Inga Magnusson

Den ligger på Liane-mark bredvid vägen upp till Liane,  i denhär skogsdungen som heter Gropekûel. Förr gick  vägen från Bryngelsbyn till kyrkan och skolan  över här. Man gick alltså bredvid ålderdomshemmet, förbi Nobels björk, genom skogsområdet mellan Elgtån och Liane, över kullen här, upp i Brygghusbacken, förbi ladugården vid Prästgården. Gunnar Wingskog berättade för Roland att han gick den vägen. Sen byggdes landsvägen från Svensbyn till Signebyn och då användes den istället. 

 

Varggrop användes för att fånga varg. Den grävdes djup och  större nertill än vid öppningen så det skulle vara svårt att ta sig opp för den fångade vargen. För att locka till sig varg kunde man ha en åtel av kött som luktade gott för varg, eller på en plattform mitt i gropen placera ett får som bräkte. Öppningen täcktes förstås med ris så den inte syntes. Sen skulle vargen komma och ramla ner. Nu syns inte så mycket av varggropen.  Rolands pappa och generationer före honom har fyllt igen den så ingen människa eller något djur skulle dratta ner och skada sig. Nu är det bara en fördjupning i marken kvar - tack o lov. Fast krasst sett så skulle vi kanske behöva ha några varggropar kvar ;- ))

 

Åkern till vänster om Gropekûel heter Gropejâle och den till höger om dungen heter Sellersänga.