Inga Magnusson

Vi hade stora förväntningar på det här teveprogrammet, men på flera sätt blev det en stor besvikelse. Jag nästan somnade efter en halvtimme, det var trist och obegripligt. 

 

Visst finns ett berg av indicier som talar för att den misstänkte gärningsmannen Engström begått mordet och det presenteras tillsammans med en gigantisk mängd   av info om händelsen och utredningarna. Men man presenterade inga bevis för vem som är gärningsman, inget vapen, inget annat av substans.  

 

Det man lyckats med däremot är att såga det tidiga polisarbetet och utredarnas   arbete. 

Var det syftet egentligen??? Att avslöja gamla kollegors tillkortakommanden?

För i nästa andetag finns klapp på axeln på sig själva, nuvarande utredning med Petersons o hans medarbetares insats. Dom skulle minsann inte ha gjort såna här misstag om dom hade fått ha hand om mordet på Olof Palme från början. Det  var det tydliga budskapet!

 

Det var en gigantisk presentation med mängder av information i lite poetiskt form, med massor av värderingsord och antydningar; "idoga", "avnjuta" osv. Det minskar förtroendet. Och när Peterson börjar prata om att mannen enligt vittnet snubblade när han sprang och det kan tolkas som att han hade halkiga skor på sig och det kan i sin tur tyda på att han är kontorsanställd!!!  Alltså hur spekulativ kan man få bli. Det är bara för långsökt!! 

 

Rent pedagogiskt var presskonferensen en katastrof!!! Man hade behövt hjälp av en pedagog för att reda ut den här massan av info, gallra i den och strukturera så att den blivit begriplig. Det var ett hoppande fram och tillbaka mellan olika vittnen och olika åsikter och olika spekulationer. Ständig blandning av fakta och fiction, helt omöjlig att förstå och tolka för en åhörare / tittare. Dessutom visades gång på gång texter som i sitt lilla format och sin längd inte var läsbara.

 

Ville man försöka göra en vettig framställning eller fanns det ett syfte med den här virriga presentationen, var avsikten att  dölja att man inte hade nåt sakligt att komma med??