Inga Magnusson

Antingen vi vill eller inte så är de här nu, vildsvinen. Det här är märken efter deras bökande i Botten, skogsområdet mellan Döverud och Spriklerud. Det ligger nära vårt hus. En granne bara en liten bit härifrån har sett en sugga och 6 ungar, storlek  brungrisar på sin tomt.

 

Jag är inte helt säker på om jag gillar det här eller inte. Köttet är väldigt gott på grisar som är inte alltför stora. Men samtidigt så är det tveksamt om jag vill träffa på en sugga med 6 ungar i skogen på en svamptur. Det är djur som jag inte alls är bekant med, vet inte hur de reagerar, vilka man ska undvika, vad man gör. Och blir hundarna störda av dem i andra jaktsammanhang? Stövarna jagar dem säkert inte men sturske taxen Seffrin har nog ingen respekt för grisar oavsett storlek och kön. Seffrin ställer ju älg om andan faller på ;-)) Han hinner inte undan heller om grisarna  vill ta honom, för de är snabba. Detta är ett nytt läge för vår del. 

 

Vildsvin kan i alla fall jagas om man vill minska stammen, men jakten  ligger inte, som älg och småvilt,  i viltvårdsområdens regi utan i princip enbart hos den enskilde markägaren på egen mark. Undrar om förvaltningen  kan bli tillräckligt effektiv då? Framtiden får utvisa hur det blir

 

Tvekslöst var skogen trevligare förr utan vildsvin, varg och björn.