Inga Magnusson

Jag skulle kolla på Rolands sex potatisplantor, dem han tänkt sig att skörda till midsommaraftonen, och kanske ta någon bild. Så jag drog iväg mot kanten på trädgården medan jag fepplade lite med kameran. Såg inte ormen direkt förstås, men lyckades hejda högerfoten precis innan jag skulle ha trampat på den. Den låg stilla och lojt slingrad i en osorterad hög och såg ut som en typisk huggorm med zick-zackmönstret, den smala halsen och svanstipp. Det kantiga huvuvdet var väldigt skarpt tecknat och syns på bilden längst upp till vänster. Den gjorde sig ingen brådska men ringlade artigt iväg i alla fall.

 

 

Jag ska i alla fall köpa snus och lägga ut. Minns att jag gjorde det när vårt hus var nybyggt på inrådan av några äldre herrar, bl.a. Ernst och Artur tror jag. Vår tomt låg ju på en bit f.d. skog så det tog ett tag innan vi blev av med slingrande ur-invånare. Jag köpte en stor förpackning snus  och strödde runt hela tomtgränsen. Om snusen hjälpte mot ormarna kommer jag inte ihåg, men den hjälpte mig genom   att  jag trodde på effekten och det räckte. ;- )). 

 

Nu har jag googlat på huggorm och hamnade på Naturhistoriskas sida. Det är troligtvis en hane, de är mer skarptecknade och mindre än honor. F.ö. så föds  inte ungarna förrän i augusti - september! Tack för det!  Då slipper vi i alla fall få en ormbarnkammare i trädgården om det nu skulle vara en hona och den har bosatt sig här. . För många kan det bli om man har otur, 4 - 20 ungar kan en huggormshona föda!! 

 

SNUS HJÄLPER SKRIVER NATURHISTORISKA, ORMARNA SKYR DET!  Jag ska genast investera i snus!