Inga Magnusson

Mitt fönsterputsarprojekt framskrider med en insats varje dag. Igår när jag tog de stora fönstren på norrsidan träffade jag på de här. Det är ljusgula larver, väl inbäddade i lera, någon centimeter långa. Smetigt och äckligt att ta itu med, isch! Samma varje år och alltid i det här fönstret. Gissar på fluglarver av något slag.

Ingen älg fälld idag och vädret är urtrist; regnar och ibland snöblandat, någon enda plusgrad. Jakten fortsätter imorgon

I morgon ska hunddrevet jaga Budalen, det hanns inte med idag

 Och folkdrevet ska  jaga om något område.

 

Gjorde viltsoppa ikväll som vi åt i grillen. Jag hade verkligen bemödat mig men vi åt i papptallrikar och det hela smakade enbart papper! Shitt va tråkigt. Det misstaget ska jag inte göra om igen. Men gästerna var snälla och klagade inte och åt risgrynskaka med god aptit. Kallt var det också, bara 5- 6 grader plus.

I den mån jag får veta nåt om hur det går så lägger jag ut här, kanske får bilder idag också, lättare att ta emot hemma än som igår på resande fot.

 

5 älgar skjutna på folkdrev och en på hunddrev idag fram till nu kl halv tre. Och just nu jagas det förbi hemma där vi sett alla älgarna de senaste dagarna. Undrar om de är kvar? I så fall kan det smälla rejält nu en stund.

 

Vilka som har skjutit vet jag inte ännu och inte heller hur det fördelar sig kor, kalvar, tjurar.

... blir det här under dagen, tisdag, om jag får veta nåt om vad som händer på älgjakten med Harnäs vvo.

Det här gör jag varje älglov, putsar fönstren. Vet att jag brukar dela upp jobbet och ta några fönster per dag, men jag hade glömt varför. Nu vet jag; det är så himla tråkigt! Det blir mer uthärdligt om jag delar upp det. Igår tog jag den här längan och ett fönster till, utan - innan - mellan. Visst finns det putsningsfria fönster, eller har jag drömt? Fattar inte hur det skulle funka men inte helt fel i så fall.

Imorgon  tisdag ska jagas med folkdrev först Harhalsen till Signebyn och sen Signebytorpet till Holstorpet. Hundlaget ska jaga Bryngelsbyn och sen  Alperna.  Samling är det kl 7.00 på Tjolitta på morgonen.

Jag mår illa av att se  mobbning. Och det gäller både mobbning irl och på nätet. I skolan gäller ständig vaksamhet mot gruppvåld och elakheter. Vi som jobbar på skolan tar itu med allt som vi får reda på och ser och vi gör det direkt.  Sen finns förstås ett mörkertal bland elever som inte vågar berätta eller som skäms och därför inte vill berätta. Det kan också finnas en tanke hos barn att inte göra föräldrar ledsna. Det viktigaste arbetet är det som förebygger mobbning och kränkningar, det vet man från Skolverkets utvärderingar.

 

 Mobbning irl  handlar om att någon / några som är starkare ger sig på någon / några som är svagare och som inte har  skydd av ett nätverk med makt. Det finns en seglivad myt att det är synd om mobbarna. Det är det inte. Forskning (Raundalen / Olweus) visar att det som möjligtvis  skiljer mobbare från andra barn är lusten till  makt, alltså stark maktlystnad.

 

Nätmobbning har jag inga forskningsfakta om. Vore intressant att få veta om den också grundar sig i maktlystnad och om den också utgår från samma ojämna styrkeförhållande som irl-mobbning, eller är nät-nätverksstyrka ett eget fenomen, har inget med irl-styrka att göra?

 

 Det jag har träffat på av nätmobbning under senare år har handlat om vuxna människor, inte ungdomar eller barn. Men det förklaras säkert av att jag rör mig i nätmiljö bland vuxna. Jag trodde inte att vuxna människor skulle nätmobba och blev väldigt överraskad när jag mötte det första gången.  Jag tänkte nog att detta är ett fenomen för det unga släktet som ännu inte lärt sig konsekvenserna av gruppelakheter. I skolan och annorstädes i barn- och ungdomsmiljöer så finns en stor vaksamhet mot nätmobbning bland unga. Skolan är på alerten och undervisar om det, tar upp på föräldramöten. Kanske har det en preventiv effekt, ungdomarna och föräldrarna känner åtminstone igen mobbning, märker när det är på gång och backar undan, stoppar.

 

Men vem undervisar andra vuxna,  medelålders  och äldre människor om nätmobbning och dess förödande effekter? Känner man ens igen mobbning när man träffar på den? Märker man ens när ett till synes oskyldigt facebookinlägg / blogginlägg med en svans av otäcka kommentarer och gillningar spårar ur till att bli nätmobbning? Kommentatorer triggar varandra och det som inte skulle kunna sägas rakt i ansiktet på den som förföljs, blir på nätet plötsligt godkänt och dessutom känt av en större skara. I gruppen är man trygg i sin aversion, den måste ju vara rätt eftersom det är många som hänger på och någon ensam som blir utsatt, utan försvar. Det går dessutom att utesluta den drabbade genom att hålla inlägget endast tillgängligt för "vänner".  Och inte minst blir det Gillat!  Gillningar i mängd kan hänga på! Om jag översätter det till skolgården så är gillningarna i nätmobbning det samma som den tysta skaran som står bredvid och godkänner mobbningen irl.

 

Undrar vilket som är värst? Att någon enstaka eller några enstaka förföljer eller att så många står bredvid med sitt tysta godkännande? Jag skulle vilja veta.

 

Den som har en facebooksida / blogg är inte strikt juridiskt ansvarig för vad kommentarerna innehåller, men självklart finns ett moraliskt ansvar  att inte upplåta sitt webforum till nätmobbning, kränkande kommentarer och uteslutningar. Det gäller att vara uppmärksam och ta bort det som gör att avsikten med ett inlägg spårar ur totalt.

 

Lång text blev det i det här inlägget, men ämnet berör och mycket har jag ändå inte tagit upp här.

Det var många som kom för att få info i lugn och ro inomhus kvällen före jaktstart. 68 jägare är  anmälda till årets älgjakt tror jag och runt 60 kom till Tjolitta i kväll söndag för att få info om årets jakt, dricka kaffe och tårta och  fira 50-årsjubileet och för att se diabilder från 1984 års älgjakt. Roland var nöjd med mötet, det hade varit god stämning. Sen vid hemkomsten vidtog de vanliga uppgifterna; att fixa i ordning vapen, ordna med matsäck, lägga fram alla papper, alla apparater osv.

 

I morgon ska jag lägga ut på bloggen vartefter jag får rapporter om avskjutningen precis som förr om åren, och sen blir det ett längre blogginlägg om nätmobbning eftersom jag har haft anledning att klura på det nu några dagar. Mobbning berör och det lämnar inte tankarna så snabbt.

Blandade  med lök som blir direkt nermald i färsen, packade i små platta paket som hamnade i större plastpåsar. Sammanlagt 7.9 kilo blev det, borde räcka över jul i alla fall! Nu är det fritt fram för nytt kött i boxen. Ett par rådjursbogar är inlämnade på rökning, det lättade också på utrymmet en del.

... för Harnäs viltvårdsområde, inte 17.00 som Roland har sagt. Det står 18.00  i protokollet så den tiden  gäller. Men de som kommer 17.00 kan säkert få en trevlig stund ändå innan mötet börjar. Det brukar finnas mycket att prata om i jaktsammanhang. Som sagt, vvo bjuder på tårta för 50-årsjubileet och det visas diabilder från 1984 års älgjakt.

... blev det idag! TV var minimalt intressant, lyckades hålla mig vaken genom Maria Magdalena-evangeliet och tänkte nog försöka sträva på till Downton Abbey, som jag verkligen ville se, men gav upp. Har under kvällen glatt oss åt svåger Bernts häst, Almars, seger i Monté-SM. Så roligt! Vi grattar! Jenny Brunzell red och Magnus Jacobsson är tränare.

Foto lånat från Matildas facebook. Hoppas det är ok!

 

.... blev mitt! JA! Tyckte det var värt 1500 kr men inte 2500 kr. Roland var i residensstaden i dag och lyckades få det med sig hem. Det har varit en önskan länge nu att få ett litet förråd till jordsäckarna, utekrukorna och spadarna. Nu hamnar den på baksidan av huset på några lecablock och fastskruvat i väggen. Planteringsbordet, som är en lastpall på bockar, får stå vinkelrätt emot.

Med en äkta näverlur blåste Roland en välkomstfanfar för gårdagens gäster.

I kväll blir det äting med vänner; pepparrotskött på älg och så Boels paj är planen.

 

Nästa vecka är det älgjakt. Då har vi vårt höstlov på skolorna istället för Allhelgonaveckan. Älgjakten har av tradition involverat så många i  vår kommun att man valt att göra lov av den. För min del brukar det innebära lite säsongsstädning i  huset och fönsterputs under ledigheten. Älgköttet, som vi förhoppningsvis får, ska tas om hand och frysas i lagom stora paket.  Under den veckan har vi  jaktgäster som vi umgås med lite av och till.

 

Roland är jaktledare på Harnäs och kommer att ha fullt sjå med det hela veckan.  Sen antar jag att det går åt några dagar till älgjakt på Egenäs vvo.

 

Så småningom blir det  Ålviken i Krokoms kommun, nordväst om Östersund.  Roland ska traditionsenligt jaga hare  tillsammans med Bosse och Anders.

 

F.ö.  är inte nåt speciellt planerat under hösten utom att det är jaktsäsong för småvilt, hare med Hej och Jazz, rådjur med Severin. Hoppas Severin får komma igång nu i början på hösten innan det blir för mycket snö för hans korta ben.

 

Vi hyser förstås förhoppningar om besök av barnen framöver hösten. Billfamiljen (och kusin- Bobofamiljen) vill komma hem någon gång i november. Mattias måste nog komma hem till Sverige vid årsslutet för någon slags formaliteter i samband med USA-boendet.