Vi åt god lunch här idag!
Årjängs travbana lär vara Sveriges vackraste. Man kan se tävlingarna från restaurangen där jag tog bilden nedan, från egen bil (drive-in) eller genom att sitta i skogsparti bredvid banan, rakt fram i bild nedan.
Nu är ju vi inga traventusiaster precis. Vi går mest hit och äter ;- )) Ungefär som med golfen, vi golfar inte men går gärna till golfbanan och äter. Lite märkligt är det att Roland inte blev travintresserad eftersom han växte upp med travhästar och många runt oss och många släktingar, gamla och unga, håller på. Hans pappas stora intresse var trav. Han var till och med med och byggde den här travbanan. Ibland säger Roland att egentligen växte han upp där nere till vänster i bild, där björken står ungefär. ;- )) Hans uppväxtfamilj var ofta på travtävlingar och där var standardplatsen fast det fanns inga bänkar där då, bara gräsmatta. Så det var filtar och matsäck som gällde. Roland ville nog hellre hålla på med hundar eller jaga misstänker jag, häst-intresse blev det i alla fall inte.
Lunchbuffén på Travmuseet är god och hemlagad, dessutom är det trevligt folk som jobbar där. Och en finess är att man har engångs-plasthandskar som man kan använda när man tar maten. Jag har ju under Corona-tiden annars varit skeptisk till att äta buffé just för att man är många som tar mat med samma bestick, alltså en virus-spridare. Men här finns både engångs-handskar och sprit. Värt att nämna är också att vi som bara vill äta, men inte se travet, kan säga till i entrén så behöver vi inte betala inträde. Det går att beställa catering om man vill, alltså hämta på plats. Lunchbuffén är öppen vanliga dagar också, inte bara vid travtävlingar. Rekommenderas!
Vi följde alltså inte några tävlingar idag, noterade bara en varvtid på 14 och en Bergh som vann (Robin?) ett lopp och att Erik Berglöf fanns på plats. Det var nog nordsvenska hästar vid vår lunchtid ;- ))
I kväll kommer det ett gäng levande Vätternkräftor hit till oss. Och de ska kokas! ;- ) Lite nervöst är det, måste ju lyckas! Förra året fick vi inga p.g.a. pandemin så jag har förstås hunnit glömma bort mammas recept. Men vi får försöka och hoppas att de gäster vi bjudit in till kräft-äting imorgon blir nöjda. Vi har ju genom åren haft många fester ihop; kräftor, midsommar, nyår, födelsedagar och annat. Fint att kunna ses igen efter Corona-isoleringen!
Kommentarer
Trackback