Ingen ordning runt huset!

 
Det är liksom ingen ordning runt huset. Det har bara blivit växter här och där ibland. Jag har slutat kalla det trädgård för en sån ställer krav på god planering och ordning. Just nu blommar mycket. Hade en bloggvän en gång i tiden som hette Annaa Mattsson. Hon gillade sånt här, rundvandringar bland blommor o grönt på bloggen. Hon var en av mina första bloggkontakter men hon gick hastigt bort för några år sedan. Tänker alltid på henne när jag gör en sån här rundvandring bland växterna.
Här ovan är i alla fall vita och blå akleja.
Från altansidan är det mest iris som blommar. Längst till höger skymtar kaprifolen efter väggen, den som har ett skatbo. Det som inte blommar, de stora buskarna vid trappen är spireabuskar. Och det piriga till vänster om grillen är halvdöda syréner, vita bond.
Här är framsidan med nämnda aklejor, blågull vita och blå, och några förskrämda dagliljor längst bort. Idegranen efter väggen lever trots mina underliga nerklippningar och det gör ett par tujor också. Jag envisas med att ha buskar invid husväggen för att liksom binda ihop huset med omgivningen, fast jag vet att man inte ska. De lär söka sig med rötterna ner i dräneringen, men jag struntar i det. ; - )
Här är alltså daglilja, blågull, akleja och iris.
Tar med dem en gång till då; mina kära trädgårdsnattvioler som doftar så fantastiskt om kvällen och på natten.
Tja den här utsikten har då ändrat sig sedan skogen blev borta.
Rhododendron blommar på baksidan vid redskapsskåpet. Minns att när vi byggt huset 1977 så var det som helt tomt på nordsidan. Jag kollade då i diverse böcker vad som kunde trivas i norrläge och fann rhododendron. Det fick bli en sån. Fast lite synd att vi ser den så sällan, lite skymtar vi genom fönstret.
Rönnspirea är bra. Den överlever också all hantering, gillas av humlorna när den blommar och ser prydlig ut som buske. Bakom den skymtar en klängväxt på väggen med hjärtformade blad. Precis nu glömde jag vad den heter. Det måste vara åldern med glömskan, jag har alltid vetat namnet på den eftersom den täckte östväggen på mitt barndomshem och detta är en ättling förstås från en avläggare som mamma hade med hit.
 Vid källartrappen är det mest överblommad spirea och lite perenner som smugit sig in där

Kommentarer
Postat av: Znogge

Jag tycker det ser härligt ut i er trädgård! Ingen utsällningsträdgård men så vackert och prunkande!

Svar: Den duger och är som oss ungefär! ;- ) Dessutom nästan arbetsfri. Perenner är tacksamma och kräver inte så mycket insats.
Inga Magnusson


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback