Om betesskadorna på Harnäs vvo
Här inventeras betesskador vid Guldgruvan. Där fanns mycket tall men den var inte skadad av betande älg, vare sig gamla skador eller nya. Det man inventerade idag var vinterns skador av älgbetning. Men det som var mycket betat vid Guldgruvan var sälg. Kanske finner älgarna sälg mer smakligt.
Detta var kanske en mer skämtsam bild vid Haget.
De områden som man kollade på var de som anmälts av markägare som betningsskadade i vintras. Men enligt de mätningar och beräkningarna som Skogsvårdsstyrelsen gjorde så var skadorna acceptabla, de motiverar inte någon åtgärd enligt det som lagar och regler stadgar. Man ska alltså inte behöva ta bort merparten av de älgar vi har kvar utan lägga avskjutningen som vvo har bestämt så att man har 11 älgar per 1000 ha i vinterstam inom Järnsjöns Älgskötselområde efter årets älgjakt. Vad man också kunde se var att det fanns mer gamla älgskador, men färre nya. Det betyder att älgstammen har minskat så dilemmat med betningsskador på tall ser ut att lösa sig själv med allt färre djur.
I morgon bitti blir det ett blogginlägg om Skure-Fritjof och Kjells båt.
Kommentarer
Trackback