Inga Magnusson

Det finns några kanonköp av möbler som har fungerat i alla år, trots olika boende. Det här skrivbordet från  slutet på 60-talet är ett sånt. Inte himla snyggt, inte superkvalitet, men det har varit kanon för det är byggbart. Jag har en liten hurts till också och en skiva till och allt går att kombinera hur man vill. Bokyllorna ställer man på löst och det finns till både byrån och hurtsen. Tror att jag köpte det här på Konsum på 70-talet. Undrar om det görs några sådana här genomtänkta enkla möbler numera?

Så här ska ju entrén i ett stadshotell se ut! Det är i Åmål och jättesnyggt. För länge sedan åkte man hit och åt och dansade så där på lördagkvällar. Från min sida i o för sig lite motvilligt men ändå. Nu har hotellet en helt suverän dagens och vi äter här ibland när vi har vägarna förbi.


Grönsaksbuffén är väldigt generöst tilltagen och dessutom fräsch. Det är många gäster och det blir ruljangs på det hela. Igår när vi var här så kunde man välja på tre hemlagade rätter; stekt fläsk och potatis (gubben var lycklig kan jag säga), lax och fläskkotlett.


Jag är ju hopplöst förtjust i taklamporna i matsalen. Jugend o stuck i skön förening. Jag har säkert lagt ut bild på de här förut.

Hur den här hemska tapeten kunde komma upp på hallväggen för 30 år sedan är en gåta! Ännu märkligare är att den fått sitta kvar sedan dess. Nu är medaljongerna moderna igen, om än inte i hela rum, mer som fondtapet.

Vi har varje år sagt att nu ska vi göra om i hallen, lägga in klinker och golvvärme och tapetsera om. Men vi är för lata och oföretagssamma och tapeterna hänger kvar. De är dessutom av en outslitlig kvalitet. De har numera också ett drag av nostalgi över sig såsom varande de enda tapeter i huset som inte bytts ut sedan vi byggde huset. Som vanligt har vi bestämt att vi ska göra om i hallen före jul (? ) Men jag vet hur det blir. Nada, som ungarna brukar säga.

Pilarna vid Brogärdet-huset kapar jag en gång om året och sparar. Nu har de blivit liggande länge, men äntligen orkade jag ta itu med dem. Jag slängde ut en gammal murken grön krukväxt som stått där i hörnet och satte i pilarna istället.  De är fina tycker jag.  Det som blev över kapade jag upp i korta småpinnar. De lär kunna slå rot och bli nya pilar, fast om det går nu när de torkat vet jag inte. Det går nog inte förstås.

På begäran lägger jag ut kaffebordet igen. Hade det med i somras då jag bloggade på Expressenbloggen. Det är gjort av en väldigt gammal spegeldörr, kan vara från 1700-talet. Damen som har gjort bordet tog det från en anfaders hus (uthus?), tog bort färgen, fyllde med kaffebönor och satte på en tjock glasskiva. Bilden gör det inte rättvisa men i verkligheten är det snyggt alltså!

Asch, den gör sig inte riktigt i bild men var kul i verkligheten. På en mossbädd fanns Gerd Ws roliga keramikmunkar och svampar o annat. Det är återigen från vår lokala hantverksförenings, Idé o hantverk,  utställning här på hembygdsgården.

Förra helgen hade vår lokala hantverksförening, Idé o hantverk, sin höstutställning med försäljning. Det är lokala hantverkare som träffas, ställer ut och säljer sina alster. Här är en festlig dekoration som de hade med på utställningen: en bädd av grön mossa med roliga figurer i. Nästa helg har föreningen jubileum på Tjolitta med mat o underhållning. Då ska vi dit med våra älgjaktgäster.

Det blir alltid mycket festligheter, folk som fyller år o så och annat som ska firas. Förra helgen var ett himla firande; Vi firade en släktings nya jobb som hon nu fått efter år av studier. Vi presentade med en utomhusblomma och en flaska som vi sparat väldigt länge för detta tillfälle. Vi firade också att arbetet med valet var slut o slutat lyckosamt, det blev här hemma med goda vänner.  Sen var det en släkting, Johan,  som fyllde 40 år. Det firades med öppet hus hemma hos honom; partytält och god mat. Tänkte bara att jag skulle dokumentera bordsdekorationen som var så fin i sin enkelhet, så jag kommer ihåg den.
Det var alltså pappersduk av sånt här oblekt papper och rönnbärskvistar på. Undrar om det går att plocka ner såna o frysa in för att ha till sånt här. Men de blir väl slafsiga förstås. Bättre kanske att torka i så fall. Men då ser de inte lika fräscha ut.  I taket på partytältet hade de satt upp en julgransbelysning. Det var perfekt ljus.  Tyvärr hann vi inte stanna o se underhållningen som bjöds. Vi måste åka hem till valparna.

Blommor är nog mitt enda missbruk, alltså det där vi sysslar med för att belöna oss själva när vi förtjänar det alternativt dränker sorgerna i när det är riktigt bedrövligt. Jag använder inte mat, alkohol, köpenskap men köper alltså gärna blommor. Dessutom har jag en snäll gubbe som understödjer denna form av "missbruk" och så till den grad att de som jobbar på lanthandeln undrar vilka synder han begår som så ofta "måste" köpa blommor till sin "fru".  Asch, jag tror att han också gillar blommorna fast han inte vill låtsas om det. Bara han slipper ha dem framför sig på bordet.

Modren o jag åkte på vårt årliga besök på Häljebols konstgård. Det besöket brukar börja med fika på Esters café i Långserud. Så även i år. Det är ett lite roligt café. Färgtemat är blått och vitt, men det finns många olika koppar att välja bland i de färgerna. Även bord o stolar är olika i modellerna men i blått o vitt, likaså väggarna. Här fanns, som alltid, en utställning med bilder gjorda av lokala konstnärer. Man säljer också en del hantverk.

Jag beskrev igår hur vi slet med att sätta ihop en byrå. Det var alltså inte, som någon misstänkte IKEA, utan Europamöbler. Jag ska väl inte direkt avråda någon från att köpa byrån Broby, den är billig, 1.500 kr, o kan väl till slut fungera helt ok. (Och Tina, bottnarna är av trä, inte masonit!).

Men man ska, om man är orutinerad, räkna med 3-4 timmars ihopsättningtid. Dessutom ¨får man lägga till kostnaden för små vinkelbeslag till varje låda invändigt, eftersom fästanordningen är helt otillräcklig. Man får lådförstycket i handen. Dessutom får man ta hem  extra trälim, för det som är medskickat räcker inte. Skruvarna som ska vara till att fästa lådorna vid skenan finns inte med. De som istället är medskickade är för långa, så man måste slå bort en metalläpp på bägge sidor på varje låda annars löper inte lådan ut o in utan fastnar på halva vägen. När den är ihopsatt och färdig så är den väldigt ostabil i sidled / diagonalt så man får räkna med att den behöver stöd, helst genom att skruvas i väggen bakom eller av något slags kryss på baksidan.

MEN SEN ÄR DEN HELT OK FAKTISKT!
SKAM DEN SOM GER SIG!

(Någon undrade i en kommentar om det var IKEA byrå. Men det var det alltså inte. Min erfarenhet av IKEA är bättre än så här. Och framför allt min bror skräpper väldigt av IKEA. Han har ägt större fastigheter o satt in ett antal IKEA kök. Han påstår att de är suveräna när man väl lärt sig montera dem. Allt passar perfekt och allt är med. Han köpte alltid nya köksinredningar där.)

När till slut efter drygt två timmars slit hela byrån var monterad o klar så skulle vi fylla den med saker som nu var hemlösa efter vår städning. När sista lådan var fylld så ramlade lådförstycket av. Det var precis som gubben förutspått. Den mest påfrestade punkten på byrån har för dåligt fäste; lådförstyckenas fäste i lådan. Det får man i näven när man drar ut lådan precis som skedde här. Jag fick tömma lådan för att rädda möbeln undan en ilsken man. Sedan blev det omlimmat. En god vän som var här i kväll på grillning sa att man måste köpa vinkelbeslag o fästa dem med.

Det blir aldrig mer några omonterade möbler i huset tror jag. gubben menar att om detta tar drygt två timmar med en snickarkunnig person så måste det ta det dubbla för en oerfaren.

Nu har en timme gått och nu är det inte roligt längre. Fel i anvisningarna, rackligt, fel skruvar osv

Så här såg monteringsanvisningen ut. Himla många små pryttlar och delar alltså. Dessutom var det fel; fel skruvar till att skruva lådorna i sidstyckena. På det här stadiet så sa gubben redan att tänk, här har de massor av skruv och anordningar för att montera ihop byrån, men för den svagaste punkten = lådförstyckets fäste i själva lådan, där finns bara lim o träknoppar.

Idag skulle alltså byrån skruvas ihop, den som köptes igår!
Alltsammans packades upp. Jag skulle nog inte vilja kalla det för att vi har köpt en byrå. Vi har köpt en byggsats till något som kan bli en byrå. Påminner om min broders mekano på det ljuva 50-talet. Byrån levererades alltså i små små bitar och skruvar och beslag o så.

Jag överlämnade det hela åt gubben,eftersom han är snickare till yrket och gjorde annat.
Först såg han så här glad ut och skrattade åt att allt var så "puttenuttigt"; små limtuber o så. De tog för övrigt slut innan ens hälften var limmat.

På hemvägen från Töcksfors köpte vi byrån och en skrivbordsstol. Väl hemma så hann Roland montera stolen. Det var ett pyssel bara att få dit alla hjulen. Det var tydligen svårt med hjälp av de verktyg som skickas med i förpackningen. Till slut fick han ett vredesutbrott på alltsammans o menade att även en normalt händig person måste misslyckas med såna ynklig grejer. Han hämtade sina vanliga verktyg istället. Det blev inte tid att sätta ihop byrån idag för efter detta bar det av till tjärnet och grillning med våra fiskegäster.

Imorgon måste vi försöka införskaffa en större byrå; c:a 30 cm djup, 80 cm bred och  så där drygt en och en halv meter hög. Vet inte om det finns. Min vana trogen så letar jag först på Blocket för att se om det finns något begagnat. Sen ringer jag väl till våra två möbelaffärer i Årjäng. Om inte de har så blir det en tur till Åmål o Jysk tror jag. De brukar ha enkla förvaringsmöbler till rimligt pris. Den här möbeln behöver inte vara vacker heller. Vi ska inte se den så ofta.

Alla norrmän vill ha minst en öppen spis / kamin i sitt hus och M i Haget är inget undantag. Så här fin är den.  På andra sidan har han ytterligare en fast mindre.

Med den här bilden på en typisk norsk spis så avslutar jag min norska "rundtur" för den här gången. Det var roligt att skriva om vårt föhållande till Norge någon gång och förklara lite hur det ligger till. Närheten till ett annat land påverkar oss som bor här påtagligt som Ni förstår. Och det gäller i både positiv och negativ bemärkelse, men mest positiv i nuläget..  Och det är roligt att vi fått en del norska goda vänner också på köpet.

Vi hade hört talas om restaurang Waterside i Töcksfors, dels goda recensioner från trovärdigt håll, dels historien om hur ägarinnan hämtade  höbalar till sina kaniner för länge sedan när hon var 12 år (vi ska inte berätta hur även om det är preskriberat). Hur somhelst ,ägarparet har jobbat på lyxkryssare över världen men återvänt till hembygden o öppnat restaurang Waterside.

Vi, några stycken, skulle fira att D o G gift sig så det var lämpligt att göra premiärbesöket i kväll.

Innan man går in i restaurangen kan man ta en öl eller så på terassen över vattnet. Vattnet är väl någon sjö i västra Värmland; Store Lee eller Foxen eller Hurr eller bara någon älv däremellan.



Dukningen var så här snygg; duk och servetter i samma off whitefärg och långa löpare tvärs över i beige, jätteblanka bestick och läderklädda menyer som matchade skinnstolarna och ekborden. Prydligt o elegant!



En av oss tog bara en läcker fisksoppa, inget mer, eftersom hon var tvungen att åka iväg till jobbet. Kolla vilka snygga tallrikar!!



Ljuset föll snyggt över förrättssalladen som en annan tog. Vi andra ville ha pilgrimsmusslan (havsscully eller nåt sånt hette det på menyn, vi är inte så hemma på det här).

Varmrätten var oxfilé med diverse läckra tillbehör, bl.a. potatiskaka. Jag gillar det verkligen men har inget recept ännu. Måste fixa det!

Dessert var Tiraminsu för de andra och sorbet för mig. Allt smakade jättegott och var prydligt upplagt och trevligt serverat, plus att omgivningen var vacker att se på.



Toan var också skitsnygg (!) med sin totalmoderna inredning! Helt rätt!! Påmotsatt sida fanns en nisch i väggen med värmeljus och dekoration.



Till Töcksfors blev vi till slut körda av  Anders S, god vän, och hem var det stortaxi med A. N. Han är en gammal god vän till den yngste LA-sonen.

De var skolans första Kizz-entusiaster o jag minns att Anders mor o jag snällt följde med sönerna på Kizz-konsert iGöteborg på 80-talet någon gång. De var nog bara 12-13 år så där då. Herregud vad snälla vi var!

Vi satt i bilen utanför och väntade på barnen. Vår bil var parkerad i en lång rad med bilar efter en gata utanför konsertlokalen. Då fick vi plötsligt se långt framåt i bilraden att två unga pojkar gick efter hela raden och ryckte i bildörrarna för att kolla om någon glömt att låsa. Förmodligen en stöldraid. De var så upptagna med detta att de inte märkte att det i en bil satt två skräckslagna medelålders damer! Oj vad rädda de blev när de slet upp dörren till vår bil, för att inte tala om hur rädda vi blev!!

Nu bor i alla fall Anders i farmors hus på Strand vid Sommarvik och har en flott Impala 1960 röd o vit. Det är cruising som gäller.