Inga Magnusson

... är en diet som går ut på att man äter som vanligt fem dagar i veckan och lever på svältkost två dagar. För kvinnor innebär det 500 kalorier per dag och för män  600/ 700 kalorier per dag.

 

Nu har vi kört den här dieten i drygt ett år. Jag började efter sommaren 2014 för att gå ner ett par kilon som smugit sig på med sommarens grillsåser och annat smarrigt. Och Roland valde att hänga på.

 

Jag gick ner mina kilon och Roland minskade en hel del i vikt direkt, 10 kilo om jag minns rätt. Numera så "svälter" vi när det behövs för att hålla vikten och inte gå opp. Jag har en "deadline" på ett antal kilon som jag inte vill gå över. Om jag efter veckans första "svältdag", ofta måndag, ligger över den gränsen så blir det en "svältdag" till, oftast onsdag.  Annars nöjer jag mig med bara en lågkaloridag den veckan.  Allt bygger för min del på principen att det är enklare att gå ner ett halvt eller ett  kilo än att vänta tills det är 20 kilo som behöver tappas. Varje "svältdag" innebär ungefär ett halvt kilos vikttapp för min del, det vet jag nu efter många kontroller.

 

Den här dieten funkar för oss som inte vill lägga om vardagskosten radikalt med nyttigt och grönt. Vi gillar ju att äta gott, fett och sött,  och kan göra det utom de dagarna vi håller igen. Den första tiden blev det huvudvärk i samband med lågkaloridagarna, men det är bättre nu. Jag äter ett par chiariskakor på morgonen och kokt vatten, sen ett par till under dagen med vatten eller kaffe till.  En halv burk viktväktarsoppa (nudelsoppan är bäst!)  på sen eftermiddag och en brödbit med kokt vatten igen på kvällen.

 

Det finns en point till med 5:2. Två dagar i veckan så får bukspottkörteln vila från insulinproduktion, den är annars på högvarv  hos mig som gillar slisk. ;- )  Det blir ju inget socker de två "svältdagarna". Och gallan / levern får också vila två dagar i veckan eftersom svältdagarna inte innehåller nåt fett alls.  Det kanske är snällt  att låta  de här körtlarna ta igen sig mellan varven, vad vet jag. Våra värden för blodsocker och blodfetter har i alla fall blivit mycket  bättre.

 

Märkligt att kämpa med viktproblem i slutet av livet. Vikt har för mig aldrig varit något bekymmer förrän nu efter 60 års ålder. Undrar varför det är så? Att man tenderar att gå upp i vikt med stigande ålder menar jag.