Öppnat fasanernas voljär idag!
Nu var det dags att öppna upp för fasanerna så de kunde börja gå ut och leta egen mat. Snäll granne Kjell hjälper till.
Först måste de infångas en och en så att näbbringen kunde tas bort. Näbbringen har hindrat dem från att hacka på varandra, näbbarna har inte helt gått ihop. Det något primitiva redskapet för infångandet blev barnbarnens lekhåv! ;- )
Och så in då i voljären.
Fåglar infångades med håven och hölls fast för att nypa av näbbringen.
Det gick riktigt bra, fast jag fick sy ihop håven vid ett tillfälle när den fått revor så fåglarna kröp ut. Men då var det bara fem fåglar kvar. Inte en enda fågel försökte attackera ögonen! Ha ha.....!
Som oljade blixtar sprang de in i voljären igen. De började upptäcka att de kunde få ihop näbbarna och kunde plocka i sig frön på marken och putsa de egna fjärdrarna. Men ingen gick ut ur buren. Vi tog en fika på altanen, gick tillbaka. Då låg de allihop i voljären, ingen hade gått ut. För en stund sedan var Roland där med mer mat åt dem, då hade fem gått ut och tryckte i gräset nära buren. Det var alltså ett par timmar efter att dörrar till friheten öppnats upp. De hade inte bråttom ut, men nu går det nog fort. Ska bli spännande att följa det här äventyret.
Uppdaterat två och en halv timme efter öppning: Alla fasaner ute! De går i det höga ängsgräset och trycker när man närmar sig. Inte en chans att få en bild på dem i frihet! Några tycks i alla fall hålla ihop för det prasslar mycket på ett ställe. Men de kanske har delat sig i grupper. Jag såg bara ett huvud sticka upp vid ett tillfälle.
Kommentarer
Trackback