Katarina av Amerika! Nyskriven musikal!
I går kväll äntligen fick vi uppleva den här nyskrivna musikalen. Så många har sett den nu här i Årjäng och folk har strömmat till föreställningarna inte av solidaritet utan för att den är himla bra! Det är alltid en risk att se nåt som är hyllat i förväg, man kan bli besviken. Men detta var bättre än jag föreställt mig!!
Här under är Sölve Aronsson i samspråk med Roland i pausen. (Då bjöds på snittar och fika av Silleruds hembygdsförening - gott!) Sölve har skrivit musik, sång och gjort manus. Musikalen är gjord utifrån en gemensam släktings emigration till Amerika 1914. Hon hette Sofia tror jag, var Rolands farfars farmors syster om jag räknat rätt. Rolands farfars farmor var alltså mamma till Alfred på Döverud. Sofia reste tillsammans med en väninna Katarina från Gillberga. Katarina skapade ett modehus som kallades "My fashion" i Amerika tror jag, blev rik och välkänd.
Här är den riktiga båten som Sofia och Katarina åkte med. Den hette United States på riktigt men heter i musikalen Emmerdinia.
Så här kanske kläderna såg ut som Katarina skapade. Många unga flickor emigrerade mot ett bättre liv.
Föreställningen har getts för fulla hus ett par gånger förut och helgens tre föreställningar är också utsålda.
Aldrig någonsin har ett evenemang i Årjäng setts av så många.
Det är verkligen en upplevelse att se "Katarina av Amerika" Det är 29 olika skådespelare på scenen, men tillsammans lyckas de skapa en organism som skickar ut en gemensam enhet av energi och glädje rakt ut till publiken. Det är en total närvaro som går fram hela vägen till och med längst bak där vi satt. Fantastiskt att åstadkomma detta med deltagare endast härifrån, i princip inga professionella skådespelare. Musik, sång och koreografi sitter som gjutet och inlevelsen störs ingenstans av okoncentration. Deltagarna på scen är förstås att tacka för det, men också regissören, koreografen Malin Axelsson, som jag tror kommer från Säffleoperan. Hon är proffs på sitt område. Även ljussättning måste rimligen ha varit professionellt gjord.
Och barnens agerande är klockrent. De ger hundra hela tiden, missar inga danssteg, inga sånger. Jag gjorde under föreställningens gång ibland tankeexperimentet att barnen inte hade varit med. Men då skulle mycket gå förlorat. De är så viktiga för helheten, sjunger och agerar suveränt.
Här i centrum är en som bara älskar det här, den falske pastor Hollzius som spelas av lanthandlaren Rickard från Ica Sillerud.
När Saga dör så är hennes "mammas" sorg (kollega Carolins!) så autentisk och gripande att tårar trillar nerför mina kinder. Hennes sång efter den här scenen; "Min Saga och själ" är så fin och jag tror hela publiken satt alldeles dryp stilla och andäktig när Carolin sjöng den. Den och Emmerdinia och de sista tre är ju såna texter och melodier som fastnar i huvudet efteråt. Man vill genast efter föreställningen gå fram och köpa cd;n, gå hem och spela om och om igen. Men den finns tyvärr inte, inte än i alla fall. Fast om vi tjatar så kanske det kan bli en. Sen så är ju musikalen slut när Sofia och Katarina anländer till Amerika, fast de måste ju ha haft ett spännande liv i det nya landet också. Undrar om Sölve kan frestas att börja plita på en fortsättning av den här storyn?
Musiken var förstås jättebra. Jag tog bild på hela orkestern men den blev suddig. Inte så lätt att fotografera från längst bak. Här syns i alla fall Peter och Dan som vi pratade med efteråt.
I foajén fanns intressant info om emigrationen. Lustigt nog finns släktingar till Sofia som emigrerade, Rolands och Sölves i Seattle, där son Mattias bor. En av dem heter Anne Walsh och henne har Sölve träffat och vi haft mailkontakt med. Hoppas att hon och Mattias kan få möjlighet att träffas där också.
Kommentarer
Trackback