Inga Magnusson

Jag vill inte släppa lös Severin i skogen utan att ha pejl på honom så vi kan hitta honom, särskilt med tanke på att vi har varg i närheten och då kan vad som helst hända. Hemska tanke! För några dagar sedan släppte jag honom på en svamptur och då hade jag den gamla pejlen på honom, den som han bär om halsen och man får bara riktning och signalstyrka och skallindikator på den. Då valde han att efter en stund på samma plats gå hem! :-(. Surt! Det var inte riktigt vad jag hade tänkt mig där jag stod och spejade efter svamp och slogs med älgflugor. Felet var förstås att jag gått hemifrån och han kunde följa våra bakspår.

 

Nästa gång tog jag på honom den här riktiga pejlen och åkte bil en bit.  Den här  bär han på ryggen i en ficka och alltsammans hålls fast med en sele. Nu har han växt i den.  Han har fått vänja sig inomhus och ha den på sig.. Den här har koppling till GPS o karta så man kan se exakt var han befinner sig. Det gick bra så där en halvtimme, men sen tappade han selen! Skitt!

 

Det var tack o lov inget allvarligt fel bara att gubben gjort fel när han knäppte på honom västen. Nästa gång gäller det, nu måste det funka. Han behöver komma ut i skogen och bli skogsvan, förhoppningsvis också få se rådjur. Just nu  torsdag kväll kl 19.00, har vi varit ute på en alldeles vanlig långpromenad, fantastiskt fint väder, solsken och kylig höstluft med dimmor som dansar över åkrarna. Kan inte bestämma mig för om det är de lediga dagarna eller jobbdagarna som är roligast. Med 60 % jobb blir det lagom av varje. Gubben är på nåt jaktmöte förstås. Älgjakten ska förberedas.