Inga Magnusson

... är helfascinerande! Det blir som ett gift när man börjar, som ett slags dokusåpa som rullas upp. Så numera försöker jag att inte börja. Kommer ihåg hur jag kunde bli sittande hela nätterna igenom på den tiden man lånade hem en apparat och mikrofilm. Det var bara att läsa innantill om människors öden och äventyr, som i en bok. Oftast är det en berg- och dalbana mellan generationerna; ena stunden väbärgade bönder, nästa rotehjon. För säkerhets skull har jag forskat lite om Rolands släkt, inte min egen. ;-)

Maria Byttner Långserud, sedemera Västra Boda i Sillerud, är alltså det senaste fyndet. Släkten Byttner hette i tidigare släktled Pyttner. Hon är en av Rolands släktingar som råkade  komma från lite "bättre" förhållanden och då är det lättare att följa långt baköver, ända ner emot 1400-talets Belgien, valloner alltså.  Maria är anmoder till alla dem som härstammar från Gustav och Ester Kylén på Liane.  Jag ska inte säga att det är halva Årjängs befolkning som härstammar härifrån, men några av ättlingarna här har förökat sig rejält, så många blir det.  Rimligen  gäller texten nedan också Blomskogssläkten Byttner.

Maria Byttner från Långseruds Kaptensboställe var alltså en flicka från lite bättre förhållanden kan man säga och vi spekulerade i hur det blev för henne att gifta sig med Olle Nilsson, och flytta med honom till Boda i Sillerud och få soldatnamnet Boberg.  (Släktlänk här!)    De indelta soldaterna fick ju namn efter det ställe de bodde på. Hon var väl förälskad förstås eller blev helt enkelt gravid eller nåt sånt och fick byta ett rätt bekvämt liv mot mycket enkla förhållanden.  Om jag nu minns rätt och inte har blandat ihop något så fick Olle och Maria Nilsson / Boberg bl.a. barnen Karl som är Rolands anfader och Olle på Skörve som är Ms i Vårvik anfader.  Och Karl fick Estrid (Ester) som gifte sig med Gustav Kylén på Liane. Och de fick bl.a. Rolands pappa T som var äldst i syskonskaran.

Hela Byttnerska släkthistorien är nog för lång för att publicera här men jag kan inte låta bli en bit från den äldsta delen, innan man hunnit etablera sig i Sverige. En bra bit ner i Marias släkttavla ser det ut så här, just när släkten tar klivet från Belgien till Sverige. Kul att anfäderna också ritade och byggde hus yrkesmässigt, det verkar vara en stark gen :-) ;

"GILLIS DE BESCHE (7:169). Arkitekt,Byggmästare. Död efter 1610. Anm. Nyköping 1606.Erhöll 3/7 1606 öppet brev på stadens tullkvarn.Byggmästare vid Skeppsholmen i Stockholm 23/7 1608.Byggmästare efter sonen Wilhelm på Nyköpings slott 11/6 1609. Anm. Gillis DeBesche var Arkitekt och Byggmästare och dessutom en förnämlig handelsman i staden Liège.Han reste senare till Antwerpen och därefter till Sverige i början av 1600-talet (av religiösa eller ekonomiska orsaker).Han reste tillsammans med sin hustru och 2 döttrar.Tidigare hade hans 5 söner rest till Sverige mellan åren 1596-1608.De flesta på inkallelse av Hertig Karl sedemera Karl IX.Enligt traditionen inom släkten skall han ha adlats av Kejsar Ferdinand III.(Sv.Biografiskt Lex. 1931). Anm. Sv. Adelns Ättartavlor-Elgenstierna: Adliga ätten DeBesche nr.763.Intr.1668 utdöd 1681. (Barn 88, s , Far 352, s )

Gift med efterföljande ana.

Barn:

Maria DeBesche (7:185). Född ? 1568.

JACOB GILLISSON DE BESCHE (7:168). Född 1570 i Liége, Belgien. Död 1640. (Se 88, s ).

Wilhelm DeBesche (7:186). Bruksförvaltare. Född 1573-12-03 i Liége, Belgien. Död 1629-02-10 i Hällestad (E).

Gillis DeBesche (7:187). Född 1579 i Liége, Belgien. Bruksarrendator,Byggmästare. Död 1648-08-24 i Nyköping. Inflyttade 160(0) före fadern. Gillis arrenderade först kvarnar i Nyköping, övergick liksom bröderna till metallindustrin, anlade jämte brodern Hubert Nävekvarns järnbruk (kanonstyckebruk) vid Bråviken i Tunabergs socken (D). Byggmästare i Nyköping.Arrendator av de s.k. Nyköpingsverken.

Hubert DeBesche (7:188). Född 1582 i Liége, Belgien. Inkom 160(0) före fadern under Karl IX:s regering, byggmästare, bergsbrukare. Arrenderade 1623 Nora och Lindes bergslag, fick 1631 privilegium på masugn och hammare vid Ålberga (D), kanonstyckegjutning 1650. Anlade tillsammans med brodern Gillis Nävekvarn kanonstyckebruk vid Bråviken i Tunabergs socken (D). Hubert var "en stor, ej alltid så lycklig mångfrestare". Bosatt på Guldsmedshyttan i Västmanland, mot slutet i östra Södermanland. Stamfar för nr 1253. Död 1658.

Gerhard DeBesche (7:189). Brukspatron i Forsmark/Berting. Född 1585-03-.. i Liége, Belgien. Kom 1628 till Finspång? Var också Byggmästare. Stamfar för adliga ätten nr 944. Död 1656-06-18 i Forsmark (C).

Helena DeBesche (7:190). Född ? 1587.

177 fm mf ff m

HELENA DE BESCHE (7:170). (Barn 88, s )

Gift med föregående ana.

Generation VIII

352 fm mf ff ff

WILHELM HINDRICH DE BESCHE (7:180). Arkitekt. Levde i Liège. Död 1567-10-08. Begravd i S:t Lamberts kyrka. Anm. DeBesche var Arkitekt hos Kurfursten av Köln och hos Furstbiskopen av Liège. (Barn 176, s , Far 704, s , Mor 705, s )

Gift

Barn:

Pierrot DeBesche (7:183). Anm. Sonen Pierre var Canonicuspräst i Liège.

Hubert DeBesche (7:184). Anm. Sonen Gillis reste till Bilbao i Spanien och blev Arkitekt hos Kungen av Spanien"



Den här fantastiska släktforskningen och mycket mer i den vägen har jag precis fått, och dessutom andra beskrivningar av hur de levde, av en duktig släktforskare i Garphyttan. Jag är mycket tacksam för det.