Årjängs nya högstadieskola ...
... ska heta Nordmarkens skola om jag minns rätt. Ungefär så här ser den ut och är nästan färdig nu. I går kväll fick jag gå med en grupp från Centerpartiet Årjäng på en visning av lokalerna. Platschef Sam berättade på ett trevligt och underhållande sätt om bygget.
Lite fakta om skolan:
Det är PEAB som bygger skolan.
-Den är beräknad att kosta 100 miljoner och hittills ser den ekonomiska kalkylen ut att hålla, liksom tidsramarna.
-Byggnaden består av två våningar, byggda som ett kryss. Den nedre i betong och den övre med träfasad.
-Den undre våningen innehåller administration, musiksal, slöjd, elevhälsa, särskola och en del annat som även elever utifrån kan behöva ha tillgång till.
- Den övre våningen innehåller mer utrymmen för "de egna eleverna" med exempelvis elevernas hemvist, lärararbetsplatser, lärarrum osv.
-Hela skolan är med få undantag miljöcertifierad, vilket innebär att allt har granskats ur miljösynpunkt, från hur de olika ingående materielen tillverkats till hur skolan ska fungera, till hur den en gång i tiden ska kunna skrotas.
-Gamla högstadiet ska rivas i sommar och detta nya tas i bruk vid hösterminens början.
- Skolan ska fungera för alla barn i kommunen, det innebär att Töcksfors högstadium läggs ner.
-Framöver hösten ska man sen jobba med utemiljön som kommer att bli fin sägs det.
-Därefter är det dags att bygga om köket på skolan för 15 miljoner om jag hörde rätt.
Finast med den nya skolan är förstås att alla barn i kommunen får chansen att gå högstadiet tillsammans i en ny fin skola. Dels så finns möjligheter att få en fantastiskt fin undervisningsmiljö för barnen, dels så kan detta att alla går i samma skola minska bytänket som varit så destruktivt för Årjäng de senaste åren. Det hindrar utveckling och fokuserar bara på internt bråk.
Den snygga fasaden har vi kollat på länge. Det stämmer bra med skogrika Årjäng att den är gjord i trä. Det är trä som är värmebehandlat och som alltså inte ska målas eller behandlas, vare sig nu eller i framtiden. "Termowood" står det. Locken i panelen är blandade av tre olika dimensioner. Färgen på fasaden kommer att ändra sig ungefär så som järnvitriol, alltså bli nästan svart med tiden. Då kommer de vackra färgerna på byggdetaljer att framträda bättre.
Här syns fasaden över entrén mot Skolvägen. Den skulle egentligen varit helt oregelbunden men det funkar inte, dels går det inte att beräkna materialåtgång då, dels är det praktiskt bökigt. Så det finns en mönsterrapport som återkommer. Ovanför entrén är det också en balkong.
För fönstren finns en skuggande jalusi som kan dras ner för att skydda mot solljus och värme
Här beskriver Sam hur fasaden och taket konstruerats.
Skolan är alltså byggd som ett kryss med den här ljus hallen i mitten. Den har ett gigantiskt takfönster och ett konstverk där uppe av Jan-Erik Brask
Det blir som en balkong runt ljushallen, en "balkong" och en fin trapp upp till andra våningen.
Klassrummen kallas hemvist eftersom en del av undervisningen kommer att bedrivas i ämnesanpassade salar med utrustning för ämnet. Det är mycket modern utrustning för exempelvis lab i biologi och teknik osv. Jag ska inte ge mig in på att beskriva. Men allt verkar tip top modernt och datoriserat. Bilden ovan är från ett klassrum ut mot korridoren. Motivet för att ha så mycket fönster och glas även inne i skolan är att ljuset ska kunna flöda fritt och detta är ett modernt sätt att bygga. Fast det är för eleverna lite orosskapande att ständigt se ut / vara betraktade så kanske blir det någon sorts gardiner om jag får gissa. Kanske även vid fönstren ut som är väldigt stora.
Här syns hur skolan blir ovanifrån med anslutning till vänster mot sporthallen och till höger mot matsalen och aulan
Entrén är på bild ovanför ritningarna. Den blir under den fina överbyggnaden med balkongen.
Positivt och bra med skolan tycker jag är kryssformen som gör att man kommer ifrån mörka långa korridorer och får in mycket ljus. Ljushallen i mitten är vacker och funktionell så vitt man kan se. Trevligt med konstverk av lokal förmåga. Fasaden är fin och att den är i trä som inte behöver behandlas är tilltalande. Bra att man anpassat från början för elever med synproblem och hörselproblem. Där finns ett tänk med färgsättning och ljusa ledstråk samt åtgärder för att dämpa ljudet. Det är klokt att bygga för de egna eleverna på övervåningen och göra undervåningen mer öppen för alla. Sen ska det vara en skofri skola men jag fattade inte hur skologistiken skulle funka. Var tas de av och på, förvaras?
Mindre bra är att man inte redan från början har byggt för särskolans träningsskola eller för att kunna ta emot elever som på grund av förlamande rörelsehinder är beroende av bl.a. taklyftar och utrustning för toa-hygien och tvätt. Det kan vara elever med medfödda förlamningsskador typ CP, det kan också vara sviter efter olyckshändelser eller sjukdom. Kan inte föreställa mig att någon stor skola idag byggs utan detta eftersom man förr eller senare får in elever som har de här behoven för att kunna klara den personliga hygienen. Det är tyvärr inte en miss att det saknas på Nordmarkens skola utan man valde bort det eftersom man just nu inte har någon elev med detta behov. Men det får inte vara så att den första eleven som kommer till skolan med detta behov ska behöva bråka om en ombyggnad.
Sen kan man förstås fundera över detta att bygga med så mycket insyn, genomsyn och utsyn. För den elevkategori som är lättstörd av intryck utifrån så funkar det inte bra. Kanske borde det inte vara självklart att det är modernitet och trender som styr en skolbyggnad utan de specifika behov som just en skola har. Om man kollar på hur skolor byggdes i slutet på 1800-talet och början på 1900-talet så finner man just den här speciella behovsanpassningen till behoven för skola. Man insåg även då att barn behöver mycket ljus för att hålla sig vakna och pigga, så man byggde många och stora fönster. Men fönstrens underkant lades så högt att eleverna när de satt i bänkarna inte såg ut (lugnande på oroliga elever) och överkanten på fönstren gick i stort sett upp till taket för att man skulle få in så mycket av ljuset från himlen som möjligt
Rent spontant kan jag också tycka att det är synd att betongfasaden i undervåningen ska målas. Den är fin som den är. Men det kanske blir fint målat också, den som lever får se.
.
Avslutningsvis konstaterar jag att vi som är glada över den här skolan är skyldig en tacksamhetens tanke till de här tre personerna; Annika Holmstrand f.d. ordförande i BUN, Lisbeth Karlsson ordförande i (C) och Katarina Johannesson förra kommunalrådet (C). De fick kämpa hårt för att få igenom beslutet om den nya skolan, mot bytänkande som ibland tog sig uttryck i hot mot dem som personer. Det är lätt att glömma men när avgörande beslut fattades om den nya skolorganisationen med byggnation av Nordmarkens skola, nedläggning av Töcksfors högstadium samt skolorna i Blomskog och Bön, så fanns polisbevakning i sammanträdeslokalen och hundpatruller i terrängen utanför. Det var polisen som bedömde hotbilden och beslutade om den bevakningen.
Så ska det inte behöva vara när vi lever i ett demokratiskt samhälle. Stort tack för att ni och (c) stod ut och orkade hela vägen ända fram till det beslut som ledde till att vi idag har en fin högstadieskola i Årjäng!
Kommentarer
Postat av: znogge
Så trevligt med en ny skola. Måste säga att jag gillar den centrala punkten med sitt konstverk och högt i taket.
Här fick vi nyligen feta att vår till- och ombyggnad skjuts upp ett år...
Trackback