Inga Magnusson

Nu har jag varit heltidspensionär ett tag, nästan ett halvår. Pensionärslivet börjar ta form, hitta sina rutiner.

 

Först får jag väl konstatera att det inte alls blev så illa som jag tänkte mig innan. Visst kan jag sakna elever och kollegor och de meningsfulla  arbetsuppgifterna som lärare, men samtidigt innehåller  vardagen rätt trevliga saker. Nya rutiner börjar komma på plats.

 

Noll  stress är det. Allt görs i lugnt tempo, jag behöver aldrig jäkta eller skynda mig. Skönt efter ett liv som ofta gått på högvarv med heltidsjobb, familj och andra åtaganden!

 

Långa sovmorgnar och långa frukostar som jag har längtat efter. 

 

Gott om tid att laga mat från grunden. Det är roligt och vi har bra råvaror i form av viltkött 

 

Kan gå långpromenader med Seffrin när det är som ljusast mitt på dagen. Känns otroligt skönt nu på vintern. Blir väl upp emot en timme dagligen. 

 

5:2 fortsätter vi med nu på fjärde året. Funkar fortfarande bra för mig. Det håller vikten på plats och säkert nyttigt för kroppen att få vila från fett - och sockerbearbetning två dagar i veckan. Hinner göra egen kalorifattig soppa för svältdagarna och slipper därmed huvudvärken.

 

Röris 5 + lite extra ryggstärkarövningar försöker jag göra varje dag. Tränar balans, smidighet, avslappning  och lite styrka. Det behövs som komplement till hundpromenaderna för att inte tappa ork. 

 

Äter, fikar och pratar med Roland av och till under dagarna, han jobbar ofta i närheten och tar en tur in då och då.

 

Jag har tid att hålla mer snyggt och rent i huset. Det känns absolut bra. Jag har upptäckte en ordningsam sida hos mig själv på gamla dar. Har alltid tidigare betraktat mig som en slarvmaja.  ;-)) 

 

Döstädning blir det av och till och det gillar jag. Det innebär bl.a.  att jag tar mig igenom högar av foton, grejer och papper som bara blivit liggande. Skönt att få rensa, slänga, skicka till second hand. Det är inte fel heller att  uppleva nostalgitripparna det innebär att konfronteras med minnen. Ska ta mig an släktforskningen så småningom.

 

Mer tid att läsa. Det gäller böcker förstås, men också tidningar. Jag har flera digitala prenumerationer på dagstidningar, men läser även alternativa media på nätet. Det behövs  för att få bra info. 

 

Mer tid för bilder,  blogg och fb blir det också förstås. Det är lättare att hålla kontakt med vänner som bor långt bort. Jag har också nätvänner som  har hängt med i flera år. Nätet känns som ett  allt viktigare socialt forum nu när dagliga  jobbkontakten  med kollegor är borta. 

 

Det ovan beskrivna handlar om vardaglig tillvaro just nu som pensionär. Sen händer förstås annat också mellan varven, livet är inte bara rutiner. Vi träffar vänner och tar turer hit och dit på numera valfri tid och vi har tät kontakt med barn och barnbarn. Så länge hälsan står bi så är mitt pensionärsliv rätt bra, mycket bättre än jag trodde innan för att sammanfatta.