Inga Magnusson

Jag har en bit av Berlinmuren här! Och jag är stolt över att ha en liten bit av Europas historia på bordet i vardagsrummet. Vi pratade  igår kväll med den gode vän som ur muren hackade loss den här biten och senare gav den till oss. Han gjorde det bredvid hundratals andra medan en beväpnad vakt stod uppe på muren och tittade på vad de gjorde. Vakten  såg bara förvirrad ut och visste inte vad hans jobb var längre. Han hade inga bestämda  order. Men han sköt inte. Och det gjorde ingen annan vakt heller. Det kunde ha blivit ett blodbad, men det blev en helt oblodig revolution när muren föll, inte ett enda skott avlossades.

 

Man visar idag i Tyskland filmer från Berlinövergången. Det är gränsvakten som först  vägrade att  öppna bommen  trots att många östberlinare ropar i kör och krävde  att få gå igenom. Det har varit  ett tryck sedan en tid från kyrka och kultur på att muren ska tas bort.  Man kan se hur  gränsvaktchefen gång på gång försöker ringa till någon överordnad för att få instruktioner om hur han ska agera. Det var vanligt i öst med detaljerad information uppifrån.  Men han får inte svar alls. Och till slut beordrar han sina underlydande att öppna bommen mellan Öst- och Västberlin och att  göra det utan skottlossning. Helt fantastiskt att muren öppnades utan att ett enda skott avlossades!  Hoppas att den mannen fått några medaljer för det han gjorde. Han förtjänar dem mer än exempelvis H Kissinger om jag nu ska vara kritisk!

 

Det finns också en berättelse om gränsvakten som har haft nattskiftet och kommer hem till sin fru. Hon frågar kort hur det har varit på jobbet innan hon går till sitt dag-jobb. Han svarar att han har öppnat gränsen. Hon tror honom inte, fnyser bara och  ber honom bara gå och lägga sig.! Vet inte om den historien är sann  men den är trovärdig. För den plötsliga gränsöppningen mellan öst och väst var oväntad.  De som hackade loss bitar ur muren den här första  natten  stod bredvid varandra och grät av glädje. Många hade vänner och släktingar på andra sidan!

 

Sen blev inte allt frid och fröjd. Väst-tyskland fick i sina händer ett nedgånget Öst-tyskland som behövde totalrenovering: Nya system för avlopp,  vatten,  el, ny tunnelbana, nya vägar, nya industrier osv.  Det var en oerhörd kostnad och gick inte att genomföra över en natt. Arbetslösheten i öst är fortfarande hög. Idag är många i den forna östbefolkningen missnöjd och särskilt i ljuset av de fördelar som ges nyanlända migranter  från andra  länder.  AFD, det konservativa och  migrationskritiska  partiet, skördar framgångar. Man vet inte riktigt hur det slutar än.