Jessica Kempe är kvar ...
För mig är det självklart att konst kan och får ha, även andra syften än att bedriva politik och samhällskritik. Ett, i mina ögon, godkänt sådan syfte är att berätta en historia, förmedla utsnitt av livet på ett sådant sätt att det berör. Och ibland är verklighetens upplevelser vackra och positiva, då måste det vara tillåtet att beskriva dem vackert och positivt. Konst behöver inte nödvändigtvis vara fel för att den är föreställande och vacker att beskåda.
Därmed inte sagt att all föreställande och vacker konst är bra konst eller bra hantverk eller ens tilltalar en konstpublik. Men för mig blir det märkligt när det estetiska värdet i konstverk reduceras till noll och enbart verkets samhällsdebattvärde räknas, typ kladd i tunnelbanan eller manipulerad inläggning på mentalsjukhus. Det blir också märkligt när den statliga konstutbildningen i stort sett enbart sysslar med att lära ut samhällskritiskt skapande och inte har någon linje för dem som vill lära sig själva hantverket i måleri exempelvis.
Jessica Kempe tar upp min kritik i en recension i DN. Jag har kallat hennes rasbiologiska fixering för svammel i ett tidigare blogginlägg och det håller jag fast vid förstås.
Och tack till Börjes konstblogg som gjorde mig uppmärksam på artikeln i DN!
Bra skrivet! Kempes texter blir mer och mer besynnerliga. Man undrar ju om hon är riktigt frisk, bra kan hon väl inte må ändå.
För mig har alltid konst varit att det ska vara vackert att titta på typ Eremitaget och Louvren.Det moderna tilltalar mig inte lika mycket.ha det gott kram Thalina
Jösses Inga! Har du sådant inflytande att kritikerna hänvisar till dig!?! Fantastiskt.
Inte gör det något om konst kan uppväcka känslor och reaktioner, men som du säger kan inte den föreställande konsten avfärdas. Och varför skulle den? Då kastar vi väl alla föregående verk i sopen!
Börje: Ja, jag undrar allt mer över det här bisarra kopplandet till rasbiologi. Kan det verkligen vara på fullt allvar eller driver hon med oss alla?
Thalina: Din inställning delas av många eftersom den moderna förställande konsten har varit satt på undantag så länge så har den haft svårt att utvecklas de senaste åren. Därför är vi hänvisade till klassikerna för att få vårt lystmäte.
Anne: Mitt inflytande är nog rätt begränsat! ;-))
Men jag har ju fördelen av att stå utanför det svenska konstetablissemanget, så jag kan se det hela med alldeles egna ögon och tycka precis vad jag vill utan att snegla på vad som för tillfället är gångbart. Jag har inget att förlora på att vara helt ärlig och redovisa en uppfattning. De som så att säga finns inne i smeten har ju förplktelser och lojaliteter till höger och vänster och är rädda att stöta sig med DNs kultursida.
Gå in och titta på den här sidan, en ung konstnärinna som målar fantastiskt..hon förtjänar en plats i den hårda konstnärsvärlden. www.natalierudebou.se