Log-golvet fortsätter Roland med och mer om ladugården!
Den norra delen av log-golvet är nu bytt och klar. Logen fungerar numera som traktor-garage. Det går att köra tvärs igenom från öppningen i söder ut genom öppningen i norr.
Här uppe syns hissen som installerades på 60-talet. Den var eldriven. Till vänster om den syns höfördelaren som Roland lät installera de sista åren han brukade gården själv. Men innan dess var det alltså el-hissen som tog in höet och den var en god hjälp.
Elhissen installerades alltså i början på 60-talet av Åke på Elgtån och hans farbror Helge på Tallbacka (Svensbyn). Här fick man stå och sköta el-hissen i höskörden. Det lades ett nät i botten på hövagnen innan höet samlades upp på åkern. Nätet krokades i hissen, hölassset drogs upp ur vagnen och kunde köras i sidled med hissen till ladorna. Det hamnade då i mitten på ladan. Det betydde att en hel del måste dras ut mot kanterna för hand med högaffel. Mödosamt och dammigt. Under höet fanns en tork som sattes på när dagens höskörd var klar och då kom en varm pust upp ur höet. Sen var det bara att hålla tummarna att det inte blev strömavbrott, för fuktigt hö blir fort varmt och börjar brinna. Hötorken var en god hjälp. Den gjorde det lättare att få in höet tidigt, man måste inte vänta ut att det blev helt torrt. Och därmed blev det bra värden, högt protein och hög energi så man kunde spara på kraftfodret. Ett år hade vi allt hö inne före midsommar. Jag lärde mig sköta hissen men jag var allt lite rädd. Det var tungt, 800 kg skulle upp ur självlastarvagn. Det brakade och gnirkade i hela byggnaden. Vi körde varje år in ungefär 80 hölass på den tiden vi brukade gården själva. Hissen är godkänd för 1100 kg och används fortfarande när den behövs.
I de här två hålen satt ett block fast innan den el-hisssen blev installerad, länge sedan alltså, men Roland minns den som barn. Det var en släphiss-anordning som kunde hjälpa en häst att dra upp hölasset. I blocket här var en vajer fäst, den krokades i hölasset och så fick hästen gå framåt och dra hölasset ur vagnen. Höet hölls på plats av en gran-slana i botten och länkar runt. Väl uppe ur vagnen så låstes hölasset och kunde dras i sidled med handkraft med långa rep. Sista åren släphissen användes så lossnade ibland spärren när hästen dragit upp lasset, för den var sliten. Och då drattade hela lasset ner på golvet och hästen drogs snabbt baklänges. Stackars!
Det här märket gjorde Harry Hwittfeldt på log-väggen när han och en till hade målat hela ladugården för hand 1937. Rolands far sa alltid att han gjorde märket på fri hand, men det verkar otroligt.
Byggmästare Svensson från Åsebyn byggde ladugården på Liane. Den är 58 meter lång och 10.35 meter bred. Han byggde den och ladugården på Prästgården som är närmare 80 meter lång (en lada till) . För bygget av båda ladugårdarna sägs att han fick 30.000 kr och då stod kyrkan för materiel.
Rolands pappa Thyko och hans bror Nils bar upp tegelpannorna till ladugårdstaket på Liane på två och en halv dag. De tjänade 25 kr var per dag på det. Ett mödosamt arbete att gå med tegel upp och ner i stegar. Det var röda köttet på axlarna efteråt sa de.
Här är ladugården på Prästgården sedd från Liane. Båda gårdarna ägdes alltså av kyrkan sedan hundratals år. För länge sedan brukade prästen Prästgården som sin försörjning. Liane blev prästlöneboställe. Gårdarna slogs ihop 1986 och Liane blev brukningscentra. Fastigheten såldes 1996 och Roland köpte den då. Den heter Silleruds-Liane. Sammanlagt är det 167 hektar, varav 55 hektar åker. Sen kommer det till vattenyta som är skiftat till gården i Östra Silen, Sundsälven och Bäcketjärn
Dramatisk dimma över Liane i morse!
Försökte ta bild på fullmånen igår kväll men lyckades inte. Men idag tidigt på morgonen så bjöd utsikten istället på ett tillfälle till dramatisk bild med dimma över Liane. Ser på den här bilden att asken som Roland brukar klippa nu ser ut som en gapande gubbe i profil. ;- )) Det var nog inte meningen, men det gör inget heller.
Om besöket på Sandgrund och Cronqvist-utställningen imorgon här på bloggen
Roland byter golvet på logen på Liane! Och om Severin!
Det är ordentligt slitet och behöver bytas ut. Här kördes in hö förr, rakt igenom med häst eller traktor. Vi höll på fram till 1999 med djur.
Roland gör ett arbetspass varje dag med golvet. Han har sågat 2 tum 8-plank och 2 tum 9 av eget virke förut för att ha till det här. Tur är det för priserna har stigit rejält på kort tid. Den här plankan 4, 80 lång kostar ungefär 500 kr om man ska köpa den. Det är nästan dubbelt så dyrt som förut. Det är lönsamt att göra arbete själv och ha egna träd.
Ladugårdsbyggnaden byggdes år 1936, 58 meter lång och 10.35 bred. Under ladorna är det plintar, totalt 36 stycken, fyra rader med nio i varje. Grannen Severin på Litorpet grävde till dem för hand med spade, korp och spett. Det var hårt i backen och mitt i sommaren, väldigt hett berättade Rolands pappa. Ett fantastiskt arbete med tanke på att han hade vanställda fötter, klumpfot. Plintarna är 55 cm gånger 50 cm. Men det Severin måste gräva var större för formen måste få plats också, så det blev säkert 1 meter gånger 1 meter och frostfritt, dvs 1.20 djupt. Här syns de stödben till fackverket som står på de plintarna. Jag berättar mer om ladugården och jordbrukandet senare
Severin hade en syster och bror i Amerika, Karl och Matilda.Han bestämde sig för att åka dit och hälsa på dem år 1959 och stannade där en vinter. Korna hade han sålt och hästen var på Prästgården hos Johannes o Gustav. Han skrev brev hem till Rolands pappa och berättade bl.a. att han varit på det som kallas ranch.
-Och kan du tänka dig Thyko de har 300 kor och de mjölkar alla med maskin.
David på Döverud ( Rolands farfars bror) retade Severin innan han åkte och sa att om han for till Amerika så skulle David rida in i Jerusalem på en åsna. När Severin kom hem så var det det första han frågade när han kom och köpte mjölk på Liane
- Har du hört om David har ridit in i Jerusalem på en åsna?
Det hade han förstås inte!
Syster Matilda var här på Litorpet och hälsade på Severin vid ett tillfälle. Anna på Liane, gift med Rolands farbror Nils lurade i Roland att hon var den Matilda som Harry Belafonte sjöng om. Roland var liten och gick dit flera gånger för att bara titta på henne, hon som var så berömd ;- )). Hon var färggrannt klädd och hade glittriga glasögon med vingar på, virkad sjal och halsband, nåt sånt hade Roland aldrig sett.
Litorpet var ett torp under Liane, som ägdes av kyrkan. Severins föräldrar, Kalle och Emma, köpte torpet ungefär 1934. Det var en liten skogsbit och ungefär 5 hektar åker. Kalle täckdikade för hand med träslanor, de finns kvar än idag och funkar antagligen. Han fick pris för att han brukade jorden så bra. Om han hade haft betong i botten på dynghögen så hade han fått ett ännu högre pris.
Det var lite historia om gården och bygden. Idag åker vi till Karlstad, till Lerins konstmuseum Sandgrund för att se Lena Cronqvist-utställningen sista dagen.
Fina djur!
Det är lyx att kunna se dem varje dag, arrendatorernas kvigor. De har sommarnöje här på Liane med en tjur närvarande. Han ser ut att tjänstgöra väl. De här djuren har det så fint nu under sommaren. De växlar mellan fållor när betet börjar tryta. Just på den här bilden går de på Sönnare Brojale. Vatten finns att dricka i älven och de badar gärna också där om det behövs.
Andra grässkörden på Liane igår!
Igår drog våra arrendatorer, Bröderna Jacobsson, igång med årets andra grässkörd här på Liane och andra platser i Sillerud. Det är nästan som ett skådespel med alla maskinerna samtidigt och de stora container-bilarna som kör i skytteltrafik till gården Guterud i Långserud. Målet var att hinna färdigt igår och det lyckades. Idag blir det ösregn, har redan börjat.
Gräset var inte så högt som vid första-skörden men tätt nertill och torrsubstansen var hög. Det gav alltså sammanlagt mer gräs den här gången. Fint foder i ensilage-form för gårdens kor.
Här är kärntruppen samlade för fika hos oss på altanen! Roligt att pratas vid en stund, trevligt folk!
Vallskörd på Liane - Prästgården idag!
Idag startade våra arrendatorer första vall-skörden på Liane. Rasmus kämpade hela dagen, vet inte hur många hektar han fixat. Men flitig har han varit och nio meter skördas varje drag! Grässkörden är viktig för den som har mjölkkor. Energi och protein behöver korna för att kunna mjölka bar. Förhoppningsvis blir det både mycket gräs och bra värden.
Vi är så glada att kvigorna är här på sommarbete!
Fint att få se dem i stort sett varje dag och höra bjällran från ledarkon! 16 stycken är dom och de springer i flock på den här stora betesvallen, Sönnare Brojale. De har mycket gräs och mycket vatten.
Välkomna till Liane - Prästgården!
Idag kom 16 kvigor från Guterud hit till Liane - Prästgården på sommarbete här på Sönnare Brojale. De kommer snart att få sällskap av en stilig tjur, kanske en Brutus igen. Våra arrendatorer, Bröderna Jacobson, har ett par hundra kvigor på olika betesplatser, så fint att vi får ha en grupp här. Det är nostalgi att se dem.
Vinterns skogsarbete klart!
Roland har bärgat det som ska hem. Här är brännved för en säsong i pannan, mest björk.
Bra att inte behöva köra med maskiner i skogen när det börjar tina på marken så de skadar. Det är väldigt blött nu för tjälen har inte gått, så all snö som smält ligger ovanpå som vatten.
Timmer också, mest gran. Strävan är att sammanlagt få 40 kubikmeter fast under bark (FUB) , 200 stock. Det blir bil och släp. Minst 40 stock behövs för att bil ska hämta annars blir det fraktavdrag. Kanske blir lite mer utkört om det passar.
Nu när virket inte är genomfruset längre så är det lättare att såga i. Rolands far och farbröder jobbade i skogen, 45 vintrar sa de. Evert och Helge högg, Thyko och Nils körde ut med häst. Rolands farbror Helge hatade snö, gillade när den försvann och det inte var så kallt.
- Nu blir det löst i barken och såga biter så det är som att skära i ost.
Just det här virket växte mellan Döverud och Litorpet nordsidan av vägen. De här träden planterades av Bengt K. på Döverud , Ragnar A på Holstorpet och Sven A på Holstorpet. ungefär 1960. Stiftskogvaktaren ville att David på Döverud skulle göra det, men han vägrade.
Innan dess avverkades området av Rolands far och farbror Nils och David (bror till Rolands farfar Gustav), troligen början 50-tal. De högg ner det på vintern med stocksåg och svans, kvistade med yxa, Men virket fick ligga och vänta till våren, då barkade de det. Det var alltså varmt då, så de köpte "dunkedricka " (svagdricka) hos Tor på Furnäs, ställde den i jordkällaren på Döverud. Inte det bästa att dricka vid värme, det tog strax slut och törsten var lika stor.
Man lämnade frötall efter avverkningen, men det tog sig dåligt. Då måste man alltså kompletteringsplantera , därför så lång tid mellan avverkning och plantering..
Massaved.
Rötbrännved, asp och gran
Kor och kalvar på Guterud!
Vi hämtade ensliage hos våra arrendatorer på Guterud i Långserud igår. De har drygt 300 mjölkkor tror jag och så rekrytering förstås. Kalvarna går ute i trevliga och hälsosamma kojor. De har täcke på sig för att hålla värmen, mår så bra i solskenet men skyddade för vind och regn. Rent och fint hos dem är det.
Korna går fritt i en stor luftig hall, äter när de är hungriga och går och låter sig mjölkas av robotar. Djur har det numera så fint i Sverige, svensk djurhållning är något att vara stolt över. Antibiotika får heller inte ges till friska djur i förebyggande syfte (enda landet i världen tror jag) så våra bönder har verkligen inte bidragit till de antibiotika-resistenta bakterier som finns i världen.
Vinterveden är bärgad!
Den här högen ska räcka för att värma oss nästa vinter. Först ska den ligga och torka, om jag minns rätt så sjunker vattenhalten i ved fram till midsommar. Kapas och packas i säckar ska den. Veden värmer minst tre gånger, först vid huggning i skogen, sen vid kapning och packning och till slut när den körs in i pannrummet.
Nu tar nästa skogsarbete vid, att gallra ut sånt som ska gå till timmer och pappersmassa. Det blir eget arbete för Roland under vintern medan en lite större avverkning blir bortlejd.
Såga själv!
Några timmar varje dag sågar Roland. Det är speciellt att själv såga virke som vuxit i egen skog, som kapats och transporterats med egna maskiner. Närproducerat byggmateriel!
De gamla ko-tavlorna! Nostalgi!
Vi hittar dem ibland, de gamla ko-tavlorna som blivit kvar sedan vi hade mjölkkor på Liane. Det var ingen stor besättning, 20 stycken, plus kalvar och kvigor i annan ladugård. Några av korna minns vi fortfarande.
Stjärna 102 var en duktig ko. Hon mjölkade över 12.000 kilo per laktationsperiod, dvs ca 10 månader. Det var mycket på den tiden. Hon fick 24 november 1993 ett barnbarn som hette Stjärna 127. Hennes far var 4408 Nyborg (Kanadensisk Holstein) och mor var 98 Stjärna.
Hon var beräknad att kalva 15 mars 1995.
Lindagull var också en duktig ko, född 4 oktober 1993. Här var hon betäckt 20 december 1994 och beräknades kalva 27 september 1995.
De gamla kotavlorna ser primitiva ut. Idag sköts sånt här på dator! Men krit-tavlorna är en nostalgitripp. De hängde över varje ko då. .
Vacker fullmåne över Liane igår kväll!
Jo det är fullmåne, jag kollade i almanackan. Där skrivs månarna fortfarande ut.
Idag är en viktig dag; första släpp på rådjur, så taxen Seffrin ska ut på motionering! ;- ) Det kommer några gubbar hit på dagens jakt. Jag brukar gå med men just idag ska jag ha hand om förtäring efter jaktens slut. Det blir ärtsoppa eftersom det är torsdag. På altanen förstås med gott avstånd. Mellan varven ska jag göra färdigt pallen! Borde kunna gå att inviga den i kväll ;- )
Arrendator David betesputsade här på Liane
45 hektar ungefär blev putsat här på Liane. Och det blev så fint!! Det gröna gnistrar och lyser i olika nyanser. Här är en liten del av de putsade vallarna, närmast tror jag syns Brygghusbacken, sen Nolare Smörhôla och där borta till höger uppifrån är nog Laggårsjale + Bröte + Gropejale, förr olika åkrar men ihoplagda med dikning. Längst upp till vänster är Sör-om-vägen. Bortanför Liane till höger borde vara Äckra och på andra sidan vägen utom synhåll Vänna, söder därom Lilycka. Till höger om Äckra blir det Etterhôla men det är numera inte åker utan skog. Längst bort syns Liane-husen.
Om jag ska vara noga så är det rakt fram Mellare Smörhôla och till vänster Sönnare Smörhôla. Jag försöker att komma ihåg åkrarnas namn, vi är väl de sista som vet.
Så här såg det alltså ut innan arrendator David kom med betesputsen
Boris heter tjuren ...
... som kämpat och gjort sin plikt här på Liane i sommar. Han har förhoppningsvis gjort 18 kvigor till dräktiga mjölkkor. ;- )) Det är våra arrendatorers djur. De har ungdjur på bete på många ställen över sommaren bl.a. här hos oss och det är vi glada över. Det är så roligt att se dem och prata lite med dem nu och då. De byter vall ibland men just här går de och betar på historisk mark, på gravlämningar (brandgravar) och stenring från vikingatiden, nära Signebyns badplats och småbåtshamn. Att hålla nere gräsväxten på det här området är ett uppdrag åt länsstyrelsen. Nyttiga djur på många sätt är det.
Nya vindskivor på ladugården på Liane!
De gamla vindskivorna var ditsatta 1936, så det var dags att byta. Sonen har målat de nya
och idag blev de oppsatta, nya på bägge gavlarna. Hermanssons Gräv Filip, Roland, sonen och hans svåger var med
på jobbet. Så fint blev det.
Jag har plockat hallon idag. I kväll blir det kolbullar i grillen på Liane.
Det blev snyggt. Det finns lite fågellort på taket till vedboden, men det gör inget för det är från tornfalkarna som bor uppe ovanför fönstret tidigt på sommaren när de får ungar. Nu är det tomt.
Andraskörd av vallarna på Liane i förrgår och igår!
I förrgår skars gräset och krossades. Det gick fort med en rejäl rotorslåtter.
Igår kom hela armadan av maskiner och traktorer hit för att avsluta, alltså vända, stränglägga och samla ihop i containrar som lyftes upp på lastbil. De körde sen i skytteltrafik med lastbilar hem till Långserud för att lägga gräset i förvaring
Här är gräsvändaren, 14 meter bred.
14 meter bred strängläggare nedan. Minns när vi köpte en som var 4,5 meter på den tiden vi hade mjölkkor och tyckte den var stor,
3 containrar var tar lastbilarna varje gång när de kör i skytteltrafik till Guterud. Det var två lastbilar igång.
Ska bli intressant att höra hur mycket gräs det blev och vilka värden det har. Skörden här i Sillerud totalt gjordes på 65 hektar, varav här hos oss på Liane- Prästgården 40 hektar. Det tog bara bortåt två dygn sammantaget med allt. Rätt fantastiskt. Det var våra arrendatorers, Bröderna Jacobsson Guterud Långserud, sista arealer för andra-skörd av vallar i år. Totalt har de nu gjort så där 300 hektar andraskörd. Deras sammanlagda brukningsareal är drygt 700 hektar och de har mer än 300 mjölkkor + rekrytering så bortåt 600 djur kanske. Reservation för de siffrona, vet inte exakt. De har också tagit hand om djur som överlevde branden i Sälboda, bl.a. ett 40-tal mjölkkor.
Sork o gräsklippar-robot är ingen bra kombo!
Roboten stoppade igår och Roland har kämpat idag måndag för att hitta felet. Man kan tydligen spåra avbrottet med en apparat på något sätt (transistorradio modell äldre!) och här var det. Sen går det att laga själv, tack o lov! Vi har en stor gräsmatta på Liane, med fotbollsplan. Vore kämpigt att klippa för hand. Nu är det i alla fall lagat och roboten kommer att ticka igång när den är programmerad för klippning.
8 meter bred betesputs!!
Man måste bli imponerad! Igår var våra arrendatorer, Bröderna Jakobsson, här och putsade beten. Maskinen är 8 (!) meter bred. Det är stort. Vi är i alla fall glada över att dom sköter om våra marker och håller ordning på växtligheten.