem skulle jag var hopplöst förlorad i ett så stort varuhus. Och med hjälp av dem så vet man att allt blir sett. Jag gick runt i stilla mak och gjorde mig tid att se på det som var intressant. Försöker uppbåda intresse av ett nytt kök, men lyckas inte. Det finns inget som jag gillar tillräckligt mycket och ingen har ännu löst  förvaringsproblemet med alla maskiner som står framme på bänkarna. Och det mesta av ny design innebär en massa smutssamlande skarvar mellan olika material. Jag är för lat för att hålla på med sådan avancerad rengöring.


Kan inte låta bli att stanna en stund vid min favvomöbel på IKEA: Den här vackra, enkla förvaringsmöbeln. Den skulle rymma en hel del av mina böcker och en del annat bråte också om den stod här i vardagsrummet. Men träslaget stämmer inte med all vår gamla furu och avlutade möbler så det får vara. Den skulle inte alls vara lika fin hemma som den är här i varuhuset och det vore ett vansinnigt slöseri att byta ut allt annat bara för en möbel, så det får vara.

Fnissar lite åt dagens IKEA-shopping efter en lång gedigen tur; en rulle brunt omslagspapper, en förpackning presentpåsar i guldfärg och en packe ljus.  Det är allt som skramlar på botten av den jättelika dragvagnen. Som vanligt alltså. Det handlar mest om att se vackra saker och njuta av anblicken. Nja, det finns förstås en del som inte är så vackert också, men IKEA verkar ha knutit till sig god design de senaste åren.  Och det är lustfyllt att gå runt och bara ögonshoppa. Det är inte så mycket vi behöver längre, det mesta finns redan. Och med lite sansad övertalning så går det att hejda köplusten. Den är ju i alla fall bara en rest av den samlardrift som för tusentals år sedan höll människosläktet vid liv. Men som idag enbart fyller funktionen av att bringa oss alla mot randen av vår undergång.

Fast när jag kommer in till Mitticity i Karlstad och går in i Akademibokhandeln så är alla goda föresatser puts väck. Och jag kan inte låta bli att handla. Också precis som vanligt. Jag tackar försynen för att vi fortfarande har en välsorterad bokhandel inom räckhåll och lyckas snabbt hitta båda de böcker jag är på jakt efter: Den sista boken i Conn Igguldens Kejsarserie  Krigets gudar och den första i nästa serie om Djingis Kahn bl.a. Stäppens krigare.

I Krigets gudar som jag avvekat nu på morgonen så får man följa Caesars väg mot allt mer av maktlystnad och det obevekliga slutet.

När jag kom hem från Åmål så var det färdigt med Tv inspelning. Här är tjejen som intervjuade. Det gick på Värmlandsnytt  mellan 8.10 och 8.30 någon gång och blev inte 2 minuter som jag trodde utan 1,5 !  Det skulle ha blivit en dialog med studion också men den föll eftersom deras mobiltelefonanslutning gick sönder.

Jag har fortfarande inte sett inslaget eftersom vi inte lyckats få fram det på webben. Fotografen tyckte att det blev snygg TV och var nöjd med "stylingen".  Vi fikade efteråt och pratade en stund. Mest om Schenkmanis och den korkade nedläggningen av Livslust.  Doktor Anders i det programmet var fortfarande kameramannens alldeles egen privata doktor! En snäll och duktig man enligt honom.

De hade en buss utanför huset med en stor tallrik på taket och här packar kameramannen in sin utrustning.


Jag tror att granriset kom med på bild när de liksom gick in i stugan! Och marshallerna utanför.

På Jägartorpet i matsalen finns inte isolerglas i fönstren utan lösa innanfönster. Då måste man försöka fånga upp funkten som bildas mellan glasrutorna och det kan göras med vitmossa (lav) eller bomull. Här var det  bomull, fint prydd med små  figurer. När jag var liten var det toppmossa, eller dockmossa som min mor kallade det och röda små dekorationsflugsvamp som gällde.

Efter att vi lämnat Isa åkte vi till Töcksfors och jag fick chans att bjuda gubben på Fars dags middag. Det blev på Joes diner med de snygga 50-talsdesignade borden och röda galonsofforna.  Äldste sonens favvoställe!

Jo, det ska stå så. Hittade en rolig sida hos Rutan på min länklista. Den heter mininredning.se. Där kan man lägga in egna bilder på inredning i huset och det finns sökord. Jag hamnade i hallarna förstås. Vi borde göra om i hallen. De gamla gröna medaljongtapeterna sedan vi byggde huset 77 sitter kvar än trots nya planer varje år.  De har gjort sitt verkligen.

Men ingen av sidorna jag kollade på liknade vår hall. De flesta hallar var mycket större, man hade små hallar då på 70talet. Och de flesta jag såg på den här sidan var vitmålade. Det faller med huset fullt av hundar och jaktkläder och annat lort i hallen. Det måste bli något annat och absolut klinker med golvvärme under. Det är så skönt med golvvärme för allt torkar så snabbt. Det blir ingen sur lukt som ligger kvar i kläderna och skorna.

Vi brukar säga varje år att vi ska ta hallen före jul, men sen kommer det en jaktsäsong och då ändrar sig prioriteringarna på något vis. Det blir alltid roligare att gå med hundar till skogen än att riva och slita med bygge hemma. Och jag kan förstå varför. Jag skulle inte vilja ha privatskola på helgerna. Byggande är ju gubbens jobb.

Gubben köpte alltså en arbetsstol på IKEA igår, att ha vid datorn. För att få ihop allting så fanns det med en lite grej som han kallar insexnyckel och som han påstår stavas så. Jag tvivlar men får köpa det så länge. Alternativ saknas.

Enligt uppgift så behöver IKEA - koncernen 800 miljoner såna här små nycklar per år! Det låter svindlande många men kanske stämmer.

Jo, så började han alltså att skruva ihop stolen, snällt och väluppfostrat med en liten liten nyckel. Och han skruvade och skruvade och skruvade. Och jag hörde hur han började pusta och svetten lackade. Ett proffs i snickarbranschen har svårt att stå så här och feppla med ett ynkligt litet verktyg som tar så lång tid och som kräver så mycket finmotorik. 15 sekunder efter att den här bilden togs så försvann han ut i garaget och kom tillbaka med ett helt annat verktyg.


En skruvdragare och vips var det klart!



Så här fin blev stolen och den är jättebekväm. Vi har lite roligt åt namnet. Den heter alltså Karsten och vi tror att vi vet varför!  Alldeles ärligt!

Åldern tar ut sin rätt och vi sätter upp mer ljus i vårt hus. Igår på IKEA så köpte vi en rad spottar och nu ser jag både in i garderoben och att stryka. Det  är faktiskt så att man behöver mer ljus när man blir äldre.  Det börjar märkas. Vi ska bara fästa upp sladden i taket också. Sen har vi en del förvaringsbekymmer. Antingen får det bli kläder som åker ut eller fler garderober.  Får fundera på det!

så här ser vårt badrumsskåp ut. Det är ett Hafas, ganska billigt. Köp inte det! Titta på lamporna där uppe! De ramlar ner hela tiden. Det är en slags spotlights och de faller ur sitt fäste. När de ramlar ner kan man inte öppna badrumsskåpet. Just nu diskuterar vi hur vi ska göra. Köpa nytt alltsammans? Eller laga ?

Grillen har stått i två år nu precis som när vi köpte den, dvs med lecablocksyta. Nu skulle den i alla fall blir fin och putsad. Det heter säkert nåt på fackspråk som jag inte kan. Men det går ut på att man lägger på kalkbruk så här.


Sedan liksom skurar man med en borste för att få det slätt och stänker på vatten med den.


Den såg lite ut som George Washington i huvudet när vi kommit så här långt. Funderade på om vi skulle göra ögon - näsa - mun också och lockar i håret! Men vi lade ner det projektet.


Vi testade också om det skulle gå att göra snygga handavtryck i putsen. De blev inte fina hur vi än försökte, så vi lade ner det också. Vi har i sockeln på huset lagt in allas handavtryck i familjen år 1977 när vi byggde huset och det är kul att ha kvar nu.


Så här blev det istället med bara årtalet där. Det fick bli 2005 eftersom det var det året grillen kom på plats.

De blev en kulturtur idag. Först ut var linneväveriet utanför Arvika. Det är jättestort och säljer massor av egenvävt linne. Väveriet var i stort sett avsomnat för ett antal år sedan och de gamla maskinerna stod och dammade. Då kom någon på att det kanske var värt att pröva att få igen det hela igen.


Vävsalen är gigantisk och när det är igång så larmar det ordentligt. Man får gå in och titta. Det som hänger där är hålkort med mönster på.


Det här är hålkortet till en duk. Här finns mönstret inlagt och överförs på något sätt till maskinen. Sedan går personalen runt och passar maskinerna kolla trådar o så.


Här är en duk på väg.


Här är nobeldukningen. Klässbols linneväveri förser festen med dukar och servetter och det är en stor arbetsuppgift under året. Det lär ju ska stjälas en massa servetter som souvenirer vid varje Nobelmiddag, servetter som sedan måste ersättas.




Här är en annan fin uppdukning!


Här kommer en till!

Det är så fint här. Dessutom finns en avdelning för secondhand-försäljning av sånt som blivit något litet fel på i tillverkningen.