Hökugglan stirrade strängt på mig...
... idag när jag åkte skidor i spåret. Den satt still på stolpen, vred på huvudet och tittade på mig. Jag stannade flera gånger för att fota och filma. Och varje gång så fastnade skidorna i den blöta snön och jag var på väg att stå på näsan. ;-)) Till slut, när jag var rätt så nära, flög den i alla fall, då rakt emot mig och försvann över mitt huvud!
Läste på lite om hökuggla. Den är rätt vanlig så det blir inte avverkningsförbud på skogen! Det är man glad för :-) Den har god syn och hörsel, sitter gärna och kollar efter gnagare, kan höra dem under snö till och med! Huvudet kan den vrida nästan runt.
Jag åkte några kilometer skidor idag i spåret. Det hade snöat i natt och regnat lite på förmiddagen. Det gick att åka och skidorna gled motvilligt på underlaget, det var inte så mycket spår kvar. Det var kämpigt för axlar och armar den här gången. Kom ihåg vad min pappa brukade säga när han lärde mig åka skidor då jag var åtta - nio år, att jag skulle tänka på att slappna i armar och axlar mellan stavtagen , då fick kroppen vila och man orkade längre. När jag väl hade åkt en omgång så var spåret riktigt fint
Fast nu är det nog slutåkt för den här omgången. Det ska bli plusgrader och småregnigt framöver. Får vänta på nästa chans
Kommentarer
Trackback