Hallsberg och nostalgi

Så har jag då tillbringat några dagar i Hallsberg där jag växte upp och jag roade mig med att ta en nostalgisk vandring bland minnen. Vi bodde en bit utanför samhället på landet och så flyttade jag härifrån ungefär 1967, så där 17 år gammal, men en del tror jag  mig ändå minnas.
 Huset ovan var då på 50- 60 talet en telefonstation. Damer jobbade här och skötte en manuell telefonväxel dvs kopplade ihop telefonsamtal rent fysiskt med sladdar och proppar på en tavla. Undrar om de inte hade något med telegram att göra också?  Pampigt med telefon på den tiden.
 
OAS eller O A Olsson hade en stilfull klädekipering här i hörnet. Det var minst två våningar med kläder. Där handlade vi när det skulle köpas nåt lite finare, annars kunde det bli Kapp Ahl i Örebro. Pappa jobbade på SJ så vi hade gratis resor och for ofta dit.  Nu är det Coco thai, en restaurang i hörnet.
 
Jag gick ju i skola här också. Detta är gamla yrkesskolan, den var rätt nybyggd då. När jag gått ur den obligatoriska skolan visste jag inte riktigt än om jag ville bli lärare. Min mamma sa förstås åt mig att gå husmodersskola för det hade hon gjort. Sköta ett hem måste ändå alla kvinnor kunna, sa hon ;-)) Det hette då hemteknisk yrkesutbildning. Så det blev det  ett år  här för min del med praktik och teori om matlagning, bakning, tvätt och städning. Ha ha... det mesta av detta rann av snabbt får jag väl erkänna, men roligt hade vi. De flesta som gick hemtekniska  skulle fortsätta till barnskötare sen för på den tiden förutsattes den yrkesgruppen jobba på barnhem av olika slag och då måste man kunna sköta om mat och kläder åt barnen, så hemtekniska var ett krav för att bli barnskötare. Daghem fanns ju inte alls då egentligen.  Många av dem som gick på skolan bodde på elevhemmet bredvid, ett rekordeligt ett  med husmor och allt. Där bodde en hel del pojkar också som gick verkstadslinjerna, så det behövdes någon som höll ordning.  Oj, så annorlunda allt var.
 
Den här dagen när jag gick förbi Alléskolan så var det inga upplopp. Annars har den tråkigt nog blivit berömd för den händelsen för ett par veckor sedan. Jag hann gå ett år här när den var alldeles nybyggd.
 
Här fanns på den tiden en skomakare om jag inte minns fel. Vi hängde där ibland. Det tyckte jag såg roligt ut. Tänkte ibland att jag nog borde bli skomakare ;-)) Men det blev jag alltså inte.
Maggan  skrev:
"Skomakaren Axel o hans bror som jag inte kommer ihåg vad han hette kämpade i många år med sitt skomakeri, där var jag mycket, de var så snälla mot oss barn o bjöd alltid på godis, Axel o hans fru hade inga egna barn. Så rara båda två. Hans bror var väldigt krum i kroppen. De bodde i Norrby. Kan än idag känna lukten."
 
Kanske var det nåt med glasmästeri här? Minns inte säkert.
 
Där nere låg en viktig butik: Pomonas, en välsorterad godisbutik där man köpte lösgodis över disk, hur lite eller hur mycket som helst. Han som hade den hette Fernelind eller nåt sånt. Nedanför där ligger hotell Stinsen. Det fanns inte alls då tror jag.
 
Här nere i källaren låg en mataffär, ingången var en trappa från Storgatan så kom man ner i butiken.
 
Anrika Wienerkonditoriet hade ingång här men man satt på andra våningen och fikade, där balkongen är. Där har jag tillbringat många timmar med fika och bara häng.  Det är konditori nu också men Landals.
 
Järnvägsstationen är tjusig. Hallsberg är ju en knutpunkt för järnvägstrafiken, med banor åt alla fyra väderstrecken. Samhället bildades egentligen när man byggde västra stambanan från Stockholm och Göteborg och bygget möttes här. Tror det var 1862. Massor av människor flyttade in och fick jobb både med själva järnvägen och med infrastrukturen runt omkring. Många övernattade här i samband med tågresor som på den tiden tog lång tid och krävde byten. Det behövdes både matserveringar och husrum.
Järnvägsrestaurangen låg  här alldeles bredvid- Verandan hängde vi ofta på. När jag gick realskolan så skickade mina föräldrar med mig 3 kr varje dag för att jag skulle kunna äta enklaste måltiden här. Det fanns ingen skolbespisning. Fast ibland köpte jag bara korv med bröd i kiosken istället för 1.50 och någon kaktus till samlingen för det som blev över. Det var inte bara maten som skoleleverna fick betala själva, utan också skolböcker och annat som behövdes för studierna. Minns att mina föräldrar i förväg lämnade en peng till bokhandlaren för mina inköp under läsåret och sedan noterades och drogs av vad jag hämtade ut. Det för att jag skulle slippa ha med pengar till skolan. Man fick själv köpa sina böcker.
Här borde Folkets Hus ligga. Det var viktigt med danslokal Grottan, biograf, kafé Lampas och mitt kära bibliotek. Jag var värsta bokmalen. Ungdomsavdelningen läste jag ut i stort sett hela och minns att jag var osäker på om man som barn verkligen fick låna i vuxenavdelningen. Lånen var begränsade till 5 böcker varje gång. Huset är i alla fall rivet och jag antar att det finns nåt nytt Folkets Hus någonstans i samhället, men jag vet inte var.
 
Huset bortanför FH - tomten var lite skrämmande med sin fasad och storlek, såg ut som ett fängelse. Byggdes säkert i början på 1900-talet, kallades alltid Överliggningen. Det var övernattningsplats för tågpersonal, typ lokförare, konduktörer och andra som jobbade på tågen. Tågresor var ju långsamma i början, tog ofta flera dagar.
 
Bergöös-huset. Det var järnaffär förr, en välsorterad, en av samhällets två. De konkurrerade och höll god standard. I bostaden ovan fanns väggmålnngar av Carl Larsson vars Carin kom härifrån om jag nu minns min historia rätt.
Och här fanns bokhandeln, Kallova hade väl den först och även när den flyttat hit var det väl. Bosse jobbade där men tog inte över som jag skrev, det var Stigs.  Palmkvist var bara anställd.
Det var fantastiskt att gå in här, kolla på böcker och prata böcker. Idag är det långt mellan de rent fysiska bokbutikerna. Mycket säljs på nätet istället.
 
Det kommer att bli mer nostalgi från Hallsberg framöver.
 
 
Här kommer lite info och  rättelser från Maggan
 
"Mataffären med det trekantiga fönstret, var en Konsum butik o ingången var från Storgatan, där kom man in i mjölkbutike o en trappa ner var övriga livsmedel. Åke Sterner var
föreståndare där.
Bokhandeln övertogs av Stig Karlsson o hette Stigs Bokhandel. . Bosse Palmkvist var bara anställd.
Finns inget Folkets Hus i Hallsberg längre, bio visas i Alleskolans aula.
Lokalen på Kapellgatan var glasmästeri en tid men före det låg en möbelaffär o därefter ett studieförbund innan glasmästeriet."
 
Maggan rättade även Cavallius till Kallova när det gäller namnet på bokhandelns ägare.
 
Tack för det!
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback