Inga Magnusson

Det är fint att fortfarande kunna se kor på sommarbilder, här från andra sidan viken. De här verkar ha hittat ett smart sätt att svalka sig i sommarvärmen och samtidigt dricka sig otörstiga. Ett fint liv har de. Man är glad att vi lever i ett land där kor har rätt att få komma ut i friska luften också, inte bara vara inomhus. Visst var det Astrid Lindgrens förtjänst?

Lars Weiss dog häromdagen, alldeles för tidigt!  Han har skrivit bra böcker.  Jag har läst ett par nu som handlar om den första tiden bland svenskar som emigrerade till Amerika med fokus på byggbranschen. Den här heter alltså "Järnmannen och pansarbilen".

 

Böckerna är intressanta av flera skäl. Händelserna utspelar sig mest i norra delarna, bl.a. Chicago. Dit flyttade en äldre släkting till Roland och han blev byggmästare / arkitekt där. Kan föreställa mig att hans liv liknade det som Weiss beskriver i böckerna, även om de är fiktiva, inga dokumentärer. Ett annat skäl till att hans böcker är intressanta är förstås att han studerat det han skriver om. De är skrivna år 2000 och år 2001 och den förra heter "Iskarlen och trasdockan"

 

Studsar lite när jag läser följande dagsaktuella fenomen beskrivas i boken:

 

"Det han också hade sett och hört under sina samtal tydde på att det fanns en märklig intolerans bland svenskarna så fort det handlade om politiska åsikter. Den som inte tyckte som man själv var, om inte fiende så i alla fall ingen vän." 

 

Detta stöter vi på idag också och det kanske alltså har funnits med bland svenskar i hundratals år! ;- ))

Vi letar alltid efter vildfångad lax i butiker, men hittar sällan, eller egentligen aldrig. För det mesta måste vi alltså köpa odlad lax, men den känns inte helt ok. 

 

Därför är det ren lyx att få tag på vildfångad lax från en god vän som är duktig fiskare. Den här gången  blev det lax och även en rejäl gös. Tacksamma är vi för det!

Månen är full och vacker!

 

Golden Queen levererar ibland en god gul tomat. 

 

Roland stekte kolbullar i Lianegrillen igår kväll. Och de som ville kunde byta mot pannkakor eller grillad vildsvinskorv. Sen blev det glassbar förstås, det har vi en gång varje sommar.

 

 

 

Roland o jag hade ärende till vår närmaste tätort Årjäng idag, vi har två mil dit. Vi passade på att ta med barnbarnen B och L som bor på Liane nu på semester. Deras kusin B var också kvar hemma och ville gå med. (Två av gästerna på Liane var på bergsklättring!) . Det blev förstås förmiddagsfika på Broms kafé, som var nästan fullt. Och så ville de till Årjängstrollet. 

 

Årjängstrollet byggdes i början på 70-talet, Roland råkade vara med på ett hörn i tillverkningen. På trollet finns en rutschkana som är populär bland barn. Uppe är en scen som används till mindre uppträdanden. Trollet stod förr på torget och var perfekt lekplats när man fikade på Claras bredvid. Men nu är det rustat och står utanför hotellet. tillsammans med en snurra och ett par gunghästar.   Trollet var kontroversiellt, inte fin-kultur direkt, men fyllde sina funktioner. 

I anslutning till troll-platsen står tre stenhästar och vänder ryggen till trollet (symboliskt?) . Hästar är typiskt Årjäng så det kan ju passa. 

 

Men barnen hade en lite lustig fråga:

- Vad är det här liksom? Det är inte som en lekplats!

Och på den frågan hade jag inget svar ;- )) 

 

Efter Årjängsbesöket for barnen till Sandas badstrand för att leka i vågorna!

 

I kväll blir det kålbullar i Liane-grillen och glassbar!

Framsida av Einar Nerman! Den här tidningen var ett fynd på "Nysäters Hem o Antik" igår. Helt fantastiskt att läsa alla annonser och artiklar  från den här tiden, det är verkligen kvinno-historia. En del annonser kan man  tolka som förtäckt koppleri exempelvis. Innehållet i tidningen är alltså inte riktigt så oskuldsfullt som framsidan antyder.

 

Till sist: Ledsamt nog så fungerar inte Blogg.se bra längre. Jag har svårt att komma in på bloggen för att göra nya inlägg, jag blir ofta blockerad av buggar som härjar på blogg-plattformen. Ansvariga för bloggen skyller på att man har dåligt med personal under sommaren.  Det kan alltså bli betydligt mindre från mig på bloggen, i alla fall den närmaste tiden. Jag kan bara hoppas att man lyckas lösa problemen framöver. Känns ledsamt. Jag har bloggat här sedan 2005, i stort sett varje dag, 14.927 inlägg har det blivit. ;- ))  Ler lite när jag tänker på att min mamma också skrev dagbok hela sitt liv, fast på papper, hon blev 93 år gammal.   Istället blir tyngdpunkten i mitt  dagboksskrivandet på facebook. Den som är medlem där kan söka upp min sida på mitt namn. 

Vi fick ett ex av den förra året. Den blir så fin. Först stora gröna blad, sedan går färgen över i dekorativ bronsfärg.

CD-skivor har ju fungerat som fågelskrämmor på vår altan. Sen vi hängde upp dem under taket så har vi sluppit fågelbajs på utemöblerna. Reflexerna från skivorna som dinglar där verkar avskräckande. Igår hängde Roland upp även på verandan på Liane med förhoppning att de ska avskräcka fåglar från att förorena på den nymålade trappan. 

 

Det blev alltså våfflor idag eftersom Wedugnspizzerian inte var öppen. Här är den goda räkvåfflan, min favorit. Som vanligt fick jag en doggy-bag att ta hem resterna i, det jag inte orkade äta upp. Orkar inte så mycket på en gång och vill inte slänga.

 

Bra att han blir  van vid det. Han tycker om det, gillar att möta nya dofter och synintryck. 

 

Trevlig kväll hade vi häromdagen och blev bjudna på mat av gästerna på Liane. Sen ville småtjejerna sminka Roland. Det gick ju bra!  Efter det gjorde vi en tur till tjärnet med Disco för simträning. Det är för varmt att träna hundarna på dagtid efter vägarna.  Och den här kvällen  så hamnade vi till slut  i Signebyn och pratade bort en stund med goda vänner på altanen. Skönt att slippa Corona-isoleringen, vi behöver verkligen umgås igen

Det blev 43 potatisar!