Första skogspromenaden utan koppel!

Nu har vi gjort första promenaden i skogen utan koppel med lille Disco! Det är spännande. Jag är förstås rädd att han ska bli ormbiten eller nåt annat hemskt. Men vi måste ju ändå våga släppa honom så att han får skogsvana. Disco ska tränas  att bli en jakthund och det börjar tidigt med att bygga upp god kontakt i skogen. Vi gick hela tiden och han hängde med oss nära för att inte tappa bort oss.  Det blir till att träna inkallning också på de här promenaderna, dvs ha något hundgodis med och kalla in honom ibland med en bestämd visselsignal så han blir van vid det. Det är en förutsättning för att han ska fungera senare i samband med jakt.  
 
Träningsmoment lite längre fram blir att ta med honom till skogen och sitta still. Då vet han att han kan hitta tillbaka till oss i egna spår och vågar söka ut längre bort.  Målet är ju då att han ska våga sig ut och söka efter hare långt ifrån sin förare och inte ängsligt stanna nära. 
 
Igår eftermiddag  blev sommarens första kålbullestekning! Vi var ett sällskap på nio personer och det funkade bra. Det var några gamla goda vänner men också nya bekantskaper och det är alltid spännande. Några regntårar hade vi  en stund, men vi kunde vänta inne i grilhuset,  sen blev det fint. Tornfalkarna fortsatte att flygträna trots att vi satt där. ;-)) . Roland kan verkligen kasta upp pannkakorna i luften och vända dem, ser flott ut, men jag fångade det inte på bild igår.
Den här bilden på kålbullevändning i luften är från ett tidigare tillfälle i Lianegrillen. ;-))  Son Markus ser och lär! 
 

Kommentarer
Postat av: Znogge

Kan tänka mig att träningen måste börja tidigt i och med han ska bli en jakthund. I vårt område bor två hundar som används vid jakt och det är helt otroligt att se hur perfekt kontroll husse i familjen har på dem. När sonen är ute med dem då kan det svaja lite.

Miis T har vi inga sådana ambitioner för men självklart så måste hon kunna minst vardagslydnad så hon är anmäld till valpkursen som lär starta i slutet av sommaren. Det är uppfödaren som ska hålla i kursen preliminärt så vi är lovade en plats.

Svar: Så bra att gå valpkurs! Vi brukar gå om det anordnas i närheten, tyvärr inte så ofta. Minns att vi brukade skratta åt valpar som varit på kurs, de blev helt utmattade av kursen fast de inte ansträngde sig fysiskt så mycket, men utmaningarna är stora. ;-))
Inga Magnusson


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback