Inga Magnusson

Igår fredag kväll var den första varma vindfria kvällen på länge. Alltså äntligen läge att sjösätta båten!
Det blev en fin tur som startade med sparrisfrossa hemma på altanen.





Signebyns bad - och båtplats har fått ett rejält lyft, båtklubben har gjort ett fantastiskt jobb här och idag var första dagen med inkopplat el, alltså relästyrd belysning också.


Vi åkte rätt så direkt ut till båtklubbens plats på Restön. Där har också blivit väldigt fint med fler bryggor, bättre bryggplatser.


På Restön var det dags för dessert och kaffe




Jordgubbar med sockerkaka och smulad maräng = Å-Bs special





När vi lämnade Harnäs för att tuffa iväg hemåt så mötte vi de här tre glada gossarna; Micke, Jörgen och Kjell. De hade haft klent med fiskelyckan påstod de. Men inte tråkigt för det ser det ut som.


Solnedgången en sån här kväll är fantastiskt vacker!


Det var helt suveränt att få för första gången mötas av en upplyst Signebyns båtplats! Det var alltså första dagen som ljuset var inkopplat, vi mötte Lars-Åke när vi åkte ut på turen.  Det här ser välkomnande ut!


Det var väldigt stilla när vi närmade oss bryggan, allt speglade sig i vattnet till en enda bild. Det här är alltså rätt sent, närmare midnatt.

...kommer till Svensbyn den 2:a juli kl 19.30. De intar Gerds trädgård med musiker. Biljetter kan köpas på ticnet eller på Ica-Sillerud från och med onsdag nästa vecka. Det är lite rabatt på tidigt köp.  Nu är det äntligen officiellt. Rickard har gått och klämt på detta länge nu.

... åkte vi till en sväng lördag kväll för att få en bit god mat och få sitta vid vattnet. HC betyder alltså restaurang Hamncompagniet. Som vanligt var maten helt perfekt och det var dessutom varmt och lugnt. Här nedan är utsikten mot småbåtshamnen. Många har redan lagt i sina båtar. Och bakom finns husbilscamping.  Åmål är vackert för att det är en sån gammal stad med en fin stadskärna. Här finns både pampiga huskvarter från tidigare århundraden och gamla trähus bevarade. Sen ligger hamnen nästan inne i stan och vattendrag går in till torget.



Vi fick se en lustig anordning; en träbåt som hängde i en kran men ändå nere i vattnet. Det visade sig att den läckt in lite vatten och behövde liksom svälla i träet och bli tätt. Därför skulle den hänga något dygn här.






Dalbobåtar brann för något år sedan, men nu verkar det vara under uppbyggnad igen. Fint blir det och jättefint var det i kvällssolen.

Det är en lyckad kombination  med skogsdag och trav, arrangerad av travet, skogsintressen och Jägareförbundet, mycket folk blir det.




Jocke Smålännings skytteshow hade stor publik och var uppskattad. Han är inte alls från Småland utan från Bollnäs och bor i Haninge utanför Stockholm. Efter showen ställde han snällt upp för intresserade ur publiken, skrev autografer,  pratade vapen och skytte i ett par timmar. Jocke lever på sin hobby, har ett 70-tal showtillfällen inbokade redan fram till augusti. Han avlossar 49000 hagelskott per år och 19000 skott med kula. Han tävlar i jaktskytte och är inofficiellt världsmästare, totalt i avsaknad av tävlingsnerver. I jaktskytte med kula sköt han 250 poäng = full pott 25 tior av 25 möjliga, med träffområde  diameter 9 cm och en del skjuts på 100 meter, med jägarmässigt stöd. Det har ingen gjort förut tror jag.

Han kan kasta upp fem lerduvor i olika färger och hinna skjuta ner dem i den turordning som publiken önskar.

Det här huset har såååå vacker inredning. Nu var vi där hos goda vänner på "okulär besiktning" och blev bjudna på lunch. Tack!




De grå tallrikarna är fina.


Här fanns bilder på gemensamma släktingar, Olle / Olof Nilsson / Boberg (som korpral till Västra Boda) , som gifte sig med kaptensdotter Maria Byttner (Pyttner)  från Långserud. Maria var dotter till Maria (Jansdotter) Byttner och kapten CG Byttner på Åstenskog.  Maria och Olof  fick bl.a. Karl Boberg som kom till Sillerud och fick Ester / Estrid  som gifte sig med Gustav Kylén på Liane som fick Tyko, som fick Roland, som fick .... osv. Maria och Olof fick förutom Karl som jag tror var äldst, en son som kallades som pappan Olof och han blev anfader till Bobergarna i Gyltenäs / Vårvik. Hoppas jag fick ihop det rätt nu. Jag snubblade ett tag på Kaptensbostället i Långserud. Det finns två, Kastensbol som hörde till Gillberga och Åstenskog som hörde till Nordmarks. Men Maria Byttner kom alltså från Åstenskog. De stora stenarna i stenfoten under stugan där lär enligt sägnen ha tagit ´från den kyrka som fanns i närheten och som revs.


Om jag minns rätt så är det här just Maria, Rolands farmors farmor ungefär. Hon härstammar från Byttner till  Pyttner som tidigare i släkthistorien blir vallonerna de Beche, som bl.a.  var stadsarkitekt i Nyköping. Och i ett steg tidigare kyrkobyggare och byggmästare i Belgien. En gren av släkten  fortsatte med kyrkobygge neröver Europa i Italien. Men som sagt en gren kom till Sverige  och blev till slut Pyttner /  Byttner / Boberg/  Kylén / Kylin / Sellin osv som kom att översvämma Årjäng med ättlingar.

(Maria Jansdotter Byttner, hon som gifte sig med kaptenen CG Byttner, kom från Svanskog, flyttade till Åstenskog 1809 och dog 1863 i Silbodal Årjäng. Hon bodde på ålderns höst hos dottern i Västra Boda i Sillerud men flyttade från Västra Boda 1860 tror jag,  till Slemtegen där förmodligen något av hennes barn bodde, Gustaf Samuel Byttner. Där finns en Byttnergren av släkten som bär det namnet vidare.)

Chevrolet Impala 1960 års modell. Numera har Anders gått från att köpa enstaka häst  till att köpa många hästar på en gång. Jag vet inte hur många det är i den här bilen men fin är den och kom till Sillerud igår kväll. Annelie har kört stor bil förr det syns.





Till och med motorn är vacker som en tavla, blänkande ren och fin.





Vi var där och firade tilldragelsen  förstås! Jag tror att färgen på bilen drar mer åt blått på mina bilder än vad som egentligen gäller. Bilen ser nästan lila ut, men den alltså vackert klarröd i verkligheten.Men det var svårt att justera.

Senare under dagen kommer bilder från ett vackert mattillfälle igår torsdag, i samband med en "okulär besiktning".

Nej det är inte nykterhetsivrarna som slagit till. Det är den årliga norskinvasionen på skärtorsdagen. I Norge är det röd dag tror jag, alla är lediga och då folkvandrar man över till den svenska sidan och handlar. Bl.a. öl och vin som synes. Den stackars personalen pilade omkring som skållade råttor och försökte plocka fram och plocka bort tomma kartonger men det var inte lätt att hänga med.

Jag brukar, i likhet med de flesta årjängsbor,  inte gå in här veckan före påsk för det är så långa köer, men nu ringde gubben och ville ha några öl till påsksillen. Så  jag gick alltså snällt in och lyckades till slut erövra några Zlatopramen, det var godkänt.

... har vi inte än riktigt men vi kommer att få det. Jag insåg det idag när jag faktiskt tog mig tid att flanera runt där i folklivet och känna in den nya torgplatsen. Och folkliv var det verkligen, det är alltid norskinvasion skärtorsdagen, de har röd dag. De här tre mc-åkarna från andra sidan gränsen tittade ut över den öken som ska bli det nya torget, det som vi nu funderar kollektivt på utformningen av. Eftersom besökare inte vet vad som är på gång så kan väl det här se konstigt ut. Kanske vore det läge att sätta upp en skylt med info om varför det ser ut som det gör. Och så vore det inte fel med en radda bänkar och bord efter COOP-väggen så att folk kan äta medhavd matsäck eller inköpt glass eller bara vila benen och kolla på folk. Det var ju det man gjorde på det gamla torget, tittade på varandra. Ha ha... va konstiga människor är egentligen!




Här skulle det kunna vara en infoskylt.


Jag som är kitschigt lagd gillar ju förstås den här Årjängssouveniren. Den fanns i den nya butiken vid nya torget.


Utanför den sjöng en man och det lät bra, kommer att passa med ett typ speakers corner någonstans på torget i samband med lekplats för barn och fikaplats för vuxna.


En bit av Storgatan var avstängd och det var himla trevligt. Nu när det var så mycket folk i rörelse så blev det lugnt och gemytligt i sommarvärmen. Det finns ju ändå parkeringar och bilgator bakom husen på båda sidor.


Glada påskkärringar delade ut gratis godis och reklamblad med affärserbjudanden. Det blev glatt mottaget av alla och de höjde verkligen stämning med sina glada tillrop om glad påsk! Jag avidentifierar dem för säkerhets skull eftersom jag inte har lov av föräldrarna att publicera bilder på dem på nätet. Lite synd för de var så söta.


Jag passade på att kolla in på mina favvobutiker här, exempelvis Stuket som fått in en massa nytt fint och så Fribergs glasmästeri och inredning. Där hos Irene köpte jag billiga tavlor som jag kommer att visa sen på bloggen. Jättefina var de och knappt rampriset en gång. Jolins home, den nya inredningsaffären i lilla lila huset fick också ett besök. Jag passade på att köpa ett armband som passar till halsbandet som jag nyss fick. De heter VÅGEN tror jag om jag minns rätt.

Väldigt bra ordnat i år med påskhandeln i centrum, trevligt med påskkärringarna som delade ut godis och reklamblad, bra att stänga av Storgatan en bit, kul med lite musik på nya torget, bra med reklamerbjudanden i butikerna, det var mycket folk överallt. Och jag är nöjd med att det på reklambladet inte längre görs reklam för centrumorganisationens ledare. De senaste bladen har hon använt en stor del av platsen till reklam för sin egen person, med stora bilder på sig själv. Och det hör inte hemma där. Men nu har vi tydligen fått en annan centrumledning;  Birger.  Och det är bara att gratulera Birger till ett bra arrangemang igår. Det bådar gott för framtiden.

... är  det att man nu låter Årjängsborna komma in med synpunkter på hur det nya torget ska användas och hur det ska se ut! Hoppas alla som är intresserade tar chansen den här gången!

... kämpar och sliter för att det ska bli fint nere vid sjön, vid badplatsen. Det blir gatlyktor på väg ner till båtbryggorna. Nu finns det båtplats att hyra, jag tror att det var några lediga. Vi har i alla fall fått en nu.

När jag nu går ut med hundarna tidigt på morgnarna så kan det se ut så här. Inte helt fel vy att starta dagen med.

Gubben tog hit en container för att äntligen röja ut lite i vår stora tomma ladugård. Och här finns en massa nostalgi att tampas med samtidigt för oss båda.



 Kotavlorna hängde där som de gjorde när vi hade mjölkkor. Stjärna var en fantastisk ko som mjölkade rekord. Jag minns exakt när slakteribilen hämtade henne och vi såg den försvinna nerför backen. Det var tårar i ögonen av saknad. Hon nedärvde bra, det blev kvigkalvar som också fick heta Stjärna men med annat nummer förstås. Detta är egentligen griffeltavlor som fylldes i med krita, ändrades vartefter kor byttes ut.




Varje gång mjölkbilen hämtade mjölken i tanken så lämnade chauffören en sån här lapp. Detta är alltså lappen på sista turen som hämtades mjölk på Liane. Den hängde i mjölkkammaren.




Det handlar inte så mycket om att sakna en massa ting utan att bli påmind om gamla drömmar och förhoppningar som inte gick att förverkliga. Vi ville ju egentligen driva gården vidare som ett levande lantbruk med mjölkkor och odling. Men till slut fungerade det inte ekonomiskt att ha en besättning på 20 mjölkkor + rekrytering. Antingen var det till att satsa stort och bygga nytt eller sluta med kor och arrendera ut marken. Eftersom Roland fått allergi mot nötdjur så var valet enkelt och det ska vi kanske vara tacksamma för idag. Och för att han var utbildad byggnadsarbetare och kunde fortsätta med det.

... ínvigdes igår lördag den 9:e april!

Det har ett kanonläge mitt centrum, i det nybyggda Färjanhuset. Det är rätt plats för ett bibliotek, mitt i strömmen av människor med café och butiker runt om. Det här kan vi vara stolta över i Årjäng! Och det känns bra att vi får vara lite stolta nu efter det trista rivningsarbetet i centrum och de negativa förväntningar som tagit plats bl.a. via insändare i tidningarna. Några har varit helt upptagna av att skälla över det som blev fel i centrum medan andra träget och målmedvetet har jobbat framåt för att rätta till istället, Katarina J till exempel. Roligt att se de gamla ivriga motståndarna till det nya biblioteket, Daniel och Gunilla,  bland gratulanterna. Kören av skeptiker blir nu allt mindre, man lägger det gamla bakom sig  och de flesta ser fram emot att äntligen få ordning på centrumdelen av samhället. Förslag och tankar om hur det skulle kunna bli på det ännu så länge tomma nya torget, diskuteras av alla och envar. Det finns inget så inspirerande för kreativt tänkande som en absolut  tom yta.

Det blev en stor folkfest av biblioteksinvigningen med ungefär 600 besökare under dagen. Om något visar det på att det är viktigt för årjängsborna att det finns ett bra bibliotek, lovorden haglade i samtalen som surrade i minglet. De som har jobbat med att planera för detta och rent praktiskt bygga upp det hela har gjort en berömvärd insats.

Evenemanget startade vid 14.00 med invigningstal av de ansvariga, exempelvis Ove Lindström chef på kultur och fritid, Katarina Johannesson kommunalråd.  Katarina har betytt mycket för att den här drömmen nu blivit förverkligad. Det var också sång av Maria Ek och spel av några som jag ej vet namnet på. Under livligt prat med en massa gott tilltugg för stora och små så fanns möjlighet för alla att gå runt och bekanta sig med de nya lokalerna. Det var så många besökare att det var omöjligt för alla att följa själva ceremonin så jag passade på att gå runt och ta kort när många var upptagna med att lyssna. Senare på kvällen var det underhållning med Stig Torstensson.


Min förhoppning infriades, man kan gå igenom Färjan här eftersom det är en ingång till biblioteket från Storgatan och en från det nya torget.


Utsikt ut mot nya torget, det som ännu inte fått något namn i folkmun så vitt jag vet, men det kommer väl.


Barnavdelning


Här är den vackra sittgruppen för stora o små. Den fanns redan förut förstås i det gamla biblioteket och har nu också fått en central plats.


En hylla med biblioteksnostalgi


En fin figur av Leif Andersson, Sillerudsk bildhuggare


Bakom mingelgodisbordets läckerheter finns en avdelning för de allra minsta. Årjäng har en barnboksbibliotekarie, Merete,  som är en riktig pärla och som bl.a. hjälper oss på skolan att få mycket böcker till verksamheten.


Här blev jag också bönhörd; en förslagslåda angående nya torget.


Datorerna kan användas av stora och små. Här är Julia, grannens dotter,  som gillade biblioteket och som dessutom kunde lyssna på mamma som sjöng. Senare på kvällen träffade vi henne här hemma och pratade cykling och fågelholkar. Hon håller på o lär sig cykla på tvåhjuling, pappa håller i än så länge. Och Julia vill ha fågelholkarna högt upp i träden istället för i ögonhöjd.


Här talar  Ove L, senare klippte Katarina Johannesson bandet och förklarade biblioteket invigt.


Det var en vacker lila färg på väggarna och konstverken framträdde mot den.


Marie, kulturutvecklare och konstansvarig i biblioteket servar här mingelbordet som var gigantiskt.


Receptionen


Det finns små vrår där man kan ägna sig åt att prata, läsa, spela spel eller nåt.


Tidskrifthyllan


Utsikt över nya torget. Människor börjar redan ta det i anspråk, sitter och solar mot väggarna och intar de få bänkar som finns redan nu. Kanske kan man under förslagtiden ändå ställa ut lite fler bänkar så att man har någonstans att sitta och diskutera hur det ska bli.  Det surrar av förslag.

Jag fnissar förstås åt ett av dem, det som ironiserar över den falang av extrema nostalgiker som framträder ibland på insändarsidorna i lokalpressen när det gäller att önska tillbaka det gamla torget som det en gång var när de växte upp:
- Jag tycker att vi ska asfaltera hela torget, göra parkeringsplatser i mitten och så bilväg runt det hela med markeringar i asfalten som visar åt vilket håll torgraggen ska gå!




Värmlandsrummet är detta med lokalanknuten litteratur och släktforskarplats. Här kan man givetvis har små grupper av besökare också.


Ett litet galleri finns också. Just nu var det en liten utställning där alla var välkomna att delta, verken kunde bytas ut och vernissagen blir på sista dagen istället för första. Våra goda vänner, duktiga fotograferna i Harnäs ska ställa ut här senare i vår / sommar.


Det fanns rejält med godis att mumsa på.


Några herrar råkade hamna bredvid varandra i minglet. Här är Lars, Birger (tror han hette så från husägaren norska Conceptor), Ove och Roland. Alltid elegante Lars ser ut att redan innan tänkt noga igenom klädvalet, skjorta och slips matchar väggarna ;-).  Det gamla biblioteket hyrde av ett holländskt företag, det som äger Trollhallenhuset. Nu är det alltså Conceptor som är hyresvärd och det är Conceptor som har bekostat ombyggnaden av affärslokalerna till bibliotek.

Vi har inte bara ett fint bibliotek i Årjäng numera, det är hög kvalitet på verksamheten också. Vi som har tillbringat ett antal år av våra liv med studier, framför allt på distans, är mycket tacksamma för det. Medan våra studiekamrater kämpade vilt och inte så sällan förgäves, med att få tag på  kurslitteratur till låns, så gick vi bara till vårt bibliotek och beställde.  Det väckte inte så sällan häpenhet i studiegruppen att det gick att ordna så snabbt, ibland kom det böcker via Norge till och med. Ett bra bibliotek är centralt för möjligheterna att studera även i en liten ort som Årjäng.

Sen inte att förglömma barnboksverksamheten. Satsningen på barnboksbibliotekarie är guld värd. Hon ser till att vi som jobbar på skolor och förskolor alltid har tillgång till nya böcker, boklådor som hon plockar ihop åker skytteltrafik i kommunen med skolbilar och  vaktmästare i ett finurligt system. Vi beställer och så kommer det till dörren. Datormöjligheterna i biblioteket gör det möjligt för alla barn att utnyttja internet på olika sätt, även om man inte har nyaste utrustningen hemma. Så ett fint bibliotek betyder mycket för barnen i kommunen. Jag fick förslag häromdagen från en mamma till en bokslukardotter, att man kanske kunde ha bokklubbar för barn- och ungdomar på biblioteket. Visst har datorn tagit över en del av barnens fritid, men det finns också barn som gillar böcker och de skulle kunna träffas och ha bokprat tillsammans och tipsa varandra om nya böcker tillsammans med Merete.

Marie som håller i konstverksamheten gör ett genomtänkt och bra jobb med återkommande utställningar, ja det finns fler förstås som bidrar till att detta är en verksamhet med hög kvalitet, men jag kan inte alla namn och vet inte vad alla jobbar med.  Lars- Erik som är förste bibliotekarie och i hög grad ansvarig för att detta är ett bra bibliotek lyckades jag inte fånga på bild. Det glädjer mig också att den duktiga personalen nu också fått en bättre arbetsmiljö. 

... den 9:e april. Isen drar sig snabbt tillbaka nu i värmen och blåsten.

Detta är just nu den plats som ska bli Årjängs nya torg.  Det blev inte bra när det gamla försvann, det är nog alla överens om. Men medan en del människor  bara har klagat och bråkat så har en del andra jobbat envetet och målmedvetet på att försöka få till en ny lösning. Och det här kommer att bli riktigt bra  till slut tror jag. Kommunalråd Katarina Johannesson ska ha en stor eloge för att detta har rotts iland med fastighetsägaren och med ett för kommunen bra avtal! Hon har gjort ett fantastiskt jobb tillsammans med kommunstyrelsen, men det har inte synts så mycket utåt hittills. Kommunen fick köpa tillbaka marken för samma pris som man sålde den och rivningen har bekostats  helt av Conceptor, den har inte kostat skattebetalarna något. Platsen ska nu beläggas med hård yta så att det går att gå på den i avvaktan på att man tar från förslag till nytt torg. 

Invånarna ska få komma med idéer hur det ska bli på torget. Från vänster ses COOP, rakt fram kommunhuset och till höger bilden  längst ner, det nya hyreshuset med ingång till det nya biblioteket som invigs officiellt i morgon.

Nu gäller det alltså för alla intresserade att komma med synpunkter. Vad behövs här? Kommunen bjuder in till tyckanden och förslag, nu ska årjängsborna få bestämma. 
 
- Kanske någon plats som är trevlig för barnen medan föräldrarna handlar eller tar en fika? Ungefär så som trollet fungerade på det gamla torget.
 -Bänkar efter husraderna så att folk kan vilja sitta en stund här även om man inte vill fika?
-Något grönt måste väl till med gräs och buskar och träd, kanske träd som blommar olika tider under säsongen från tidig vår till sen höst?
- Vacker belysning förstås; gammaldags lyktor eller modernare?
-Kanske plats för torghandel, försäljningsdagar med konsthantverk, hemproducerad mat? Då behövs möjlighet att köra in med transport någonstans och eluttag.
-Skulpturer av något härdigt trevligt slag? Måhända en figur av nordsvensk travare i brons spänd före en kappsläde, Karlandaperson kunde det vara med Tigerbrand. Det är ju en symbol för Nordmarken.
-Kanske vore det trevligt med en genomgång i Färjan till Storgatan med Broms café och Myrvolds, så att det kan bli ett sammanhållet affärsområde och man inte måste springa runt hela komplexet för att handla?
Kanske hundlatriner så att man kan promenera med hund här? 
- Speakers corner kanske = en plats för folk  att prata på inför en mindre skara på café eller sjunga och spela på inför en liten publik?
- På den tomma väggen på Färjan, den som vetter ner mot Storgatan skulle det kunna bli en plats för ljusspel av olika slag med bild / texter som kunde varieras. En så stor tom vägg inbjuder till möjligheter!! Vi såg otroligt vackra exempel på det i Umeå i vintras på stadens ljusfest.

Det är bara fantasin som sätter gränser. Nu gäller det att passa på. Jag hoppas att det kommer att finnas typ en förslagslåda i det nya biblioteket, på medborgarkontoret och på caféer runt omkring. I anslutning till den på varje ställe skulle kunna ligga en bunt skisser på den här tomma planen + penna bredvid, så den som vill kan fylla på med egna idéer direkt och lägga i lådan. Ja, eller nåt sånt.





Det finns ett medborgarförslag på att man skulle kunna ha takträdgårdar på taket till höger över biblioteket. Det vore fint!

... är ett uttryck som används för att beteckna läget just nu. Den blir mörk. ser nästan svart ut i vissa lägen. luckras upp och försvinner. Det är  öppet en hel del i Bäcketjärn (syns inte på bilderna här)  och i älvmynningen och med vinden som vi har nu så går det rätt fort.







Om man anstränger sig så kan man se att det lagts ut en vase lite till vänster i bilden. Det är alltså en rishög på isen som ska sjunka ner till botten när isen går bort. I den ska fisken trivas.