Mer nostalgisk förvaring
Den här kistan är också från min pappas föräldrahem i Småländska Nöbbele o Värnlanda. Den har varit behandlad med någon rödfärg och så blåmålad på locket, och beslagen. Men färgen på ovansidan har slitits ut. APS 1846 står det snirkligt målat. Det var Andreas Persson, min farmors far. Jag vet inget om kistans historia, mer än att den gavs till min farmors familj. Gissar att den användes till brödförvaring men det är bara en gissning för att det finns ett litet grunt fack till höger i kistan. Jag fick den av min farbror Erik. Älghornen ovanför är också från pappas föräldrahem. Pappa och hans bröder hade förstås gevär och licens och jagade väl älg någon gång. Men jag vet inte vem som skjutit den här. Måste ha varit en märkligt stor trofé på sin tid, mitten av 1900-talet någon gång kanske.
Den här har jag till att förvara textilier i. Fick se för några dagar sedan att den är märkt inuti med små bokstäver B M. Den har alltså tillhört min faster Berta Magnusson. Henne har jag inte heller träffat. Hon var aldrig gift och lämnade föräldrahemmet för att arbeta på ett hem med utvecklingsstörda barn. Barn med sådana handikapp togs ifrån sin familj på den tiden och placerades på institutioner med många barn. Barnen hade förstås sjukdomar bl.a. tbc som man inte kunde bota då. Berta fick också tbc och dog i det, vet ej när men hon var inte så gammal. Det lär ha varit svårt för farmor att mista sin dotter på det viset. En annan av hennes döttrar, Signe gift Härndal, dog i barnsäng när hon fick sitt andra barn. Det första barnet, en pojke som var ett par år då, bodde omväxlande hos sin mormors familj och hos pappan o släktingar på Värnlanda gård. Han föddes 1930 och är min enda kusin, bor numera i Växjö.
Kommentarer
Trackback