Inga Magnusson

... tillbringade hela gårdagen i modrens höstastrar. Jag såg den av och till flera gånger när jag var ute och pysslade i det fina brittsommarvädret. Till slut tog jag en bild, räknar med att det kan vara säsongens sista fjäril. Fantastiskt att höstastrarna blommar så rikligt i år. Jag tog med från mitt barndomshem för länge sedan och de har snällt spridit sig, utan minsta omvårdnad. Tyvärr blommar de inte alls om hösten är tidig och tvärkall. Är nog egentligen tänkta till en annan klimatzon än här, för jag minns att de blommade varje höst i Bäck, zon 3.  Men som sagt i år är det blomprakt, vackert blått och gult. Det är bara att njuta av dem.

 

Uppdaterat om amiralfjärilen. Fjärilen på bilden är alltså en amiralfjäril, jag googlade förstås. De lever märkligt, flyger  till oss från medelhavsområdet på våren / tidig sommar, parar sig här i juni, lägger ägg på nässlor. De blir nya fjärilar i augusti. De nya fjärilarna  flyger ner mot varmare länder frampå höstkanten, medan föräldragenerationen går under i vår kalla vinter.  Något universitet i Bern ville ha hjälp att kartlägga amiralerna och tar emot rapporter om iakttagelser, så jag fyllde snällt i en liten rapport om min fjäril. Hoppas den här vackra amiralen överlever flygstrapatser som väntar den snart,  genom regn och storm, över alper och sjöar. Helt ofattbart att en liten bräcklig fjäril kan flyga till Medelhavet!!!  Och sen hitta tillbaka till sin födelseplats i juni nästa år igen.