Inga Magnusson

 

Vi är på väg att få allt fler no go -områden i Sverige, alltså områden där kriminaliteten har tagit över som normgivare och status. Utvecklingen i de här områdena ser ungefär likadan ut, följer ett mönster som vi borde forska mer på för att begripa mekanismerna runt. För vi måste kunna hantera dem på ett vettigt sätt, de områden vi redan har, där samhällsnegativa regler  gäller istället för våra vanliga.

 

Anna Dahlberg i Expressen vågar peka ut hur hjälplösa vi är inför detta nya fenomen. Flyktingar bjuds in till vårt land att få en fristad här, men inte till att bli en del av Sverige. De hamnar  först i den totala glesbygden så länge staten kan bestämma var de ska bo, men söker sig sedan snabbt till större städer och  hamnar i  enklaver där fattigdom, våld, trångboddhet, motsättningar mellan olika grupper,  hot, dåliga skolor, kriminella ideal, språklig isolering, arbetslöshet är vardag. Det är områden som blir platser dit ingen vill eller bör gå om man är rädd om sig.

 

Anna D. har inga universallösningar på problemen. Hon konstaterar:

 

"Det finns inga radikala idéer på bordet om att vare sig slopa EBO, tvinga kommuner att ta emot flyktingar, skrota hyresregleringen, satsa på social housing i stor skala, upphäva det fria skolvalet, bussa elever till de bästa skolorna, införa en låg statlig minimilön eller - för den delen - att minska flyktingmottagandet.

 

Så vad är egentligen planen för de utsatta förorterna?"

Man kan ana i hennes rader ovan att hon var lite rädd för att skriva det sista där ".... eller - för den delen - att minska flyktingmottagandet". För det är farligt för en journalist eller en politiker att uttrycka såna tankar, de är inte rumsrena och den som skriver det utmålas ofta som rasist eller SD-sympatisör. Hon måste liksom blanda bort den här idén med att minska flyktingmottagandet,  göra den till en av många andra så den inte syns lika bra och sticker ut så.

 

Hennes andra idéer är krasst sett inte heller några universallösningar, vare sig för dem som redan bor i de här områdena eller för nykomlingar; slopa EBO innebär att man på något sätt tvingar de nyanlända att bo anvisat, tvinga kommunerna löser inget heller om det inte finns både bostäder och jobb och det finns det sällan, bussa omkring elever har väl inte lyckats särskilt bra i länder där man testat det, social housing innebär i så fall att staten skulle finansiera byggandet av invandrarhus för att kunna ge bostad åt dem som kommer - hur bra är det för att integrera? , vad en låg statlig minimilön skulle lösa har jag ingen aning om.

 

 Men har vi något annat val än att hejda /  minska flyktingsströmmen fram tills dess vi har lärt oss hur vi ska undvika att de 55 No-go-områden vi har blir permanenta och vi får allt fler av dem?  Vi kan ju inte fortsätta blunda för att de finns och vi kan heller inte fortsätta förneka att vår valhänta hantering av flyktingmottagandet har skapat detta. Vi har tagit emot fler än vi har kunnat hantera och bör självklart slå till bromsen nu, åtminstone tills vi vet vad vi gjort för fel och kan göra rätt i fortsättningen. Det är inte juste att lura hit människor som är på flykt, till en så eländig tillvaro, en tillvaro utan framtid för familjen och barnen.