Inga Magnusson

 

Ha ha... den fick helt enkelt stå ute i regnet och bli ren! Ser bra ut, i alla fall en stund. Gissar att det kommer lort med i regndropparna som sen lägger sig på lacken och den blir ful. Så jag kommer nog inte undan riktig tvätt. 

 

För övrigt så är det min "döbil", den jag ska ha  tills färdtjänst  tar vid har jag tänkt. Det blir ju inte så mycket kört numera så den borde hålla tills dess. Annat var det förr när jag körde enkel väg 2 mil till jobbet varje dag + skjutsningar av tre barn till träningar och matcher över hela Värmland + en del annat för föreningsliv.  

 

Det är en hybridbil, alltså går ibland på el och ibland på bensin. Det är rätt billigt.  Den är billig i drift och det hängde med flera bidrag när jag köpte den, både från staten och LRF.

 

Men det var inte av ekonomiska skäl jag köpte den. Jag gjorde det därför att jag trodde  på reklamen om att jag var god om jag köpte elbil istället för bensinbil. Det finns en tendens att ju äldre man blir desto mer vårdar man sina chanser att vara god för att  komma till himlen. ;-)) Eller åtminstone sin godhetsimage!

 

Fast min gloria av godhet varade bara tills jag såg bilderna på barnen som jobbade i gruvor med att ta upp råvara till de stora batterierna i elbilar. :-(( Och tills jag läste att råvarorna till elbatterier inte kommer att räcka särskilt länge. Det hela var bara den vanliga  grönfärgade kortsiktigheten som vi matas med i media. Det kändes inte bra förstås. Men nu är den på plats sen ett par år tillbaka så den lär få gå så länge jag kan / får / köra bil.

 

För övrigt så är det en trevlig liten bil, lagom stor och  lagom snabb. När jag trampar på gasen för att köra om så morrar tydligen både bensin och el igång och den accelererar bra. Det gillar jag som faktiskt en gång i tiden sysslade med att  träningsköra rally och lärde mig konsten att gå snabbt genom en kurva genom att parera centrifugalkraften med mer gas. Sånt testar jag inte nu. :-))