Inga Magnusson

"Blå stjärnan" av Jan Guillou ...

... börjar jag på nu, varvat med sovmorgon. Inte fel! Och förtränger planerna på julstädning en stund till.

Vet att jag svurit på att aldrig läsa hans böcker igen. Det finns undervisande fenomen i hans böcker som jag har svårt med. Han ägnar rätt mycket text åt att exempelvis upphöja  islam - nedvärdera kristendom. Likaså har hans kvinnosyn varit ansträngande. Män har beskrivits utifrån sina kunskaper och  färdigheter, sin  status och moral. Kvinnor däremot mest utifrån sina familjerelationer och sitt utseende. Men detta har blivit bättre i de senast utgivna böckerna, får erkänna det. Sen kan det bli tålamodsprövande att varje händelse ältas omsorgsfullt flera gånger, dels när den händer, dels återberättad av olika personer i olika sammanhang.

 

Men ingen kan ta ifrån Jan G att han är en god berättare och jag är ändå nyfiken på hur den här storyn  fortsätter med familjen Lauritzen. Jag ger honom en chans till.  ;- )

 

Sen har jag varit inne hos Börje Höglander, en bloggkontakt som finns här på min lista, och kollat på fler romaner med historiskt tema och de verkar spännande. Fast jag har en Conn Iggulden först på tur efter Blå stjärnan.

Tack för reklamen Inga.

Jo några romaner med historiskt tema har jag nog skrivit om. Men på senare år har det blivit mer och mer faktaböcker, däribland historia.

Jag har också slutat läsa Guillou, mest för att jag är trött på hans ensidiga politisering och fördomsfullhet.

Jag begriper inte heller varför Guillou ständigt dras fram i media för att få uttala sig i stort sett i vilket ämne som helst. Priset togs väl när han för några år sen debatterade i TV med Lars Vilks om samtidskonst. Guillou påstod att konsten förolämpar islam men aldrig kristendomen. Vilken värld lever karln i?