Vackert och tänkvärt!
Texten nedan är från Catarina Hansson fb 13 aug 2020. Det hon skriver stämmer så väl in på vad vi lärt oss av barnbarn Moses. Vi hade gärna lärt oss mer av honom, hans jordeliv tog slut alldeles för tidigt.
Tänkvärt....
Knappt har dagen börjat... och så är klockan redan sex på kvällen...
Efter helgen blev det måndag igen och helt plötsligt är det redan fredag!
... och månaden är redan slut...
... och åren rullar fort...
... och vi blir 40, 50 eller 60 år, våra liv passerar så fort...
... och vi inser att vi förlorat våra föräldrar, kanske även några kära vänner...
plötsligt inser vi att det är för sent att ta igen förlorad tid...
Så, låt oss försöka, trots allt, att njuta av den tid som är kvar!
Låt oss fortsätta leta efter aktiviteter som vi tycker om...
Låt oss sätta lite guldkant på tillvaron...
Låt oss se de små sakerna i livet och inse dess storhet...
...för trots allt kan vi fortsätta njuta de dagar som finns kvar... Låt oss försöka eliminera "sen"....
Jag gör det sen....
Jag säger det sen...
Jag ska tänka på det sen....
Vi lämnar allt till senare som om '' sen '' är vårt.
För vad vi inte förstår är att:
Sen blir kaffet kallt...
Sen ändras prioriteringarna...
Sen ändras förutsättningarna...
Sen är det inte lika charmigt..
Sen passerar hälsan...
Sen växer barnen upp...
Sen blir våra föräldrar gamla...
Sen glöms löften bort...
Sen blir dagen natt...
Sen tar livet slut...
Och då är det för sent....
Så... Låt oss inte lämna något till senare...
För väntar vi med att vi ses senare, kan vi förlora de bästa stunderna,
de bästa upplevelserna,
våra bästa vänner,
och även familjen...
Dagen är idag... och stunden är nu...
Vi är inte längre i den ålder där vi har råd att skjuta upp det som behöver göras nu.
Kanske vill du dela detta inlägget och påminna nära och kära...
Eller så kanske du lämnar det till... '' sen "...
Tack för du tog dig tid och läste och allt gott på din fortsatta resa, den som kallas LIVET!!
Kommentarer
Postat av: FREEDOMtravel
Bra text! Så sant! Så sorgligt att höra om Moses. Livet är verkligen inte rättvist. Beklagar sorgen. Vrama hälsningar från oss
Svar:
Inga Magnusson
Trackback