Där satt han och illstirrade på en fläck uppe i skogen....
,.... husets harjägare, när jag som en räddande ängel närmade mig med den i pannrummet bortglömda matsäcken. ;- ) Han vände inte huvudet ens mot mig bara vinkade att jag kunde komma! Hej hade jagat på en hare ett bra tag, tappat och hittat haren igen. Nu hade Roland sett haren där uppe och den hade precis satt sig still bakom en gran, så Roland kunde inte ta bort blicken från platsen för han ville se när den eventuellt gav sig iväg.
Det går inte längre att köra vanlig liten Toyota Corolla på våra skogsvägar om de inte är plogade och det var inte den här. Dessutom har vinden blåst ihop snön i drivor. Så jag tassade fram försiktigt i snön med matsäcken till den svultne jägaren på pass. Han var mycket tacksam. Jag får nog en stjärna i himlen nu! ;-)
Kan bara säga att haren hoppade fram ur gömstället precis när jag gått. Så småningom kom Hej, fann spåret och hittade haren som då satt sig ordenligt till ro på annat ställe. Och det hela fortsatte ett bra tag, men till slut fick Hej ge opp och klockan började dra bortåt tre och mörker så det hela avbröts för snöplogning. Fina vinterdagar har vi!
Kommentarer
Trackback