Jag o Seffrin gick till gamla kyrkplatsen idag!
Vid sjön o badplatsen i Signebyn finns gammal kyrkogård delvis kvar. Här finns även lämningar från Bronsåldern och Järnåldern. Människor har alltså bott i bygden, dyrkat och samlats här under hundratals år, det finns traditioner. Förr var sjöar förbindelselänkar, inte skiljelinjer. Ingången till kyrkplatsen är fin och snyggt renoverad. Seffrin och jag gick upp hit idag när solen stod högst på himlen, det var ögonbedövande vackert med - 9 grader.
Ibland hålls gudstjänster här under sommarhalvåret, här är altaret och minnes-sten. Vi har döpt barn här, stämningsfullt och vackert!
Den gamla träkyrkan är borttagen, man byggde en ny på annan plats och den invigdes 1891 ungefär. Här kan man ser konturerna i sten från gamla kyrkan.
Så här lär den gamla träkyrkan ha sett ut.
Norra änden på vår sjö, Östra Silen slutade här. Det fanns förr en hamn för ångbåtar (De vita båtarna) som gick i regelbunden trafik med människor och godstransporter i sjösystemet. Det gick förstås att emigrerar till Amerika med start här. Med kanalsystem finns förbindelse till Göteborg. Eller till Östersjön om man så vill. Nu finns det en småbåtshamn här
Klockstapeln byggdes på senare tid och jag tror att Olof Andreas Dahle (präst) ritade den. Förr ringde den in helgen varje vecka men används inte längre för den riskerar tydligen att rasa.
En del gravar är väldigt gamla
Träden här uppe är stora och mäktiga, roligt att de finns kvar än.
När man har gått över kyrkogården och går neråt på sydsidan så kommer man till en ny järngrind.
Bortom den finns till höger först här bronsålderslämningarn med stenar. Lite längre bort är det gravhögar och stenläggningar från Järnåldern, bl.a. rester av något som ser ut som en mindre domar-ring. Gravarna är brandgravar, åtminstone delvis undersökta. Kanske ligger några vikingahövdingar här :- )
Här är det pampigaste trädet som det ser ut när man går tillbaka till ingången. Gissar att någon präst är begravd här.
Kommentarer
Postat av: Marek
Tack so mycket Inga !! Sehr schön , es ist für uns ein magisches Ort , immer wieder.
Svar:
Inga Magnusson
Trackback